{"id":226,"date":"2026-04-10T09:00:00","date_gmt":"2026-04-10T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=226"},"modified":"2026-04-06T18:47:05","modified_gmt":"2026-04-06T15:47:05","slug":"en-bokmals-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/04\/10\/en-bokmals-liv\/","title":{"rendered":"En bokmals liv"},"content":{"rendered":"\n

I f\u00f6retalet till sin roman Rosens namn, <\/em>som utspelas p\u00e5 medeltiden,citerar Umberto Eco Thomas a Kempis: \u201c\u201dI allt s\u00f6kte jag vila, men ingenstans fann jag den utom i en vr\u00e5 med en bok.\u201d Alla bokv\u00e4nner kan s\u00e4kert godk\u00e4nna det h\u00e4r uttalandet av den nederl\u00e4ndske mystikern och skolastikern, men s\u00e4rskilt v\u00e4l beskriver det den livsstil som Anders Johan Sj\u00f6gren, studerande i \u00c5bo p\u00e5 1810-talet, f\u00f6ljde.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Anders Johan Sj\u00f6gren (1794\u20131855). Ing\u00e5r i verket G. Heinricius,\u00a0Anteckningar om Immanuel Ilmoni, 1912.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Anders Johan Sj\u00f6gren kom fr\u00e5n Itis socken, gick i skola i Lovisa och Borg\u00e5 och b\u00f6rjade studera vid Kejserliga universitetet i \u00c5bo h\u00f6sten 1813. Med sig till den nya staden hade han sina bokl\u00e5dor och sitt passionerade l\u00e4sintresse. Under skoltiden hade han levt ett mycket isolerat liv \u2013 s\u00e5 isolerat, att lektor Magnus Alopaeus vid Borg\u00e5 gymnasium i sina avskedsord till honom med h\u00f6gaktning n\u00e4mnde hans ben\u00e4genhet f\u00f6r att sitta stilla och fundera i studerkammaren. Sj\u00f6gren r\u00f6rde sig inte bland societeten, var ingen teaterbes\u00f6kare och tyckte inte om kortspel. B\u00f6ckerna upptog hans tid, och s\u00e5 blev det ocks\u00e5 i b\u00f6rjan av studietiden i \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00f6grens digra dagboksserie p\u00e5 ungef\u00e4r 8 300 sidor har bevarats. Den omfattar hela hans liv och ber\u00e4ttar noggrant om dagsh\u00e4ndelserna och vardagssysslorna ocks\u00e5 under studietiden i \u00c5bo. Den \u00e4r s\u00e5lunda en v\u00e4rdefull k\u00e4lla till kunskap om studentlivet i b\u00f6rjan av 1800-talet.  Sj\u00f6gren hade f\u00f6r vana att ocks\u00e5 anteckna uppgifter om de b\u00f6cker och tidningar han k\u00f6pt, l\u00e5nat och l\u00e4st. Dessutom anv\u00e4nde han sin dagbok f\u00f6r minnesanteckningar.  D\u00e4r finns hundratals sidor med sammandrag av och direktcitat ur b\u00f6cker och tidningar. D\u00e4rf\u00f6r har Sj\u00f6grenforskaren Michael Branch kallat den ett kulturhistoriskt uppslagsverk, vars syfte var att ut\u00f6ka skribentens m\u00f6jligheter att v\u00e4lja l\u00e4mpliga universitetskurser och f\u00f6rel\u00e4sningar.<\/p>\n\n\n\n

I \u00c5bo pluggade Sj\u00f6gren naturligtvis akademisk kurslitteratur, bland annat klassiska grekiska och romerska verk, men ut\u00f6ver dem bekantade han sig ocks\u00e5 med geografi, reseskildringar, historia, romaner och sk\u00e5despel. \u00c5r 1815 erk\u00e4nde han att han egentligen l\u00e4ste precis vad han hade lust till eftersom han inte \u00e4nnu fattat beslut om sin levnadsbana. Denna m\u00e5ngsidighet var emellertid ett omen f\u00f6r framtiden, f\u00f6r efter \u00e5ren i \u00c5bo blev Sj\u00f6gren i Ryssland en ber\u00f6md etnograf och uppt\u00e4cktsresande.<\/p>\n\n\n\n

Jukka Sarjala<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Jukka Sarjala, \u201cKiert\u00e4v\u00e4t kirjat. Painotuotteiden aineellis-sosiaalinen vaikuttavuus Anders Johan Sj\u00f6grenin el\u00e4m\u00e4ss\u00e4 ja opiskelussa 1810-luvulla\u201d. Historiallinen Aikakauskirja<\/em> 119:3 (2021) s. 275\u2013287.<\/p>\n\n\n\n

Anders Johan Sj\u00f6gren,\u00a0Allm\u00e4nna Ephemerider. Dagb\u00f6ckerna 1806\u20131855<\/em>. Utgivna av Michael Branch, Esko H\u00e4kli & Marja Leinonen. Helsingfors: Nationalbiblioteket, 2020. [https:\/\/www.doria.fi\/handle\/10024\/177355]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I f\u00f6retalet till sin roman Rosens namn, som utspelas p\u00e5 medeltiden,citerar Umberto Eco Thomas a Kempis: \u201c\u201dI allt s\u00f6kte jag vila, men ingenstans fann jag den utom i en vr\u00e5 med en bok.\u201d Alla bokv\u00e4nner kan s\u00e4kert godk\u00e4nna det h\u00e4r uttalandet av den nederl\u00e4ndske mystikern och skolastikern, men s\u00e4rskilt v\u00e4l beskriver det den livsstil som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa En bokmals liv<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[136,35,135],"class_list":["post-226","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-bokhistoria","tag-litteratur","tag-sjogren-anders-johan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=226"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/226\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":228,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/226\/revisions\/228"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=226"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}