{"id":201,"date":"2026-04-01T09:00:00","date_gmt":"2026-04-01T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=201"},"modified":"2026-03-29T12:26:00","modified_gmt":"2026-03-29T09:26:00","slug":"prusi-batteri-fran-ar-nanting","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/04\/01\/prusi-batteri-fran-ar-nanting\/","title":{"rendered":"Prusi batteri, fr\u00e5n \u00e5r n\u00e5nting"},"content":{"rendered":"\n<p><em>Taas Auran rannat, peltosarat n\u00e4en<br>ja vanhain valtateiden kiemurteet,<br>ja kirkot Kaarinan ja R\u00e4nt\u00e4m\u00e4en \u2013<br>Halisten kosken kuohuu veet<br>Ja Unikankareelta muurit temppelin<br>ylv\u00e4\u00e4n\u00e4 kohoo yli maiseman;<br>niin tutunomaisna n\u00e4\u00e4n Prusin patterin<br>partaalla jokilaakson Maarian<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Ur dikten \u201dTurun seutu\u201d (v. 1934)<\/p>\n\n\n\n<p>Prusi batteri i R\u00e4nt\u00e4m\u00e4ki vid Lill\u00e5ns \u00f6stra strand i gamla S:t Marie socken \u00e4r en mytomspunnen plats. Som dikten ber\u00e4ttar \u00e4r kullen ett tydligt landm\u00e4rke. F\u00f6r dem som kom l\u00e4ngs Tammerforsv\u00e4gen var den en av de f\u00f6rsta imponerande vyerna. Intill kullen finns numera Orions fabrik. Batteriet omgavs l\u00e4nge av \u00e5krar och var allts\u00e5 \u00e4nnu mer i\u00f6gonenfallande i landskapet.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"679\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Prusi-1024x679.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-202\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Prusi-1024x679.jpg 1024w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Prusi-300x199.jpg 300w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Prusi-768x510.jpg 768w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Prusi-1536x1019.jpg 1536w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/03\/Prusi.jpg 1890w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>I \u00e4gokartan fr\u00e5n 1697 ses \u201dPrusi batteri\u201d som en tom kulle omgiven av \u00e5krar i kartans nord. K\u00e4lla: Riksarkivet, Lantm\u00e4teristyrelsens arkiv f\u00f6r renoverade kartor. LMS U\u00a0Renoverade kartor och dokument. A\u00a0\u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n. \u00c5bo. A105:61\/1-2 R\u00e4nt\u00e4m\u00e4ki; \u00c4gokarta och redog\u00f6relse f\u00f6r R\u00e4nt\u00e4m\u00e4ki, Pappila och Virusm\u00e4ki enstaka hemmans odlingar (1697).<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Kullen har ocks\u00e5 kallats Kapeenhaudant\u00f6yk\u00e4s eller \u201dKapehen haudan t\u00f6yk\u00e4s\u201d. Ordet \u201dkape\u201d har enligt Mikael Agricola syftat p\u00e5 dj\u00e4vulen eller den lede. Platsen \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd under namnet Patterim\u00e4ki (Batteribacken). M\u00e5nga namn p\u00e5 platser g\u00e5r tillbaka p\u00e5 \u00c5bobornas uppfattningar och f\u00f6rest\u00e4llningar om st\u00e4llet i fr\u00e5ga. Man har trott att batterikullen g\u00f6mmer en vikingakonungs grav, och arkeologen A. M. Tallgren ans\u00e5g vid sitt bes\u00f6k p\u00e5 platsen \u00e5r 1902 att det \u00e4r fr\u00e5ga om en gravkulle. \u00c5r 1961 unders\u00f6ktes platsen av lektor Veikko Lehtosalo, som konstaterade att kullens nedre del befann sig i naturtillst\u00e5nd och att jorden d\u00e4r var h\u00e5rd och grov, varut\u00f6ver sluttningen var full av stora stenar. Endast till den \u00f6vre delen hade man forslat jord f\u00f6r byggandet av ett pj\u00e4sbatteri.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett egentligt pj\u00e4sbatteri fanns det p\u00e5 kullen uppenbarligen p\u00e5 1700-talet. De vanligast f\u00f6rekommande historierna ber\u00e4ttar att det skulle ha varit i bruk under Stora ofreden (1713\u20131721), enligt andra historier ocks\u00e5 under Lilla ofreden (1742\u20131743). Emedan den svenska arm\u00e9n hade kapitulerat redan innan \u00c5bo ockuperades \u00e4r dateringen inte trolig. Batteriet ber\u00e4ttas ha varit i anv\u00e4ndning ocks\u00e5 under Finska kriget (1808\u20131809). Syftet med det av svenskarna iordningst\u00e4llda batteriet s\u00e4gs ha varit att avv\u00e4rja ryssar som marscherade mot \u00c5bo norrifr\u00e5n l\u00e4ngs huvudv\u00e4gen. Batteriet har ocks\u00e5 p\u00e5st\u00e5tts h\u00e4rr\u00f6ra fr\u00e5n Krimkrigets tid (1853\u20131856). Det \u00e4r inte s\u00e4llsynt att s\u00e5dana h\u00e4r s\u00e4gner \u201dvandrar\u201d fr\u00e5n en tidsperiod till en annan. N\u00e5gra dokument r\u00f6rande batteriets ursprung har inte bevarats.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4xtligheten p\u00e5 batterikullen \u00e4r ett kapitel f\u00f6r sig. Omr\u00e5det har varit betesmark, vilket satt sin pr\u00e4gel p\u00e5 backen. Om eventuell f\u00f6rhistorisk verksamhet vittnar de p\u00e5tr\u00e4ffade arterna brudbr\u00f6d, \u00e4ngshavre och backl\u00f6k. P\u00e5 omr\u00e5det finns ingen sandvita, en allm\u00e4n art som f\u00f6ljt de ryska soldaterna i sp\u00e5ren. D\u00e4remot har man p\u00e5tr\u00e4ffat bl\u00e5hallon och stor ormrot, som antagligen \u00e4r rymlingar fr\u00e5n de experimentodlingar som Per Kalm (1716\u20131779) hade i S:t Marie. P\u00e5 batteriomr\u00e5det planterades l\u00e4rktr\u00e4d i b\u00f6rjan av 1960-talet, men lokalinv\u00e5narna &nbsp;&nbsp;var genast framme och gjorde \u201doh\u00e4gn\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Till mystiken kring Prusibatteriet bidrar sp\u00f6khistorierna. Barnen var f\u00f6rbjudna att leka i omr\u00e5det eftersom de p\u00e5 kullen stupade soldaternas sj\u00e4lar kunde ta illa vid sig. F\u00f6rbudet fick bara barnen att v\u00e4snas \u00e4nnu mer, men veterligen visade sig inga f\u00f6rargade andar. Sp\u00f6khistorierna kanske fick n\u00e4ring av att den j\u00e4rnhaltiga jorden p\u00e5 kullens kr\u00f6n om v\u00e5rarna gav sm\u00e4ltvattnet, som rann l\u00e4ngs sluttningarna, en blodr\u00f6d f\u00e4rg.<\/p>\n\n\n\n<p>Riku Kauhanen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><em>Ilta-Sanomat<\/em>&nbsp;20.6.1961<\/p>\n\n\n\n<p>Kauhanen, Riku.&nbsp;<em>V\u00e4\u00e4rin haudattu sotamies: Kummitustarinoita Suomen taistelukentilt\u00e4<\/em>. Jyv\u00e4skyl\u00e4: Atena, 2018.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><em>Kotiseutu: Suomen kotiseutututkimuksen \u00e4\u00e4nenkannattaja<\/em>. Nr 8-9\/1916.<\/p>\n\n\n\n<p>Lehtosalo, V.&nbsp;<em>Kertomus Maarian pit\u00e4j\u00e4n alueella kes\u00e4ll\u00e4 1961 suoritetusta kiinteitten muinaisj\u00e4\u00e4nn\u00f6sten inventoinnista<\/em>. Kulttuuriymp\u00e4rist\u00f6n palveluikkuna. kyppi.fi. https:\/\/www.kyppi.fi\/to.aspx?id=129.135714 (anv\u00e4nd 4.12.2025)<\/p>\n\n\n\n<p><em>Patru<\/em>&nbsp;11\/1934<\/p>\n\n\n\n<p><em>Suomen matkailijayhdistyksen vuosikirja<\/em>, 1909.<\/p>\n\n\n\n<p>Siikkil\u00e4, Onni et al. Prusin patteri.<em>&nbsp;Suomen Turku<\/em>&nbsp;4\/1984. s. 4\u20135.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Taas Auran rannat, peltosarat n\u00e4enja vanhain valtateiden kiemurteet,ja kirkot Kaarinan ja R\u00e4nt\u00e4m\u00e4en \u2013Halisten kosken kuohuu veetJa Unikankareelta muurit temppelinylv\u00e4\u00e4n\u00e4 kohoo yli maiseman;niin tutunomaisna n\u00e4\u00e4n Prusin patterinpartaalla jokilaakson Maarian Ur dikten \u201dTurun seutu\u201d (v. 1934) Prusi batteri i R\u00e4nt\u00e4m\u00e4ki vid Lill\u00e5ns \u00f6stra strand i gamla S:t Marie socken \u00e4r en mytomspunnen plats. Som dikten ber\u00e4ttar \u00e4r &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/04\/01\/prusi-batteri-fran-ar-nanting\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Prusi batteri, fr\u00e5n \u00e5r n\u00e5nting<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[123,121,122],"class_list":["post-201","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","tag-pjasbatteri","tag-rantamaki","tag-st-marie"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/201","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=201"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":203,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/201\/revisions\/203"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=201"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=201"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}