![\"Brandsl\u00e4ckningsredskap](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Ambar.jpg\")
Vad allt har det h\u00e4r f\u00f6rem\u00e5let varit med om? Vad skulle det ber\u00e4tta om det kunde tala?<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4der\u00e4mbaret \u00e4r s\u00e5 v\u00e4lbevarat att det knappast n\u00e5gonsin anv\u00e4nts i praktiken. \u00c4mbar av den h\u00e4r typen har emellertid spelat en viktig roll n\u00e4r \u00c5boborna under seklernas lopp sl\u00e4ckt br\u00e4nder, med st\u00f6rre eller mindre framg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n
Enligt brandf\u00f6rs\u00e4kringsreglerna 1796 skulle det i varje f\u00f6rs\u00e4krat hus finnas tv\u00e5 handsprutor, tv\u00e5 brandhakar, tv\u00e5 stegar och tv\u00e5 repkvastar samt tv\u00e5 l\u00e4der\u00e4mbar och andra k\u00e4rl. L\u00e4der\u00e4mbar kunde anv\u00e4ndas l\u00e4ngre \u00e4n tr\u00e4hinkar och var ocks\u00e5 l\u00e4ttare och beh\u00e4ndigare \u00e4n dessa. \u00c4mbarets rundade botten m\u00f6jliggjorde en kontrollerad vattenstr\u00f6m.<\/p>\n\n\n\n
Vatten m\u00e5ste f\u00e5s till brandplatsen s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt och s\u00e5 fort som m\u00f6jligt. P\u00e5 Klosterbacken fanns inga brunnar, s\u00e5 man beredde sig f\u00f6r eldsv\u00e5dor genom att via takr\u00e4nnorna samla regnvatten i tunnor. Den n\u00e4rmaste allm\u00e4nna brunnen fanns p\u00e5 gatan invid Klosterbacken. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r en eldsv\u00e5da uppst\u00e5tt var de hus\u00e4gare som hade h\u00e4st f\u00f6rpliktade att delta i vattentransporten. \u00d6vriga bildade kedjor och langade vatten\u00e4mbar och -s\u00e5ar till brandplatsen.<\/p>\n\n\n\n
Inga uppgifter om l\u00e4der\u00e4mbarets tillverkare har bevarats, men arbetet har kr\u00e4vt hantverkskunnighet och materialk\u00e4nnedom. En del \u00e4mbar har handtag av tvinnat rep, andra har metallhandtag. \u00c4mbar har kanske tillverkats av skomakarna, sadelmakarna eller tunnbindarna och av andra hantverkare som hanterade tr\u00e4 och metall. <\/p>\n\n\n\n
\u00c5tminstone p\u00e5 vissa h\u00e5ll i Europa var det b\u00f6dlarnas plikt att tillverka \u00e4mbar av l\u00e4der. De var ocks\u00e5 \u00e5lagda att fl\u00e5 d\u00f6da djur, s\u00e5 de f\u00f6rfogade \u00f6ver skinn som man kunde tillverka \u00e4mbar av. <\/p>\n\n\n\n
Klosterbackens l\u00e4der\u00e4mbar skulle ha m\u00e5ngahanda historier att ber\u00e4tta, och under \u00e5rens lopp har det betraktats av en stor m\u00e4ngd museibes\u00f6kare p\u00e5 guidade rundvandringar. Boktryckaren och de andra arbetarna p\u00e5 museet kan ber\u00e4tta f\u00f6r bes\u00f6karna om \u00c5bo brand och om hur man k\u00e4mpat mot l\u00e5gorna med hj\u00e4lp av \u00e4mbar, sprutor och kvastar.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e4lvi Rantala<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Klosterbackens utst\u00e4llningstext.<\/p>\n\n\n\n Meddelande 6.11.2025. Susanna Lahtinen och Maiju Tuisku, \u00c5bo stadsmuseum.<\/p>\n\n\n\n Dahlstr\u00f6m, Svante: \u00c5bo brand 1827: studier i \u00c5bo stads byggnadshistoria intill 1843.<\/em> Styrelsen f\u00f6r \u00c5bo stad historiska museum 1929.<\/p>\n\n\n\n Kanto, Anneli: Py\u00f6veli<\/em>. Gummerus 2015.<\/p>\n\n\n\n Salmi, Hannu:\u00a0\u00c5bo i l\u00e5gor: minnen fr\u00e5n branden 1827. <\/em>Helsingfors:\u00a0Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland,\u00a02025.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u201cBrand\u00e4mbar, av l\u00e4der; fyra sidstycken, ett bottenstycke; i mynningen och vid s\u00f6mmarna f\u00f6rst\u00e4rkningar dolda av l\u00e4derremsor, likas\u00e5 inuti bottnen en korsformad s\u00e5dan. Rephandtag.\u201d Brand\u00e4mbaret finns p\u00e5 Klosterbacken i museets boktryckeri. Enligt museets uppgifter k\u00f6ptes det 6.8.1937 av antikhandlare St\u00e5hlman i \u00c5bo och tv\u00e4rs\u00f6ver sidan har stationeringsplatsen m\u00e5lats med vitt. Vad allt har det h\u00e4r f\u00f6rem\u00e5let … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ett r\u00e4ddande \u00e4mbar<\/span>