{"id":189,"date":"2026-03-27T09:00:00","date_gmt":"2026-03-27T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=189"},"modified":"2026-03-21T19:56:41","modified_gmt":"2026-03-21T17:56:41","slug":"skrackromantik-i-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/03\/27\/skrackromantik-i-abo\/","title":{"rendered":"Skr\u00e4ckromantik i \u00c5bo"},"content":{"rendered":"\n

Det \u00e4r inte m\u00e5nga, inte ens bland de litteraturintresserade, som vet att den f\u00f6rsta finl\u00e4ndska skr\u00e4ckromanen utkom i \u00c5bo. Verket var svenskspr\u00e5kigt, hette Det gr\u00e5a slottet <\/em>och utkom ursprungligen p\u00e5 Johan Wilhelm Lilljas f\u00f6rlag under \u00e5rets m\u00f6rka tid, i november 1851. Romanen blev s\u00e5 popul\u00e4r att en andra svenskspr\u00e5kig upplaga trycktes p\u00e5 1880-talet, och senare har flera finska \u00f6vers\u00e4ttningar publicerats, den nyaste av dem \u00e5r 2009.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Titelbladet i f\u00f6rstaupplagan av Ingelius roman 1851. Nationalbiblioteket, publikationsarkivet Doria<\/em>.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

F\u00f6rstaupplagans titelblad st\u00e5tar med pseudonymen \u201dF\u00f6rf. Till Granriskojan\u201d. Skribenten bakom pseudonymen var v\u00e4lk\u00e4nd bland de samtida. Han var den aboensiske komposit\u00f6ren-f\u00f6rfattaren Axel Gabriel Ingelius, som skrivit sin bok p\u00e5 Ylikyl\u00e4 g\u00e5rd i Hirvensalo. Enligt d\u00e5tida kriterier var romanen ovanligt diger f\u00f6r att vara ett inhemskt verk, 394 sidor i storleken sexodecimo som motsvarade en pocketbok. Den utspelas dock inte i \u00c5bo eller i stadens n\u00e4romgivning utan i Satakunda p\u00e5 den fiktiva herrg\u00e5rden Ristil\u00e4, dit den unge magistern Harald Thalberg i b\u00f6rjan av ber\u00e4ttelsen anl\u00e4nder f\u00f6r att verka som informator.<\/p>\n\n\n\n

Ingelius var inte i egentlig mening pionj\u00e4r f\u00f6r den litter\u00e4ra skr\u00e4ckromantiken i Finland eftersom Zacharias Topelius och Fredrik Berndtson redan tidigare hade gett ut skr\u00e4ckromantiska ber\u00e4ttelser i Helsingfors. Men Det gr\u00e5a slottet<\/em> \u00e4r ett mer ambiti\u00f6st verk \u00e4n sina f\u00f6reg\u00e5ngare. Fast boken f\u00f6r en modern l\u00e4sare ter sig i n\u00e5gon m\u00e5n osammanh\u00e4ngande var den medryckande tack vare sin ber\u00e4ttarteknik, som var typisk f\u00f6r den gotiska litteraturen, och den \u00e4r uppbyggd s\u00e5 att de hemligheter som d\u00f6ljs i det f\u00f6rg\u00e5ngna successivt avsl\u00f6jas. I handlingen v\u00e4ver Ingelius in antydningar, sm\u00e5 informationsfragment, h\u00f6rs\u00e4gner och illavarslande aningar hos romangestalterna. Handlingens olika turer inrymmer mordf\u00f6rs\u00f6k, ov\u00e4der, sp\u00f6kerier, kusliga platser och dolda identiteter. M\u00e5nga av romanens teman och scener presenteras melodramatiskt med hj\u00e4lp av skarpa kontraster. I ber\u00e4ttelsen finns s\u00e5v\u00e4l f\u00f6red\u00f6mlig godhet som lumpen falskhet och ibland kryddar Ingelius texten med humor och ironi.<\/p>\n\n\n\n

Romanens h\u00e4ndelser och persongestalter h\u00e4rr\u00f6r ur skribentens fantasi men verket inspirerades ocks\u00e5 av rykten som den unge Ingelius h\u00f6rt. De g\u00e4llde rusth\u00e5llet Koivisto, som fanns n\u00e4ra Bj\u00f6rneborg i Ulfsby socken, och den tr\u00e5kiga h\u00e4ndelse som d\u00e4r intr\u00e4ffade \u00e5r 1839 och ledde till misstanke om brott som dock inte kunde bevisas. Koivisto g\u00e5rds imponerande huvudbyggnad i tv\u00e5 v\u00e5ningar kallades p\u00e5 1800-talet i folkmun Gr\u00e5a slottet, och det namnet l\u00e5nade Ingelius till sin roman. I boken har namnet Koivisto bytts ut mot Ristil\u00e4. Hurudan tr\u00e5kig h\u00e4ndelse det var fr\u00e5ga om kan den vetgirige l\u00e4saren nu ta reda p\u00e5 till exempel genom att l\u00e4sa den nyaste finska \u00f6vers\u00e4ttningen av romanen samt dess efterord!<\/p>\n\n\n\n

Jukka Sarjala<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Det gr\u00e5a slottet<\/em>. Original af f\u00f6rf. till Granriskojan. \u00c5bo: J. W. Lillja & Co, 1851.<\/p>\n\n\n\n

Axel Gabriel Ingelius, Harmaa linna<\/em>. Finsk \u00f6vers\u00e4ttning: Eeva-Liisa J\u00e4rvinen. Efterord: Jukka Sarjala. \u00c5bo: Faros-kustannus Oy, 2009.<\/p>\n\n\n\n

Jukka Sarjala, Salonkien aaveet. Varhaisin kauhuromantiikka Suomen kirjallisuudessa<\/em>. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2007.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det \u00e4r inte m\u00e5nga, inte ens bland de litteraturintresserade, som vet att den f\u00f6rsta finl\u00e4ndska skr\u00e4ckromanen utkom i \u00c5bo. Verket var svenskspr\u00e5kigt, hette Det gr\u00e5a slottet och utkom ursprungligen p\u00e5 Johan Wilhelm Lilljas f\u00f6rlag under \u00e5rets m\u00f6rka tid, i november 1851. Romanen blev s\u00e5 popul\u00e4r att en andra svenskspr\u00e5kig upplaga trycktes p\u00e5 1880-talet, och senare har … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skr\u00e4ckromantik i \u00c5bo<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[82,35,116],"class_list":["post-189","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-ingelius-axel-gabriel","tag-litteratur","tag-romantik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/189","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=189"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/189\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":191,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/189\/revisions\/191"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=189"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=189"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=189"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}