{"id":137,"date":"2026-03-09T09:00:00","date_gmt":"2026-03-09T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=137"},"modified":"2026-03-10T12:26:11","modified_gmt":"2026-03-10T10:26:11","slug":"axel-gabriel-ingelius-den-genialiska-slarven","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/09\/axel-gabriel-ingelius-den-genialiska-slarven\/","title":{"rendered":"Axel Gabriel Ingelius \u2013 den genialiska slarvern"},"content":{"rendered":"\n

Teaterv\u00e4nnerna i \u00c5bo fick kring \u00e5rsskiftet 1861\u20131862 njuta av Berthas piano<\/em>, en komedi i en akt skriven av Th\u00e9odore Barri\u00e8re och Jules Lorin. Pj\u00e4sen blev en succ\u00e9. Texten hade \u00f6versatts fr\u00e5n franska till svenska, och styckets kuplettnummer hade komponerats av den i staden v\u00e4lk\u00e4nde Axel Gabriel Ingelius. Den entusiastiska publiken ropade in honom efter en f\u00f6rest\u00e4llning i januari 1862. Komposit\u00f6ren ville emellertid inte stiga upp p\u00e5 scenen f\u00f6r att tacka f\u00f6r appl\u00e5derna ensam utan endast tillsammans med orkesterns musiker. Det var inte fr\u00e5ga om anspr\u00e5ksl\u00f6shet, som var r\u00e4tt fr\u00e4mmande f\u00f6r den snart 40-\u00e5rige Ingelius, utan snarare om s\u00e5rad stolthet. I sin d\u00e5varande livssituation ville komposit\u00f6ren inte buga f\u00f6r \u00c5boborna, som han ans\u00e5g att till stor del var skyldiga till de sv\u00e5righeter han upplevt.<\/p>\n\n\n

\n
\"Komposit\u00f6ren-f\u00f6rfattaren
Komposit\u00f6ren-f\u00f6rfattaren Axel Gabriel Ingelius (1822\u20131868). Visitkortsfotografi, Wikimedia Commons.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Ingelius relation till publiken och till m\u00e4nniskor i allm\u00e4nhet var m\u00e5nga g\u00e5nger sv\u00e5r varhelst han befann sig, ofta just i \u00c5bo. Mycket talande \u00e4r Topelius beskrivning av honom: \u201dden genialiska slarven\u201d. Ingelius var till en b\u00f6rjan en lovande talang inom flera omr\u00e5den, inte bara inom musiken utan ocks\u00e5 inom litteraturen och som kritiker, men han f\u00f6rst\u00f6rde sitt rykte genom sitt egocentriska och nonchalanta upptr\u00e4dande. Han studerade till magister i Helsingfors men misslyckades som doktorand. Till sist f\u00f6rst\u00f6rde alkoholen hans liv, \u00e4ven om det inte berodde p\u00e5 dryckenskap att han fr\u00f6s ihj\u00e4l i en sn\u00f6storm n\u00e4ra Nystad p\u00e5 v\u00e5rvintern 1868.<\/p>\n\n\n\n

Ingelius bop\u00e5lar fanns enligt kyrkb\u00f6ckerna l\u00e4nge i Hirvensalo och Reso, men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 befogat att se honom framf\u00f6rallt som en aboensisk konstn\u00e4r. I \u00c5bo f\u00f6rtj\u00e4nade han sitt uppeh\u00e4lle med tillf\u00e4lliga l\u00e4rar- och journalistuppdrag och h\u00e4r sk\u00f6rdade han sina viktigaste konstn\u00e4rliga lagrar. H\u00e4r kn\u00f6t han ocks\u00e5 sina samarbetskontakter. Till hans produktion h\u00f6r m\u00e5nga romaner och ber\u00e4ttelser, en symfoni, en opera, n\u00e5gra sk\u00e5despel, pianokompositioner, \u00e5tskilliga solos\u00e5nger samt recensioner och tidningsartiklar.<\/p>\n\n\n\n

Ingelius privatliv ankn\u00f6ts starkt till \u00c5bo med omnejd och sydv\u00e4stra Finland genom sl\u00e4kt- och familjeband. Lika starkt var hans konstn\u00e4rsroll knuten till den under romantiken uppkomna uppfattningen att kreativa (manliga) genier i sista hand skulle vara trogna sig sj\u00e4lva och sin uppfinningsrikedom och b\u00e4ra ansvar endast inf\u00f6r sig sj\u00e4lva. Man skulle n\u00e4stan kunna s\u00e4ga, att Ingelius ber\u00f6mmelse bars av myten om avvikande individer \u00e4nda tills han gav upp och inte l\u00e4ngre orkade k\u00e4mpa med sin konstn\u00e4rsroll och sitt stora ego. I litteraturen omn\u00e4mndes han efter sin d\u00f6d som \u201dett brustet geni\u201d. Den stora allm\u00e4nheten gl\u00f6mde honom och hans verk, men under de senaste decennierna har det uppst\u00e5tt ett nytt intresse f\u00f6r hans produktion.<\/p>\n\n\n\n

Jukka Sarjala<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4lla:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jukka Sarjala, Poeettinen el\u00e4m\u00e4. Biedermeierin s\u00e4velt\u00e4j\u00e4-kirjailija Axel Gabriel Ingelius<\/em>. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2005.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Teaterv\u00e4nnerna i \u00c5bo fick kring \u00e5rsskiftet 1861\u20131862 njuta av Berthas piano, en komedi i en akt skriven av Th\u00e9odore Barri\u00e8re och Jules Lorin. Pj\u00e4sen blev en succ\u00e9. Texten hade \u00f6versatts fr\u00e5n franska till svenska, och styckets kuplettnummer hade komponerats av den i staden v\u00e4lk\u00e4nde Axel Gabriel Ingelius. Den entusiastiska publiken ropade in honom efter en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Axel Gabriel Ingelius \u2013 den genialiska slarvern<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[82,35,83,36],"class_list":["post-137","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-ingelius-axel-gabriel","tag-litteratur","tag-musik","tag-teater"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=137"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":159,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/137\/revisions\/159"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=137"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=137"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=137"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}