![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Kuppis-1024x630.jpg\")
*<\/p>\n\n\n\n
Elias Tillandz (1640\u22121693) var den f\u00f6rsta professorn vid \u00c5bo Akademi som hade f\u00e5tt en egentlig akademisk utbildning i medicin. Han anses ocks\u00e5 vara den finska botanikens fader. Under hans tid f\u00f6rsv\u00e5rades v\u00e5rden av patienterna avsev\u00e4rt av att det inte fanns n\u00e5got sjukhus. Vid \u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tt behandlades i juni 1691 Tillandz anh\u00e5llan om att f\u00e5 bygga en bastu vid S:t Henriks eller Kuppis k\u00e4lla f\u00f6r att d\u00e4r kunna v\u00e5rda sjuka. R\u00e4tten bif\u00f6ll anh\u00e5llan, och d\u00e4refter testade Tillandz k\u00e4llans vatten vid v\u00e5rden av m\u00e5nga sjukdomar. <\/p>\n\n\n\n
I \u00c5botrakten och i synnerhet i sk\u00e4rg\u00e5rden f\u00f6rekom p\u00e5 den tiden en hel del fall av spet\u00e4lska eller lepra. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reslog Tillandz att man vid k\u00e4llan skulle bygga en s\u00e4rskild sjukstuga f\u00f6r att utreda huruvida spet\u00e4lskepatienter skulle kunna botas d\u00e4r. P\u00e5 omr\u00e5det byggdes till exempel en finsk bastu, d\u00e4r det ocks\u00e5 fanns badkar. Till sist byggdes ett br\u00e4dplank runt omr\u00e5det f\u00f6r att f\u00f6rhindra umg\u00e4nge mellan de leprasjuka och de andra patienterna.<\/p>\n\n\n\n
Johannes Ekelund (1712\/1713\u22121746) \u00e5ter var den f\u00f6rste som avlade l\u00e4karexamen och doktorerade vid \u00c5bo Akademis medicinska fakultet. Han tilldelades medicine doktors v\u00e4rdighet \u00e5r 1743. I slutet av sina studier disputerade Ekelund och f\u00f6rsvarade i december 1741 sin p\u00e5 latin skrivna avhandling Examen Chymico-Medicum fontis soterii Kuppisensis<\/em>. I avhandlingen beskriver han vilka egenskaper Kuppisk\u00e4llans vatten hade och vilka sjukdomar som framg\u00e5ngsrikt hade behandlats med detta vatten. <\/p>\n\n\n\n *<\/p>\n\n\n\n Kuppis brunn blev en popul\u00e4r h\u00e4lsok\u00e4lla under loppet av 1700-talet. \u00c5r 1783 uppges brunnsdrickarnas \u00e5rliga antal ha varit 100\u2212150 och till exempel \u00e5r 1781 var de 137. D\u00e5 hade anl\u00e4ggningen en brunnssal, en apotekssal och ett rum f\u00f6r fattiga och sjuka brunnsdrickare. G\u00e5rden var t\u00e4ckt, s\u00e5 att g\u00e4sterna inte skulle beh\u00f6va promenera i regn eller sol. Till exempel \u00e5r 1797 startade brunnss\u00e4songen i Kuppis i juni, och de fattiga m\u00e5ste ha pr\u00e4stbevis p\u00e5 att de var sjuka och medell\u00f6sa. \u00c5r 1822 uppges, att brunnshuset hade en kokerska som lagade maten \u00e5t g\u00e4sterna. D\u00e5 var brunnsdrickarna 180\u2212220 per \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n Evert Julius Bonsdorff (1810\u22121898) var en av sin tids mest betydande l\u00e4kare i Finland. Han var f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Kuppis h\u00e4lsok\u00e4lla fr\u00e5n och med 1853 och betonade det d\u00e5 s\u00e5 moderna brunnsdrickandet som en del av den \u00f6vriga v\u00e5rden. Kuppisanl\u00e4ggningen hade fr\u00e5n och med 1800-talet en anst\u00e4lld brunnsm\u00e4stare, som ledde brunnsdrickandet och de tillh\u00f6rande kringverksamheterna. Vattnet skulle drickas regelbundet i best\u00e4mda doser p\u00e5 best\u00e4mda tider, inte hur som helst, f\u00f6r att de h\u00e4lsosamma egenskaperna skulle g\u00f6ra nytta. Senare rekommenderades varma och kalla bad enligt den tyska Karlsbadermodellen. Det fanns ocks\u00e5 vatten p\u00e5 flaska, som g\u00e4sterna kunde k\u00f6pa och ta med sig hem. \u00c5r 1913 unders\u00f6ktes Kuppisvattnet i Sverige, och man konstaterade att det inneh\u00f6ll mycket radium, som ans\u00e5gs ha h\u00e4lsofr\u00e4mjande inverkningar.<\/p>\n\n\n\n *<\/p>\n\n\n\n I Kuppisparken utf\u00f6rdes \u00e5r 1820 arbeten som gjorde parken l\u00e4mplig f\u00f6r promenader. \u00c5r 1824 besl\u00f6t man bygga de stiliga brunnshusbyggnader som Charles Bassi ritat. Arbetena under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1800-talet omfattade den nuvarande parkens nord\u00f6stra del, badinr\u00e4ttningsomr\u00e5det och det omgivande lilla gr\u00f6nomr\u00e5det. Kuppis tr\u00e4dg\u00e5rdsskola inledde sin verksamhet i omr\u00e5det \u00e5r 1841, och eleverna ansvarade f\u00f6r v\u00e5rden av den omgivande parken. I h\u00f6rnet av Nylandsgatan och \u00d6sterl\u00e5nggatan l\u00e5g Kuppistorget, och en stig ledde tv\u00e4rs\u00f6ver torget till den egentliga parken. Torget f\u00f6rnyades p\u00e5 1880-talet, d\u00e5 man bland annat planterade den poppel som v\u00e4xer d\u00e4r \u00e4n i dag.<\/p>\n\n\n\n Brunnshusg\u00e4sterna kunde ocks\u00e5 hyra h\u00e4star f\u00f6r h\u00e4lsosamma \u00e5kturer. I parken arrangerades \u00e4ven konserter och fyrverkerier. Sm\u00e5ningom spred sig restaurangverksamheten och evenemangen ocks\u00e5 till Kuppis andra delar, d\u00e4r man \u00f6ppnade nya restauranger. P\u00e5 1800-talet var Kuppis \u00c5bos n\u00f6jescentrum och hade samma roll som Tivoli i K\u00f6penhamn. Brunnshusverksamheten i Kuppis upph\u00f6rde \u00e5r 1885, d\u00e5 det \u00e4ldsta huset brann och ett annat hus s\u00e5ldes p\u00e5 auktion f\u00f6r att forslas bort. Festsalen stod oanv\u00e4nd \u00e4nda fram till vinterkriget d\u00e5 den brann upp. Allt som finns kvar i dag \u00e4r k\u00e4llans paviljong.<\/p>\n\n\n\n Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Veli Pekka Toropainen 2023: Kansanparantajasta l\u00e4\u00e4ketieteen professoriin \u2013 Sairauksien parantajat ja sairaanhoidon organisointi 1600-luvun Turussa. Ennen ja nyt: Historian tietosanomat 2\/2023<\/em>. https:\/\/journal.fi\/ennenjanyt\/article\/view\/126013<\/a>. L\u00e4st 18.11.2025.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vattnet i Kuppis k\u00e4lla var k\u00e4nt f\u00f6r sina botande egenskaper redan p\u00e5 1600-talet. Fr\u00e5n och med det f\u00f6ljande seklet blev h\u00e4lsok\u00e4llan allt popul\u00e4rare och brunnsdrickarnas antal \u00f6kade s\u00e5 mycket, att man i b\u00f6rjan av 1800-talet byggde spektakul\u00e4ra brunnshusbyggnader i Kuppis. Den h\u00e4r anl\u00e4ggningen lade ocks\u00e5 grunden f\u00f6r Kuppisomr\u00e5dets utveckling till \u00c5bos n\u00f6jescentrum p\u00e5 1800-talet. * … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kuppis h\u00e4lsosamma vatten<\/span>