![\"Katt](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Kat-1-1024x717.jpg\")
I tidningarnas annonsspalter fanns det p\u00e5 1880-talet m\u00e5nga efterlysningar av f\u00f6rsvunna husdjur, fr\u00e4mst katter. I en handelsbod vid Eriksgatan 2 bodde en bl\u00e5gr\u00e5 katt som hette Pikku. Den hade en vit ring p\u00e5 halsen, vitt br\u00f6st och vita tassar. Vid samma gata, p\u00e5 numer 32, bodde den svarta Mirre, som hade en vit ram kring ena \u00f6gat. P\u00e5 Lilla Tavastgatan \u00e5ter r\u00f6rde sig Misse och Eko, som var n\u00e4stan grannar. B\u00e5da var ljusgula eller gulaktiga. Eko tillh\u00f6rde fr\u00f6ken Emma, som efterlyste sitt k\u00e4ra husdjur i tidningen.<\/p>\n\n\n\n
Men hurdan var Hessu fr\u00e5n Hantverkaregatan som besl\u00f6t ge sig ut p\u00e5 \u00e4ventyr i november 1887? Eller \u00e5lderstigna sl\u00e4th\u00e5riga gr\u00e5 Mikko, som tycks ha rymt hemifr\u00e5n f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1884 och p\u00e5 nytt tre \u00e5r senare? Vart f\u00f6rsvann Pekka fr\u00e5n Slottsgatan i juni 1889 och Mirkku fr\u00e5n Humleg\u00e5rdsgatan i december 1893?<\/p>\n\n\n
![\"Fru](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Grollus-1024x246.png\")
F\u00f6rsvunna katter kunde efterlysas i flera tidningar. Olga W. Ihander som bodde p\u00e5 Nylandsgatans 19 hade en bastant gr\u00e5 katt vid namn Mirri som hade m\u00f6rka r\u00e4nder men vita tassar, vitt br\u00f6st och vit svansspets. Hon drev en kolonial- och matvaruaff\u00e4r, och m\u00e5nga kunder hade s\u00e4kert sett den stiliga Mirri. Ihanders make, skomakaren Johan Gustaf, hade hastigt avlidit i augusti 1890 vid endast 29 \u00e5rs \u00e5lder och Olga blev ensam med parets son. Uppgifterna i tidningarna vittnar om att livet inte var l\u00e4tt: senare p\u00e5 h\u00f6sten ber\u00e4ttades det att \u00e4nkan \u00e5kt fast f\u00f6r olovlig \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljning. Och sommaren d\u00e4rp\u00e5 rymde den k\u00e4ra Mirri. Den f\u00f6rtvivlade Olga satte in annons i s\u00e5v\u00e4l Aura <\/em>som Sanomia Turusta<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Det f\u00f6rblir en g\u00e5ta vad som h\u00e4nde med Mirri, Mikko och de andra katterna som valde sin egen v\u00e4g. \u00c5bo framst\u00e5r som de f\u00f6rsvunna katternas stad och samtidigt visar annonserna hur mycket keldjur det faktiskt fanns. Det av guvern\u00f6ren p\u00e5bjudna \u201duteg\u00e5ngsf\u00f6rbudet\u201d f\u00f6r katter v\u00e4ckte oro men st\u00e4ngde inte in katterna och hindrade dem inte fr\u00e5n att rymma. Katter efterlystes flitigt i tidningarna ocks\u00e5 under de kommande \u00e5rtiondena.<\/p>\n\n\n\n Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n Svensk \u00f6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Aura<\/em> 2.8.1890, 3.6.1891. \u00c5bo var i slutet av 1800-talet \u2013 liksom alltid \u2013 inte bara m\u00e4nniskornas utan ocks\u00e5 djurens, till exempel katternas, hundarnas och h\u00e4starnas eller m\u00f6ssens och r\u00e5ttornas stad. De fritt kringstr\u00f6vande katterna och hundarna var s\u00e5 m\u00e5nga att guvern\u00f6ren \u00e5r 1892 besl\u00f6t att hundarna skulle ha munkorg. Katterna \u00e5ter gjorde klokt i att h\u00e5lla sig inomhus, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa De f\u00f6rsvunna katternas stad<\/span>
\u201dKadonnut\u201d, Sanomia Turusta<\/em> 18.2.1882, 21.10.1884, 15.10.1887, 7.11.1887, 29.2.1888, 16.4.1888, 28.2.1889, 30.6.1889, 8.3.1890, 12.12.1890, 6.1.1891, 3.2.1891, 3.6.1891, 10.7.1891, 17.12.1891, 18.2.1891, 4.3.1892, 12.11.1892, 5.7.1892, 20.12.1892, 17.12.1893.
\u201dKadonnut kissa\u201d, Turun Lehti<\/em> 5.4.1884.
\u201dKissat ja koirat Turussa\u201d, Aura<\/em> 23.8.1892.
\u201dSakotettu\u201d, Sanomia Turusta<\/em> 29.11.1890.
Syrj\u00e4maa, Taina: \u201dMonilajinen kaupunkiyhteis\u00f6. Koiria, kissoja ja ihmisi\u00e4 1800- ja 1900-luvun vaihteen Uudessakaupungissa\u201d, Historiallinen Aikakauskirja<\/em> 2\/2019, DOI: https:\/\/doi.org\/10.54331\/haik.140609<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"