{"id":156,"date":"2026-03-16T09:00:00","date_gmt":"2026-03-16T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=156"},"modified":"2026-03-07T19:59:26","modified_gmt":"2026-03-07T17:59:26","slug":"domkyrkans-kajor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/16\/domkyrkans-kajor\/","title":{"rendered":"Domkyrkans kajor"},"content":{"rendered":"\n

\u00c5bo domkyrka har i \u00e5rhundraden varit kajornas hem. Kajan h\u00f6r hemma i kulturmilj\u00f6er och trivs i byggnadernas skrymslen och urholkningar \u00e4ven om den ocks\u00e5 bygger bo i l\u00f6v- och blandskogar. I sekler har den bott p\u00e5 stenkyrkornas vindar och i tornen. Ett gammalt finskt namn p\u00e5 kajan \u00e4r hakkinen, <\/em>och p\u00e5 grund av anknytningen till kyrkorna har den ocks\u00e5 kallats kirkhakkinen<\/em> eller kirkherra.<\/em><\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Magnus von Wright & Wilhelm von Wright: Kajan, 1828\u20131838. Nationalgalleriets samling \/ Konstmuseet Ateneum. Bild: Nationalgalleriet \/ Tero Suvilammi.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

N\u00e4r Nils Henrik Pinello kom till \u00c5bo den 6 september 1827, tv\u00e5 dagar efter den olyckliga stadsbranden, f\u00e4ste han redan i Pemar uppm\u00e4rksamhet vid en stor flock kajor. Han tolkade fenomenet s\u00e5, att f\u00e5glarna liksom m\u00e4nniskorna hade flytt fr\u00e5n den \u00f6delagda staden. Kajorna hittade s\u00e4kerligen snart tillbaka till domkyrkan, men Pinellos observation vittnar om att de h\u00e4r m\u00f6rka kr\u00e5kf\u00e5glarna var en mycket v\u00e4sentlig del av stadsmilj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Kajornas relation till \u00c5bo brand aktualiserades ocks\u00e5 \u00e5r 1936, d\u00e5 tidskriften Seura <\/em>publicerade en fiktiv intervju. Redakt\u00f6ren ber\u00e4ttade, att han k\u00e4mpat sig upp i kyrktornet f\u00f6r att intervjua klockringaren men i st\u00e4llet f\u00e5tt lov att prata med en av domkyrkans kajor. P\u00e5 plats fanns ocks\u00e5 en kyrkotj\u00e4nare, som var mycket harmsen \u00f6ver att kajorna smutsade ner tornet s\u00e5 f\u00f6rf\u00e4rligt. Redakt\u00f6ren var emellertid mera intresserad av kajans ber\u00e4ttelser och fr\u00e5gade hur stadsbranden hade inverkat. \u201dV\u00e5ra sittbj\u00e4lkar f\u00f6rt\u00e4rdes av eld\u201d, svarade kajan pomp\u00f6st. \u201dK\u00e4rnfurutimret rasade, de stolta malmklockorna sm\u00e4lte och de m\u00e4ktiga stenv\u00e4ggarna t\u00e4cktes av smuts.\u201d<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom att kajorna var k\u00e4nnetecknande f\u00f6r kulturmilj\u00f6er f\u00f6rekom de ocks\u00e5 i de mest fantasifulla ber\u00e4ttelser. F\u00f6rfattaren J. H. Erkko tog p\u00e5 1910-talet tillvara en saga om tv\u00e5 pojkar som kl\u00e4ttrade upp i domkyrkotornet f\u00f6r att r\u00f6va \u00e4gg av kajorna. Den ena pojken stod inne i tornet och h\u00f6ll i en planka, som den andre pojken balanserade p\u00e5 n\u00e4r han p\u00e5 utsidan f\u00f6rs\u00f6kte n\u00e5 f\u00e5gelbona. Precis i det avg\u00f6rande \u00f6gonblicket uppstod en tvist om vem som skulle f\u00e5 bytet. Och strax f\u00f6ll den andre pojken fr\u00e5n plankan. \u201dMen som tur var hade han en f\u00e5rskinnsv\u00e4st p\u00e5 sig. Vinden bredde ut v\u00e4sten till vingar, som bar den fallande i luften och l\u00e4t honom oskadd landa mjukt p\u00e5 andra sidan av Aura \u00e5.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttelserna skulle kunna bli en bok, men h\u00e4r vill jag bara lyfta fram f\u00f6rfattaren Rafael Hertzbergs novell \u201dTurun tuomiokirkon aateliset naakat\u201d (\u00c5bo domkyrkas adliga kajor). I novellen ber\u00e4ttar kajorna om kristendomens tidiga skeden i Finland. F\u00e5glarna hade f\u00f6ljt civilisationens ankomst. Biskop Henriks finger hittades inte heller av en korp utan f\u00f6rst\u00e5s av en kaja. \u201dKyrkherrarnas\u201d ur\u00e5ldriga betydelse hade blivit bortgl\u00f6md, men \u201den dag skall det f\u00f6rvisso komma en pennf\u00e4ktare till v\u00e5r stad och ber\u00e4tta f\u00f6r stadsborna om v\u00e5r \u00e4rorika historia och v\u00e5r betydelse som unika f\u00e4rgl\u00e4ggare av den storslagna kyrkan\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4ttelsen grundar sig p\u00e5 en understreckare i Turun Sanomat <\/em>23.12.2021.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5bo domkyrka har i \u00e5rhundraden varit kajornas hem. Kajan h\u00f6r hemma i kulturmilj\u00f6er och trivs i byggnadernas skrymslen och urholkningar \u00e4ven om den ocks\u00e5 bygger bo i l\u00f6v- och blandskogar. I sekler har den bott p\u00e5 stenkyrkornas vindar och i tornen. Ett gammalt finskt namn p\u00e5 kajan \u00e4r hakkinen, och p\u00e5 grund av anknytningen till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Domkyrkans kajor<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,5],"tags":[6,95,96],"class_list":["post-156","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","category-1900-talet","tag-abo-domkyrka","tag-farglar","tag-kajor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/156","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=156"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/156\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":158,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/156\/revisions\/158"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=156"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=156"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=156"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}