{"id":177,"date":"2026-03-24T09:00:00","date_gmt":"2026-03-24T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=177"},"modified":"2026-03-13T09:45:31","modified_gmt":"2026-03-13T07:45:31","slug":"nadendals-siste-birgittinermunks-gard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/24\/nadendals-siste-birgittinermunks-gard\/","title":{"rendered":"N\u00e5dendals siste birgittinermunks g\u00e5rd"},"content":{"rendered":"\n

\u00c5bos medeltida stadsplan motsvarade p\u00e5 1600-talet inte l\u00e4ngre den tidigmoderna stadsplaneringens ideal, som karakteriserades av rutplaner och l\u00e5nga raka gatulinjer. Greve Per Brahe arbetade under sina tv\u00e5 perioder som generalguvern\u00f6r p\u00e5 att modernisera den. Han inledde stadsregleringen p\u00e5 v\u00e4stra sidan av \u00e5n i Aningaiskvarteret. <\/p>\n\n\n\n

Bredvid den gamla Aningaisgatan planerades den nya Brahegatan, som steg rakt upp f\u00f6r   backen fr\u00e5n Lilltorget vid bron \u00f6ver Aura \u00e5. Den nya gatulinjen gick \u00f6ver n\u00e5gra borgares tomter och \u00f6ver grunderna f\u00f6r Helgeandskyrkan, som rivits f\u00f6r att vara ur v\u00e4gen. Bara n\u00e5gra f\u00e5 tomter eliminerades helt, liksom kyrkan. En av dem var framlidne Andreas Petris g\u00e5rd i \u00e4ndan av Brahegatan vid \u00e5stranden. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Andreas Petris tomt vid den gamla Brahegatans \u00e4nda p\u00e5 Daniel Gadolins karta fr\u00e5n \u00e5ren 1754\u20131756. Kartjustering: Tuovinen, Tapani 2010, \u00c5bo stadsmuseum.\u00a0<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Andreas Petri (Lempelius l. Scraderus) hade i ungdomen avlagt munkl\u00f6ftet och flyttat in i birgittinerklostret i N\u00e5dendal. St\u00f6rsta delen av dem som bodde d\u00e4r var nunnor, men en grupp munkbr\u00f6der h\u00f6rde ocks\u00e5 till samfundet. Klostret indrogs i samband med reformationen som b\u00f6rjade med V\u00e4ster\u00e5s riksdag 1527. I det svenska riket var birgittinerklostren de katolska institutioner som bevarades l\u00e4ngst, men till sist m\u00e5ste \u00e4ven Andreas Petri \u00e5r 1569 ta farv\u00e4l av klostret och de sista nunnorna d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Den f\u00f6re detta munken flyttade till \u00c5bo, d\u00e4r han i b\u00f6rjan av 1580-talet verkade som kaplan vid domkyrkof\u00f6rsamlingen. F\u00f6re det torde han ha varit l\u00e4rare i katedralskolan. Andreas Petri s\u00e4gs ha varit styvson till den aboensiska framg\u00e5ngsrika aff\u00e4rskvinnan Valborg Innamaa. Detta skulle f\u00f6rklara hur det kom sig att han \u00e4gde tomten bredvid Innamaas g\u00e5rd vid bron \u00f6ver \u00e5n. <\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1584 valdes den tidigare birgittinerbrodern till kyrkoherde i Lembois. Liksom m\u00e5nga pr\u00e4ster som f\u00e5tt tj\u00e4nst p\u00e5 landsbygden avstod Herr Andreas inte fr\u00e5n sitt g\u00e5rd i staden. Han bes\u00f6kte \u00e4ven i forts\u00e4ttningen \u00c5bo och deltog ofta i kyrkliga och politiska tilldragelser under de av tronstrider pr\u00e4glade \u00e5ren. Herr Andreas undertecknade i \u00c5bo det beslut som fattades p\u00e5 kyrkom\u00f6tet i Uppsala 1593. Vintern 1594 bes\u00f6kte han kung Sigismunds kr\u00f6nings riksdag i Uppsala och \u00e5r 1600 Link\u00f6pings riksdag. Kung Karl IX:s f\u00f6rtroende vann han aldrig helt och h\u00e5llet utan satt emellan\u00e5t f\u00e4ngslad p\u00e5 \u00c5bo slott.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Andreas Petri dog \u00e5r 1609, varefter hans g\u00e5rd i \u00c5bo efter n\u00e5gra turer \u00f6vergick i hans sons, M\u00e5ns Andreae Scraderus \u00e4go. Denne var kyrkoherde i Kumlinge och senare i R\u00e4nt\u00e4m\u00e4ki men miste sin tj\u00e4nst 1640. Sina sista \u00e5r framlevde han som pr\u00e4st utan tj\u00e4nst och n\u00e4r han gick ur tiden blev g\u00e5rden i staden tomt. <\/p>\n\n\n\n

Herr M\u00e5ns hade p\u00e5 1630-talet l\u00e5tit bygga tre timmerstugor p\u00e5 tomten, men ingenting tyder p\u00e5 att h\u00e4r skulle ha funnits stenhus. Den f\u00f6rfallna tr\u00e4hustomten mellan stenhusraderna p\u00e5 den gamla gatustr\u00e4ckan underl\u00e4ttade byggandet av den nya Brahegatan. Herr M\u00e5ns yngre bror Paulus Andreae Lempelius (d\u00f6d 1665), som varit skolm\u00e4stare i Reval och sedermera kyrkoherde i R\u00f6icks p\u00e5 Dag\u00f6, p\u00e5stod flera \u00e5r senare att han \u00e4rvt g\u00e5rden av sin bror och kr\u00e4vde ers\u00e4ttning f\u00f6r den f\u00f6rlorade fastigheten, men r\u00e4tten f\u00f6rkastade talan s\u00e5som ogrundad.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Porten visar \u00e4n i dag var man sv\u00e4ngde in p\u00e5 Brahegatan f\u00f6re \u00c5bo brand. Till h\u00f6ger Casagrandes hus. Bild: Georg Haggr\u00e9n.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Den siste N\u00e5dendalsmunkens hus har inte unders\u00f6kts arkeologiskt, till skillnad fr\u00e5n det bredvidliggande Casagrandehuset. Andreas Petris hus och \u00e4ndan av Brahegatan f\u00f6re branden fanns bakom den ink\u00f6rsport vid Casagrandes hus som vi ser i dag.<\/p>\n\n\n\n

Georg Haggr\u00e9n<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

V\u00e4\u00e4n\u00e4nen, Ky\u00f6sti: Andreas Petri. Turun hiippakunnan paimenmuisto 1554\u20131721 -verkkojulkaisu. Studia Biographica 9. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2011\u2013 (refererad 13.2.2026).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5bos medeltida stadsplan motsvarade p\u00e5 1600-talet inte l\u00e4ngre den tidigmoderna stadsplaneringens ideal, som karakteriserades av rutplaner och l\u00e5nga raka gatulinjer. Greve Per Brahe arbetade under sina tv\u00e5 perioder som generalguvern\u00f6r p\u00e5 att modernisera den. Han inledde stadsregleringen p\u00e5 v\u00e4stra sidan av \u00e5n i Aningaiskvarteret.  Bredvid den gamla Aningaisgatan planerades den nya Brahegatan, som steg rakt … Forts\u00e4tt l\u00e4sa N\u00e5dendals siste birgittinermunks g\u00e5rd<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,13],"tags":[109,107,108,110],"class_list":["post-177","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1500-talet","category-1600-talet","tag-birgittiner","tag-brahegatan","tag-casagrandes-hus","tag-nadendal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/177","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=177"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/177\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":180,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/177\/revisions\/180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=177"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=177"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=177"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}