{"id":173,"date":"2026-03-23T09:00:00","date_gmt":"2026-03-23T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=173"},"modified":"2026-03-13T09:09:31","modified_gmt":"2026-03-13T07:09:31","slug":"aboforskare-pa-karrmarkerna-i-ostkarelen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/23\/aboforskare-pa-karrmarkerna-i-ostkarelen\/","title":{"rendered":"\u00c5boforskare p\u00e5 k\u00e4rrmarkerna i \u00d6stkarelen"},"content":{"rendered":"\n<p>I forts\u00e4ttningskrigets anfallsskede \u00e5r 1941 \u00f6verskred finnarna den gamla gr\u00e4nsen fr\u00e5n freden i Tartu och ockuperade omr\u00e5den i \u00d6stkarelen. Redan i december 1941 aktualiserades fr\u00e5gan om omr\u00e5dets ekonomiska m\u00f6jligheter samt annan forskning. Ett syfte var att bevisa, att regionen var en del av Finlands \u201dnaturliga\u201d omr\u00e5den, och \u00e5r 1942 beh\u00f6vde man olika slag av praktisk information f\u00f6r omedelbart bruk av Staben f\u00f6r \u00d6stkarelens milit\u00e4rf\u00f6rvaltning, som styrde territoriet.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"933\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Waris.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-174\" style=\"width:242px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Waris.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Waris-195x300.jpg 195w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Harry Waris tog detta f\u00e4rgfoto p\u00e5 ett rikk\u00e4rr i en forndalssluttning i Vielj\u00e4rvi i \u00d6stkarelen 1.7.1943. P\u00e5 bilden ses major Mauno J. Kotilainen, fj\u00e4rrpatrullman i Avdelning Kuismanen och ledare f\u00f6r den botaniska forskningen i \u00f6stra Karelen. Bild: Harry Waris\/\u00c5bo universitets botaniska museum.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Undervisningsministeriet tillsatte i slutet av 1941 en delegation f\u00f6r \u00d6stkarelen. Denna v\u00e4nde sig till olika akt\u00f6rer inom vetenskapen i Finland och framf\u00f6rde \u00f6nskem\u00e5l om listor \u00f6ver nyligen utf\u00f6rd forskning kring \u00d6stkarelen samt planer f\u00f6r och initiativ till framtida unders\u00f6kningar. Delegationen hade f\u00f6r avsikt att utarbeta en egen plan f\u00f6r sommaren 1942 tillsammans med milit\u00e4rf\u00f6rvaltningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett brev s\u00e4ndes ocks\u00e5 till \u00c5bo universitets rektor 3.1.1942. Fr\u00e5gan dryftades l\u00e4nge, f\u00f6r rektor Einar Juva (1892\u20131966) besvarade brevet f\u00f6rst i slutet av februari. \u00c5bo universitet hade inga egna planer p\u00e5 forskning i dessa omr\u00e5den, som l\u00e4nge varit st\u00e4ngda f\u00f6r forskarna, men man hade \u00e4nd\u00e5 beslutat att \u00f6verv\u00e4ga vilka m\u00f6jligheter universitetet hade att delta. N\u00e4r det g\u00e4llde humaniora var professorn i finska spr\u00e5ket med sl\u00e4ktspr\u00e5k Paavo Ravila (1902\u20131974) i krigstj\u00e4nst och det var inte l\u00e4tt att av honom f\u00e5 reda p\u00e5 om det fanns m\u00f6jlighet att s\u00e4nda iv\u00e4g l\u00e4mpliga studerande eller dialektforskare.<\/p>\n\n\n\n<p>Vid den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten fanns det d\u00e4remot flera forskare som kunde g\u00f6ra unders\u00f6kningar om flora och fauna. Till dem h\u00f6rde professor Harry Waris (1893\u20131973), Kaarlo \u201dJukka\u201d Lounamaa (1913\u20131978), Paavo Kallio (1914\u20131992), Matti Laurila (1915\u20131942), Aimo Merisuo (1907\u20131984) och Paavo Niemel\u00e4 (1911\u20131951). Waris och Lounamaa var k\u00e4rrmarksforskare, Kallios forskarbana hade avbrutits av kriget. Laurila var en lovande forskare med sporv\u00e4xter och fr\u00f6v\u00e4xter som specialitet. Hans krig och forskning fick ett abrupt slut d\u00e5 han tr\u00e4ffades i huvudet av granatsplitter i Krivi 15.9.1942. Aimo Merisuo \u00e5ter var specialist p\u00e5 rovsteklar, och Paavo Niemel\u00e4 var en insektforskare som skulle \u00e4gna sig \u00e5t bin och andra gaddsteklar. Viktigt f\u00f6r insektforskarna var att j\u00e4mf\u00f6ra stammarna i Finland med motsvarande stammar i \u00d6stkarelen och att notera \u00f6stliga invandrade arter i finska Karelen.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"601\" height=\"934\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Lounamaa.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-175\" style=\"width:484px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Lounamaa.jpg 601w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Lounamaa-193x300.jpg 193w\" sizes=\"auto, (max-width: 601px) 100vw, 601px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>P\u00e5 bilden kapten Jukka Lounamaa, botanikforskare vid \u00c5bo universitet, i \u00d6stkarelen n\u00e4ra \u00c4\u00e4nislinna (Petrozavodsk) 5.7.1942. Fotografens egentliga objekt var \u201dThalictrum\u201d, dvs rutasl\u00e4ktet. Bild: Harry Waris\/\u00c5bo universitets botaniska museum.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Av \u00c5bo universitets sex kandidater fick tv\u00e5, Waris och Lounamaa, stipendium f\u00f6r k\u00e4rrmarksforskning sommaren 1942. Det berodde fr\u00e4mst p\u00e5 att professorn i botanik Kaarlo Linkola (1888\u20131942), som innehade en betydelsefull st\u00e4llning i kommitt\u00e9n, avled i april 1942 och ledarrollen \u00f6vertogs av Mauno J. Kotilainen (1895\u20131961). Denne favoriserade starkt sitt eget specialomr\u00e5de, det vill s\u00e4ga k\u00e4rrmarksforskningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Waris och Lounamaa botaniserade i \u00f6stra Karelens k\u00e4rrmarker ocks\u00e5 \u00e5r 1943, d\u00e5 tillsammans med docenten i botanik Lauri Kari (1901\u20131962), som hade f\u00e4rgfotografering som hobby. Fr\u00e5n denna tid h\u00e4rr\u00f6r de 120 f\u00e4rgfoton i botaniska museets samling som \u201d\u00e5teruppt\u00e4cktes\u201d s\u00e5 sent som 2022.<\/p>\n\n\n\n<p>Riku Kauhanen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Laine, Antti. Tiedemiesten Suur-Suomi \u2013 It\u00e4-Karjalan tutkimus jatkosodan vuosina<em>. <\/em><em>Historiallinen Arkisto<\/em>&nbsp;102. Helsingfors: SHS, 1993, 91\u2013202.<\/p>\n\n\n\n<p>Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Statens vetenskapliga delegation f\u00f6r \u00d6stkarelen, arkivet. Arkivbox 1. Brev till \u00c5bo universitet. Helsingfors 3.1.1942. Nr 24.<\/p>\n\n\n\n<p>Suomalaisen Kirjallisuuden Seura. Statens vetenskapliga delegation f\u00f6r \u00d6stkarelen, arkivet. &nbsp;Arkivbox 1. \u00c5bo universitets rektor. Brev till Statens vetenskapliga delegation f\u00f6r \u00d6stkarelen. 26.2.1942. Nr 126\/1 b.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00e4rgfoton tagna av finska krigsbotaniker i \u00d6stkarelen finns i \u00c5bo universitets botaniska museums samlingar. 17.8.2022. Utu.fi. https:\/\/www.utu.fi\/fi\/ajankohtaista\/mediatiedote\/suomalaisten-sotabotanistien-ita-karjalassa-ottamia-varivalokuvia-loytyi (anv\u00e4nt 20.11.2025)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I forts\u00e4ttningskrigets anfallsskede \u00e5r 1941 \u00f6verskred finnarna den gamla gr\u00e4nsen fr\u00e5n freden i Tartu och ockuperade omr\u00e5den i \u00d6stkarelen. Redan i december 1941 aktualiserades fr\u00e5gan om omr\u00e5dets ekonomiska m\u00f6jligheter samt annan forskning. Ett syfte var att bevisa, att regionen var en del av Finlands \u201dnaturliga\u201d omr\u00e5den, och \u00e5r 1942 beh\u00f6vde man olika slag av praktisk &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/23\/aboforskare-pa-karrmarkerna-i-ostkarelen\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">\u00c5boforskare p\u00e5 k\u00e4rrmarkerna i \u00d6stkarelen<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[25,106,34],"class_list":["post-173","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-abo-universitet","tag-botanik","tag-fortsattningskriget"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=173"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":176,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/173\/revisions\/176"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=173"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=173"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=173"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}