![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Sporing.jpg\")
Sp\u00f6ring, som sedan 1728 varit professor i medicin vid \u00c5bo Akademi, hoppades kunna inspirera den unge studeranden eftersom han sj\u00e4lv i tiden haft stor nytta av diskussioner med erfarnare kollegor. M\u00f6tet med Linn\u00e6us hade ocks\u00e5 varit mycket angen\u00e4mt. Sp\u00f6ring hade uppmanat denne att s\u00f6ka sig till Nederl\u00e4nderna, som var ett viktigt centrum f\u00f6r naturforskningen. Han hade ocks\u00e5 presenterat sin mussel- och mineralsamling f\u00f6r ynglingen.<\/p>\n\n\n\n
Sp\u00f6ring visste att det naturvetenskapliga t\u00e4nkes\u00e4tt som han representerade var n\u00e5got nytt i \u00c5bo, som fortfarande led av sviterna efter Stora ofreden. Han hade som den f\u00f6rsta akademiskt utbildade l\u00e4karen i Finland bara ett par \u00e5r tidigare valts till medlem i Uppsala vetenskapssocietet, som ocks\u00e5 finansierat Linn\u00e6us resa. I \u00c5bo str\u00e4vade Sp\u00f6ring efter att f\u00f6rnya undervisningen i medicin. Han kom \u00e4ven att tv\u00e5 g\u00e5nger verka som rektor f\u00f6r \u00c5bo Akademi, f\u00f6rst \u00e5ren 1737\u20131738 och sedan 1746\u20131747.<\/p>\n\n\n\n
Sp\u00f6ring ans\u00e5gs som en m\u00e5ngsidigt beg\u00e5vad forskare och han talade flera spr\u00e5k. Spr\u00e5kkunskaperna var, liksom mineralsamlingen, ett resultat av intryck under studieperioderna i Nederl\u00e4nderna, Frankrike och Tyskland. Motsvarande samlingar runtom i Europa f\u00f6ljde p\u00e5 1700-talet fortfarande samma modell som de privata samlingarna p\u00e5 1500- och 1600-talet: de var kuriosakabinett med f\u00f6rem\u00e5l som formats av s\u00e5v\u00e4l naturen som m\u00e4nniskan. I mer \u00e4n hundra \u00e5r hade s\u00e4rskilt Nederl\u00e4nderna varit k\u00e4nt som ett centrum inte bara f\u00f6r naturforskningen utan ocks\u00e5 f\u00f6r kuriosahandeln.<\/p>\n\n\n\n
Under Sp\u00f6rings tid hade de naturvetenskapliga proverna g\u00e5tt f\u00f6rbi de teologiska skrifterna som huvudrollsinnehavare inom vetenskapen. Tillsammans med sina studenter skapade Sp\u00f6ring en mineralsamling som \u00e5r 1736 blev grunden f\u00f6r \u00c5bo Akademis naturvetenskapliga kabinett. Naturalie-kammaren<\/em> v\u00e4xte och blev sedermera mycket diger; till exempel omfattade dess herbarium som mest prov p\u00e5 10 000 v\u00e4xtarter. \u00c4ven Sp\u00f6rings samling gick i arv till Akademin.<\/p>\n\n\n Sp\u00f6rings son, som ocks\u00e5 fick namnet Herman och f\u00f6ddes vid tiden f\u00f6r Linn\u00e6us bes\u00f6k, \u00e4rvde intresset f\u00f6r resor. Sp\u00f6ring den yngre blev k\u00e4nd f\u00f6r sitt deltagande i James Cooks f\u00f6rsta resa till Stilla havet \u00e5r 1768. Men ocks\u00e5 stenarna ing\u00e5r i hans levnadshistoria: i muren till museet Aboa vetus Ars nova kan man i dag beundra en sten fr\u00e5n en efter honom namngiven \u00f6 i Tolagabukten.<\/p>\n\n\n\n M\u00e5h\u00e4nda tog \u00e4ven Linn\u00e6us, som fr\u00e5n och med 1762 \u00e4r k\u00e4nd som Carl von Linn\u00e9, intryck av sitt bes\u00f6k i \u00c5bo. I varje fall reste han till Nederl\u00e4nderna strax efter sin \u00c5bovisit. Bara tre \u00e5r senare, \u00e5r 1765, presenterade han d\u00e4r sin ber\u00f6mda taxonomi i verket Systema natur\u00e6<\/em>. I samma arbete kritiserade han \u00c5bo Akademis bibliotek, som han ans\u00e5g uselt, men ber\u00f6mde Sp\u00f6rings mineral- och stenmuseum, vars urval han ans\u00e5g vara alldeles utm\u00e4rkt.<\/p>\n\n\n\n Saara Penttinen<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Forsius, Arno: \u201cSp\u00f6ring, Herman Diedrich (1701\u20131747)\u201d. N\u00e4tpublikationen Kansallisbiografia, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsingfors 9.10.2006. Artikelns permanenta kod http:\/\/urn.fi\/urn:nbn:fi:sks-kbg-002582<\/a> (referens 2.10.2025).<\/p>\n\n\n\n Marjomaa Risto: \u201cSp\u00f6ring, Herman Dietrich (noin 1733\u20131771)\u201d. N\u00e4tpublikationen Kansallisbiografia, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsingfors 9.10.2006. Artikelns permanenta kod http:\/\/urn.fi\/urn:nbn:fi:sks-kbg-008155<\/a> (referens 2.10.2025).<\/p>\n\n\n\n Siukonen, Jyrki: Mies palavassa hatussa. Professori Johan Welinin maailma<\/em>. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsingfors 2006.<\/p>\n\n\n\n St\u00e9n, Johan: Kulta-aika.<\/em> Valistus ja luonnontieteet Turun Akatemiassa<\/em>. Art House Oy, Helsingfors 2021.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Herman Sp\u00f6ring slog sig \u00e5ter ned vid sitt skrivbord, tr\u00f6tt men n\u00f6jd. Han hade just sagt farv\u00e4l till Carolus Linn\u00e6us, en naturforskare i b\u00f6rjan av sin bana, som \u00e5kte hem till Uppsala efter att i n\u00e5gra dagar ha varit Sp\u00f6rings g\u00e4st i ett regnigt \u00c5bo. Han hade ocks\u00e5 l\u00e5nat den fattige ynglingen pengar till hemresan. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Herman Sp\u00f6ring den \u00e4ldres mineralsamling<\/span> ![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Mineraler.jpg\")