{"id":207,"date":"2026-04-03T09:00:00","date_gmt":"2026-04-03T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=207"},"modified":"2026-03-30T20:43:43","modified_gmt":"2026-03-30T17:43:43","slug":"i-tjanst-hos-magister-porthan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/04\/03\/i-tjanst-hos-magister-porthan\/","title":{"rendered":"I tj\u00e4nst hos magister Porthan"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6rfattaren och konsthistorikern Emil Nervander reste sommaren 1871 omkring p\u00e5 \u00c5land och i Egentliga Finland f\u00f6r att skaffa sig k\u00e4nnedom om de finska fornminnena. Nervanders expedition hade anl\u00e4nt till Korpo g\u00e5rd, som d\u00e5 var i sl\u00e4kten Stigzelius \u00e4go. S\u00e4llskapet stannade upp f\u00f6r att beundra g\u00e5rdens vackra m\u00f6bler och gamla sk\u00f6ldem\u00e4rken. Samtidigt tr\u00e4ffade de familjens \u00e5lderstigna trotj\u00e4narinna, som var synbart entusiastisk \u00f6ver de akademiska forskarnas bes\u00f6k. \u00c5ldringen b\u00f6rjade ber\u00e4tta om \u201dmagister Porthan\u201d, som hon en g\u00e5ng tj\u00e4nat \u00e5t, och uttryckte sin gl\u00e4dje \u00f6ver att med egna \u00f6gon ha f\u00e5tt se denne mans \u00e4rofulla plats i nationens historia. Nervander kunde emellertid inte stanna kvar och lyssna till ber\u00e4ttelserna eftersom han och hans s\u00e4llskap hade br\u00e5ttom med kartl\u00e4ggningen av fornminnena. Han nedskrev dock en f\u00f6rhoppning om att n\u00e5gon skulle ha tid att \u201dfr\u00e5n hennes l\u00e4ppar uppteckna de snart f\u00f6rklingande efterljuden fr\u00e5n hennes ungdomstid\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Den ber\u00f6mde och l\u00e4rde \u00c5bobon, professorn i retorik Henrik Gabriel Porthan (1739\u20131804) avled den 16 mars 1804 i \u00c5bo, allts\u00e5 67 \u00e5r f\u00f6re Nervanders sommarresa. Nervander ber\u00e4ttar inte vad tj\u00e4narinnan hette, men det m\u00e5ste ha varit fr\u00e5ga om Anna Maria Run\u00e9r, som enligt Korpo f\u00f6rsamlings konfirmationsbok tj\u00e4nade p\u00e5 Korpo g\u00e5rd och var f\u00f6dd \u00e5r 1780. Vid tiden f\u00f6r m\u00f6tet med Nervander hade hon redan uppn\u00e5tt den v\u00f6rdnadsbjudande \u00e5ldern av 91 \u00e5r.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Mamsell Arfvidsson \u00e5tergiven av Lorens Pasch den yngre, 1780. Bild: Wikimedia Commons.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Anna Maria Run\u00e9r levde \u00e4nnu l\u00e4nge efter m\u00f6tet med forskarna och var till sist en av landets \u00e4ldsta inv\u00e5nare. Hon avled den 25 april 1883, gott och v\u00e4l \u00f6ver 102 \u00e5r gammal. Enligt kyrkb\u00f6ckerna hade hon kommit till Korpo fr\u00e5n Merimasku tillsammans med familjen Stigzelius redan \u00e5r 1828, men hon hade hunnit uppleva mycket f\u00f6re det. Redan som barn hade hon hamnat i Sverige, d\u00e4r hon arbetade som tj\u00e4narinna hos den ber\u00f6mda sp\u00e5kvinnan Ulrica Arfvidsson (1734\u20131801). Mamsell Arfvidsson hade blivit k\u00e4nd som Gustav III:s sp\u00e5kvinna, och Run\u00e9r erinrade sig att m\u00e5nga ber\u00f6mda personer kommit till Arfvidsson f\u00f6r att be om hj\u00e4lp under hennes sista \u00e5r. Fr\u00e5n Stockholm kom Run\u00e9r efter m\u00e5nga turer till \u00c5bo, och i \u00c5bo svenska f\u00f6rsamlings konfirmationsbok har hon antecknats som medlem i Akademins jurisprofessor Matthias Calonius (1738\u20131817) hush\u00e5ll \u00e5ren 1800\u20131802. Det var just vid denna tid som hon blev n\u00e4rmare bekant ocks\u00e5 med Porthan. Minnesskriften i \u00c5bo Tidning<\/em> \u00e5r 1883 ber\u00e4ttar att Porthan var en ofta sedd g\u00e4st i Calonius hem, som l\u00e5g p\u00e5 tomt 15 i Norra kvarteret. De sammankomster som professorn h\u00f6ll i sitt hem hade stannat i tj\u00e4narinnans minne, liksom ocks\u00e5 studenternas m\u00e5nga uppt\u00e5g.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Anna Maria Run\u00e9rs namn i \u00c5bo svenska f\u00f6rsamlings konfirmationsbok. Riksarkivet.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Troligen l\u00e4rde Anna Maria Run\u00e9r k\u00e4nna Porthan till och med mycket v\u00e4l eftersom denne inte bara var en regelbunden g\u00e4st utan ocks\u00e5 bodde en liten tid i Calonius hem, vilket konstateras i M. G. Schybergsons biografi \u00f6ver Porthan och ocks\u00e5 framg\u00e5r av konfirmationsboken. Porthan var tr\u00f6tt p\u00e5 sin tidigare bostad, som var i d\u00e5ligt skick, och bodde tillf\u00e4lligt hos sin kollega medan han letade efter ett b\u00e4ttre st\u00e4lle att bo. Av allt att d\u00f6ma var Anna Maria Run\u00e9r anst\u00e4lld av Calonius, men i samtalet med Nervander ber\u00e4ttade \u00e5ldringen uttryckligen om Porthan, som blev en verklig kultgestalt under 1860-talet. Otvivelaktigt var Run\u00e9r mycket v\u00e4l medveten om detta.<\/p>\n\n\n\n

Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u201dD\u00f6dsfall\u201d, \u00c5bo Tidning<\/em> 5.5.1883.<\/p>\n\n\n\n

G. C.: \u201dDen \u00e4lsta kvinna jag k\u00e4nt\u201d, \u00c5bo Tidning<\/em> 9.3.1905.<\/p>\n\n\n\n

Forsstrand, Carl: Sp\u00e5kvinnor och trollkarlar. Minnen och anteckningar fr\u00e5n Gustaf III:s Stockholm<\/em>. Hugo Gebers f\u00f6rlag, Stockholm 1913. Korpo f\u00f6rsamlings flyttningsl\u00e4ngder 1821\u20131883, Riksarkivet.<\/p>\n\n\n\n

Korpo f\u00f6rsamlings konfirmationsbok 1850\u20131858, Riksarkivet.<\/p>\n\n\n\n

Merimasku f\u00f6rsamlings konfirmationsbok 1821\u20131827, Riksarkivet.<\/p>\n\n\n\n

Nervander, Emil: Sommarresor i Finland. P\u00e5 \u00c5land och i \u00c5bo-trakten<\/em>. G. W. Edlunds f\u00f6rlag, Helsingfors 1872.<\/p>\n\n\n\n

Salste, Tuomas, Suomen vanhimmat ihmiset<\/em>, https:\/\/www.tuomas.salste.net\/suku\/vanhimmat.html<\/a><\/p>\n\n\n\n

Schybergson, M. G.: Henrik Gabriel Porthan. Lefnadsteckning<\/em>. Senare delen. Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland, Helsingfors 1911.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5bo svenska f\u00f6rsamlings konfirmationsbok 1798\u20131803, Riksarkivet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6rfattaren och konsthistorikern Emil Nervander reste sommaren 1871 omkring p\u00e5 \u00c5land och i Egentliga Finland f\u00f6r att skaffa sig k\u00e4nnedom om de finska fornminnena. Nervanders expedition hade anl\u00e4nt till Korpo g\u00e5rd, som d\u00e5 var i sl\u00e4kten Stigzelius \u00e4go. S\u00e4llskapet stannade upp f\u00f6r att beundra g\u00e5rdens vackra m\u00f6bler och gamla sk\u00f6ldem\u00e4rken. Samtidigt tr\u00e4ffade de familjens \u00e5lderstigna … Forts\u00e4tt l\u00e4sa I tj\u00e4nst hos magister Porthan<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,2],"tags":[126,127,125],"class_list":["post-207","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","category-1800-talet","tag-calonius-matthias","tag-pigor","tag-porthan-henrik-gabriel"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/207","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=207"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/207\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":210,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/207\/revisions\/210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=207"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=207"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=207"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}