![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/01\/20250901-salmi_engelturussa-664x1024.jpg\")
Engel hade alltsedan 1809 arbetat i Tallinn, d\u00e4r han uppenbarligen hade tr\u00e4ffat Finlands d\u00e5varande generalguvern\u00f6r Fabian Steinheil. De hade bland annat diskuterat Engels m\u00f6jligheter att arbeta i Finland, och s\u00e5 kom det sig att den unge arkitekten redan i april 1814 var p\u00e5 v\u00e4g till \u00c5bo. Hans uppdrag var att rita det sockerbruk som skulle byggas vid V\u00e4stra Strandgatan 7. Bes\u00f6ket i staden visade sig betydelsefullt, f\u00f6r det var just under denna resa som Engel tr\u00e4ffade professorn i fysik Gustaf Gabriel H\u00e4llstr\u00f6m. Denne drev kraftigt p\u00e5 byggandet av ett observatorium i \u00c5bo, till gagn f\u00f6r den v\u00e4xande vetenskapen astronomi. Engel blev s\u00e5 ivrig att han gjorde ritningarna och byggprojektet inleddes n\u00e5gra \u00e5r senare.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e5 Engel stod vid f\u00f6nstret i Brinkalahuset och ritade f\u00f6revigade han en unik vy \u00f6ver \u00c5bos gamla centrum. I f\u00f6rgrunden finns torget, d\u00e4r man utf\u00f6r reparationsarbeten. En f\u00f6rm\u00f6gen herremans vagn k\u00f6r \u00f6ver torget samtidigt som en tiggare v\u00e4djar om allmosor i gath\u00f6rnet. Ryska vaktsoldater syns till h\u00f6ger. Till domkyrkan gick man l\u00e4ngs Stora Kyrkogatan, och i det sista huset till h\u00f6ger bodde boktryckaren Frenckell. En sotare \u00e4r i farten h\u00f6gt uppe p\u00e5 ett hustak \u2013 hans arbete var viktigt, f\u00f6r i tr\u00e4husstaden fick inga sotbr\u00e4nder uppst\u00e5 i skorstenarna. I gath\u00f6rnet till h\u00f6ger ses stadens spruthus, d\u00e4r brandsprutan med l\u00e4derslang f\u00f6rvarades. I bakgrunden reser sig den st\u00e5tliga domkyrkan s\u00e5dan som den var f\u00f6re branden 1827. H\u00f6gst uppe p\u00e5 tornet ses en vindfl\u00f6jel i form av en gyllene tupp. N\u00e4r staden brann hittades fl\u00f6jeln f\u00f6ljande morgon i askan p\u00e5 marken bland andra brandrester.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r Engel ritade bilden \u00e5r 1814 kunde han inte ana att stadens gamla centrum skulle vara f\u00f6rst\u00f6rt vid hans \u00e5terkomst och att han skulle rita en ny stadsplan f\u00f6r \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n
Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n
Svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
<\/strong><\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Dahlstr\u00f6m, Svante: Turun kaupungin entisajan arkkitehdit. Uusi Aura<\/em> 6.12.1930.<\/p>\n\n\n\n Rancken, A. W.: Carl Ludvig Engel. Finsk Tidskrift<\/em> 6\/1938, 53\u201359.<\/p>\n\n\n\n Salmi, Hannu: \u00c5bo i l\u00e5gor: minnen fr\u00e5n branden 1827. Helsingfors: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 2025. <\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Berlinf\u00f6dde arkitekten Carl Ludvig Engel stod vid sitt f\u00f6nster i Brinkalahuset vid Stortorget, blickade ut mot domkyrkan och fattade pennan. Han f\u00f6revigade en vy \u00f6ver det \u00c5bo som tretton \u00e5r senare skulle f\u00f6rst\u00f6ras i en stadsbrand av dittills osedd omfattning. Engel hade alltsedan 1809 arbetat i Tallinn, d\u00e4r han uppenbarligen hade tr\u00e4ffat Finlands d\u00e5varande generalguvern\u00f6r … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Engel i \u00c5bo 1814<\/span>