![\"\u00c5bor\u00e5dets](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/branden.jpg\")
Elden kom loss p\u00e5 morgonen mellan klockan fem och sex i borgaren Henrik Paturis hus vid Skolgatan. Den hann of\u00f6rm\u00e4rkt sprida sig till husets tak innan man hann ringa i brandklockorna. Stormvinden omintetgjorde sl\u00e4ckningsf\u00f6rs\u00f6ken. N\u00e4rliggande hus revs f\u00f6r att hindra eldens framfart, men den h\u00e5rda vinden spred brinnande flagor \u00e5t olika h\u00e5ll s\u00e5 att till och med f\u00e4husen utanf\u00f6r stadsgr\u00e4nserna och den d\u00e4r f\u00f6rvarade egendomen och spannm\u00e5len brann upp.<\/p>\n\n\n\n
Den 23 maj f\u00f6rh\u00f6rdes Paturi av r\u00e5det ang\u00e5ende branden. Han sade, att han och hustrun varit i kyrkan d\u00e5 eldsv\u00e5dan br\u00f6t ut och att han inte visste hur den b\u00f6rjat. Bara tv\u00e5 pigor och tv\u00e5 studenter, som bodde i huset p\u00e5 hyra, hade varit hemma. \u00c5tta borgare garanterade att Paturi skulle infinna sig i r\u00e4tten p\u00e5 anmodan och s\u00e5 fick han f\u00f6rsvara sig p\u00e5 fri fot.<\/p>\n\n\n\n
Paturis pigor Karin Mickelsdotter och Brita Henriksdotter misst\u00e4nktes vara skyldiga till branden och f\u00f6rh\u00f6rdes i slutet av maj. De f\u00f6rnekade sin skuld. Den ena av dem ber\u00e4ttade att hon gjort upp eld f\u00f6r att p\u00e5 husmoderns befallning koka \u00e4rter medan husbondfolket var i kyrkan. N\u00e4r det var gjort gick b\u00e5da pigorna ut p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6r att tv\u00e4tta l\u00e4rft som h\u00e4ngde d\u00e4r p\u00e5 st\u00e5ng f\u00f6r att blekas. N\u00e4r de b\u00f6rjade tv\u00e4tta det tredje l\u00e4rftstycket s\u00e5g de r\u00f6k vid skorstensroten p\u00e5 taket. De sprang till vindsd\u00f6rren, men den var l\u00e5st och flammorna slog redan upp genom taket. De visste inte om det fanns sprickor i skorstenen mellan inner- och yttertaket. F\u00f6r sitt vittnesm\u00e5l lovade de svara med liv och d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n
D\u00e4rn\u00e4st h\u00f6rdes Henrik Paturi, som ocks\u00e5 misst\u00e4nktes vara skyldig emedan han dagen innan f\u00f6rt \u00e4godelar till Nummis socken och bryggt \u00f6l. Han sade att ingen kunde binda honom vid skulden f\u00f6r branden. Om n\u00e5gon kunde bevisa hans skuld lovade han godta det str\u00e4ngaste straffet. Han f\u00f6rnekade att han f\u00f6rt bort tillh\u00f6righeter ur huset. R\u00e4tten besl\u00f6t skjuta upp \u00e4rendet tills ytterligare klarhet n\u00e5tts.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4rendet \u00e5terupptogs i b\u00f6rjan av november 1656. D\u00e5 konstaterades att n\u00e5gra r\u00e5dm\u00e4n sett en stor spricka i Paturis skorsten ovanf\u00f6r innertaket och man misst\u00e4nkte att elden spritt sig den v\u00e4gen. R\u00e4tten stannade f\u00f6r ett interimistiskt beslut, och Paturi d\u00f6mdes att i enlighet med kapitel 22 i stadslagens byggnadsbalk sv\u00e4ra sj\u00e4lv som tolfte att branden inte hade berott p\u00e5 hans v\u00e5rdsl\u00f6shet och d\u00e5liga skorsten.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6rst i februari 1658 presenterade Paturi en lista p\u00e5 \u00e5tta borgare som var redo att tillsammans med honom g\u00e5 ed p\u00e5 att han var oskyldig. R\u00e4tten p\u00e5bj\u00f6d emellertid att m\u00e4nnen skulle komma till r\u00e4tteg\u00e5ngen personligen. N\u00e4r m\u00e4nnen infann sig, ville de bara g\u00e5 ed p\u00e5 att Paturi inte orsakat branden med flit utan att den berott p\u00e5 en olycksh\u00e4ndelse. De ville inte heller sv\u00e4ra p\u00e5 att branden inte skulle ha berott p\u00e5 Paturis d\u00e5liga skorsten. Det blev allts\u00e5 ingenting av Paturis ed och r\u00e4tten d\u00f6mde honom till d\u00f6den i enlighet med ovann\u00e4mnda lagbalk. Hovr\u00e4tten ben\u00e5dade honom dock.<\/p>\n\n\n\n
Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Riksarkivet, \u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tts protokoll z:25, 13.5.1656, 117\u2212118; z:25, 23.5.1656, 121; z:27, 27.2.1658, 19\u221223.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" R\u00e5det i \u00c5bo skrev den 13 maj 1656 i sitt protokoll att den v\u00e5ldsamma branden, ett av Gud s\u00e4nt straff, samma dag hade f\u00f6rst\u00f6rt de tre b\u00e4st byggda stadsdelarna p\u00e5 stadens stora sida, med undantag f\u00f6r n\u00e5gra f\u00e5 hus bakom domkyrkan, p\u00e5 Biskops\u00e5kern, p\u00e5 Ryssbacken och l\u00e4ngst bort i stadsdelen M\u00e4t\u00e4j\u00e4rvi. Elden f\u00f6rst\u00f6rde allt annat, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Storbranden i \u00c5bo \u00e5r 1656<\/span>