{"id":182,"date":"2026-03-25T09:00:00","date_gmt":"2026-03-25T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=182"},"modified":"2026-03-21T19:34:51","modified_gmt":"2026-03-21T17:34:51","slug":"kvinnor-i-byxor-och-man-i-kjol-pa-auragatan-1949","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/25\/kvinnor-i-byxor-och-man-i-kjol-pa-auragatan-1949\/","title":{"rendered":"Kvinnor i byxor och m\u00e4n i kjol p\u00e5 Auragatan 1949"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"
H\u00f6rnet av Auragatan och Universitetsgatan i \u00c5bo 1936. Aarne Pietinen, Museiverket, Historiska bildsamlingen.\u00a0<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

\u201dByxmodet\u201d har b\u00f6rjat synas alltmer i stadsbilden i \u00c5bo d\u00e5 \u201dkvinnor f\u00f6rkl\u00e4dda till m\u00e4n\u201d kan ses promenera p\u00e5 Auragatan if\u00f6rda l\u00e5ngbyxor. Detta kan man l\u00e4sa i en ins\u00e4ndare i tidningen Sosialisti <\/em>\u00e5r 1949. <\/p>\n\n\n\n

Skribenten anser att det \u00e4r till\u00e5tet att anv\u00e4nda l\u00e5ngbyxor f\u00f6rutsatt att man inte str\u00e4var efter att \u201dp\u00e5 speciellt s\u00e4tt\u201d betona b\u00e4rarens kvinnlighet. Modetrenden har emellertid ett fel, tycker hen: m\u00e4nnen \u00e4r inte j\u00e4mst\u00e4llda med kvinnorna n\u00e4r det g\u00e4ller ekiperingen. Skribenten fr\u00e5gar ocks\u00e5 lite ironiskt: <\/p>\n\n\n\n

\u201dMen hur skulle det g\u00e5 om m\u00e4nnen skulle vilja vara j\u00e4mst\u00e4llda och kl\u00e4 sig i damkl\u00e4der?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Fast\u00e4n man kan ana ironi i texten erbjuder den en m\u00f6jlighet till en granskning av vad som p\u00e5 den tiden ans\u00e5gs l\u00e4mpligt i kl\u00e4dv\u00e4g f\u00f6r kvinnor respektive m\u00e4n. I Finland breddades skalan f\u00f6r l\u00e4mplighet n\u00e4r det g\u00e4llde damkl\u00e4der ungef\u00e4r fr\u00e5n och med 1920-talet, d\u00e5 det sm\u00e5ningom blev allt vanligare att kvinnor bar l\u00e5ngbyxor. D\u00e5 fick kvinnorna ha l\u00e5ngbyxor till exempel n\u00e4r de \u00e5kte skidor. Olika arbetskl\u00e4der och tj\u00e4nstedr\u00e4kter blev ocks\u00e5 allt vanligare i b\u00f6rjan av 1900-talet, vilket bidrog till att ut\u00f6ka urvalet av damkl\u00e4der. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e5ngbyxor kunde passa f\u00f6r kvinnor i arbets- eller idrottsmilj\u00f6, ans\u00e5g de samtida, men det var fortfarande tvivelaktigt huruvida det var passande f\u00f6r en kvinna att visa sig p\u00e5 stan i byxor.  Om detta vittnar till exempel en ins\u00e4ndare i Sosialisti <\/em>i slutet av 1940-talets \u00c5bo: det passar sig inte att en kvinna \u201dstoltserar\u201d i manliga arbetskl\u00e4der p\u00e5 offentliga platser.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
H\u00f6stmode f\u00f6r damer och herrar 1977. Kari Rainer Pulkkinen, Journalistiska bildarkivet JOKA, Samling Kari Pulkkinen.<\/em>\u00a0<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Herrmodets repertoar har blivit m\u00e5ngsidigare i l\u00e5ngsammare takt \u00e4n dammodets. P\u00e5 1960- och 1970-talet blev det s\u00e4rskilt bland ungdomarna modernt att ha l\u00e4ngre h\u00e5r \u00e4n tidigare, men m\u00e4nnens kjolbruk har l\u00e4nge varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussioner. S\u00e5 sent som p\u00e5 1990-talet kunde man i Helsingin Sanomat<\/em> l\u00e4sa, att \u201dde vitrockade\u201d rycker ut ifall en karl kl\u00e4r sig i kjol. <\/p>\n\n\n\n

Om m\u00e4nnens strikta ekiperingsregler vittnar det ocks\u00e5, att en skribent i Sosialisti <\/em>i slutet av 1940-talet anser att \u201den man kl\u00e4dd som en kvinna\u201d p\u00e5 Auragatan i \u00c5bo skulle kunna bli gripen av polisen och \u00e4ven borde \u201dforslas bort s\u00e5som st\u00f6rande f\u00f6r trafiken\u201d p\u00e5 grund av den f\u00f6rbluffade folkhop som skulle samlas p\u00e5 platsen.<\/p>\n\n\n\n

Omn\u00e4mnandet av ordningsmakten torde ha samband med att kl\u00e4der som ans\u00e5gs otypiska f\u00f6r det egna k\u00f6net kunde tolkas som maskering, som p\u00e5 basis av ordningsstadgarna var f\u00f6rbjudet i en del finska st\u00e4der. F\u00f6re 1900-talet kunde en kl\u00e4dsel som br\u00f6t mot k\u00f6nsnormerna medf\u00f6ra problem med polisen f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l kvinnor som m\u00e4n.<\/p>\n\n\n\n

Ins\u00e4ndaren i Sosialisti <\/em>ber\u00e4ttar dock om en f\u00f6r\u00e4ndring i samh\u00e4llet: att en kvinna kl\u00e4dde sig i byxor ans\u00e5gs inte l\u00e4ngre straffbart i \u00c5bo vid 1950-talsskiftet \u00e4ven om brott mot k\u00f6nsnormerna kunde dela \u00e5sikterna. Manlighetens nischer har d\u00e4remot vidgats mycket l\u00e5ngsammare. S\u00e5 sent som p\u00e5 2020-talet kunde man i medierna l\u00e4sa att en man i kjol var en s\u00e4llsynt men allt vanligare syn i v\u00e5r gatubild.<\/p>\n\n\n\n

Jean Lukkarinen (pronomen: hen)<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Housumuoti. Sosialisti<\/em>, 15.05.1949, nr 109, s. 4.<\/p>\n\n\n\n

Teinit eiv\u00e4t halua olla tuppisuita. Suomen Kuvalehti<\/em>, 14.01.1967, nr 2, s. 28\u201331.<\/p>\n\n\n\n

Miehet voisivat k\u00e4ytt\u00e4\u00e4 hametta tietyiss\u00e4 rajoissa. Helsingin Sanomat<\/em>, 30.8.1997, https:\/\/www.hs.fi\/suomi\/art-2000003653421.html. <\/p>\n\n\n\n

Vierto, Tuija: Usva Kiuru, 18, on hameeseen pukeutuva mies, eik\u00e4 h\u00e4n ole ainoa: \u201dMukava, k\u00e4yt\u00e4nn\u00f6llinen ja tyylik\u00e4s\u201d. YLE <\/em>29.6.2023, https:\/\/yle.fi\/a\/74-20037186. <\/p>\n\n\n\n

Laine, Mio: \u201dLieneek\u00f6 tuo aprillinarrio wai pitk\u00e4lle kehittyneen emansipatsioonin merkki\u00e4 wai muuta wallattomuutta.\u201d Sukupuolen ilmaisun moninaisuus suomalaisissa sanomalehdiss\u00e4 1868\u20131917. Pro gradu-avhandling i kulturhistoria, \u00c5bo universitet 2025.<\/p>\n\n\n\n

Suhonen, Sami: Transsukupuolisuuden n\u00e4kym\u00e4t\u00f6n historia. Sateenkaari-Suomi. Seksuaali- ja sukupuoliv\u00e4hemmist\u00f6jen historiaa<\/em>. Red. Kati Mustola och Johanna Pakkanen. Like, Helsingfors 2007.<\/p>\n\n\n\n

Turunen, Arja: \u201dHAME, HOUSUT, HAMEHOUSUT! VAI MIK\u00c4 ON TULEVAISUUTEMME?\u201d Naisten p\u00e4\u00e4llyshousujen k\u00e4ytt\u00f6\u00e4 koskevat pukeutumisohjeet ja niiss\u00e4 rakentuvat naiseuden ihanteet suomalaisissa naistenlehdiss\u00e4 1889\u20131945<\/em>. Doktorsavhandling i etnologi, Jyv\u00e4skyl\u00e4 universitet, 2011.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dByxmodet\u201d har b\u00f6rjat synas alltmer i stadsbilden i \u00c5bo d\u00e5 \u201dkvinnor f\u00f6rkl\u00e4dda till m\u00e4n\u201d kan ses promenera p\u00e5 Auragatan if\u00f6rda l\u00e5ngbyxor. Detta kan man l\u00e4sa i en ins\u00e4ndare i tidningen Sosialisti \u00e5r 1949.  Skribenten anser att det \u00e4r till\u00e5tet att anv\u00e4nda l\u00e5ngbyxor f\u00f6rutsatt att man inte str\u00e4var efter att \u201dp\u00e5 speciellt s\u00e4tt\u201d betona b\u00e4rarens kvinnlighet. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kvinnor i byxor och m\u00e4n i kjol p\u00e5 Auragatan 1949<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[112,111],"class_list":["post-182","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-konsnormerna","tag-mode"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/182","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=182"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/182\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":185,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/182\/revisions\/185"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=182"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=182"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=182"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}