{"id":245,"date":"2026-04-20T09:00:00","date_gmt":"2026-04-20T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=245"},"modified":"2026-04-06T19:39:52","modified_gmt":"2026-04-06T16:39:52","slug":"mauno-koivistos-doktorsavhandling-om-abo-hamn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/04\/20\/mauno-koivistos-doktorsavhandling-om-abo-hamn\/","title":{"rendered":"Mauno Koivistos doktorsavhandling om \u00c5bo hamn"},"content":{"rendered":"\n

Mauno Koivisto, senare Republiken Finlands president, doktorerade i samh\u00e4llsvetenskaper vid \u00c5bo universitet \u00e5r 1956. Han avhandling Sosiaaliset suhteet Turun satamassa<\/em> (De sociala relationerna i \u00c5bo hamn) granskade de komplicerade sociala relationerna och den sociala utvecklingen i \u00c5bo hamn i b\u00f6rjan av 1950-talet. Koivisto hade som ung arbetat som varvspojke vid Crichton-Vulcan i \u00c5bo och senare som stuvare i hamnen. Han deltog i det socialdemokratiska l\u00e4gret i den h\u00e4ftiga kampen mellan fackf\u00f6rbunden i \u00c5bo hamn. \u00c5r 1948 arbetade han en tid som f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r hamnkontoret.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Mauno Koivisto disputerar f\u00f6r doktorsgraden 13.9.1956. Bild: Wikimedia Commons.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Arbetet i hamnen var fysiskt mycket kr\u00e4vande och belastande, eftersom det till stor del var kroppsligt arbete. Det var ocks\u00e5 os\u00e4kert emedan ackorden var dominerande. Arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena i hamnarna var ofta d\u00e5liga och j\u00e4mf\u00f6rdes med fabriksarbetarnas f\u00f6rh\u00e5llanden. Hamnarbetarna i \u00c5bo hade med varierande resultat deltagit i f\u00f6renings- och andelsverksamhet \u00e4nda sedan 1890-talet f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena. Stuverifirmorna motsatte sig den fackliga verksamheten och utnyttjade inkallade utomst\u00e5ende arbetsvilliga f\u00f6r att sl\u00e5 ner arbetarnas strejker. Facklig aktivitet var farlig ur arbetarnas synpunkt eftersom den l\u00e4tt kunde leda till att vederb\u00f6rande miste sin arbetsplats. \u00c5r 1945 ingicks ett kollektivavtal som gav arbetarnas organisationer mer makt \u00e4n tidigare. Kampen om kontrollen \u00f6ver facken var h\u00e5rd mellan kommunisterna och socialdemokraterna, och d\u00e4rf\u00f6r var strejker och oroligheter vanliga. Partipolitiken hade rotat sig djupt i de sociala relationerna i hamnen.<\/p>\n\n\n\n

Koivistos avhandling \u00e4r en sociologisk unders\u00f6kning och representerar den empiriska sociologin, vars nya metoder var banbrytande p\u00e5 1950-talet. Avhandlingen skiljer sig fr\u00e5n den tidens \u00f6vriga sociologiska unders\u00f6kningar genom det klart historiska perspektivet:  hamnarbetets och fackf\u00f6rbundsverksamhetens f\u00f6rg\u00e5ngna granskas som bakgrund till det aktuella l\u00e4get.<\/p>\n\n\n\n

Koivisto dryftar ocks\u00e5 arbetsf\u00f6rh\u00e5llandenas inverkan p\u00e5 oroligheterna i \u00c5bo hamn. Han anser att stuverifirmorna borde ta mera ansvar f\u00f6r och \u00e4ven satsa p\u00e5 stuveriarbetarnas sociala v\u00e4lm\u00e5ende. Str\u00e4vandena att f\u00f6rb\u00e4ttra hamnarbetarnas f\u00f6rh\u00e5llanden hade ocks\u00e5 redan b\u00f6rjat ge resultat vid den tid d\u00e5 Koivisto f\u00f6rsvarade sin avhandling. Koivisto konstaterar, p\u00e5 basis av egna unders\u00f6kningar, att f\u00f6rb\u00e4ttringarna i arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena \u00f6kat arbetarnas allm\u00e4nna tillfredsst\u00e4llelse. Ett exempel p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttringar var f\u00e4rdigst\u00e4llandet av en ny personalbyggnad, enkom f\u00f6r arbetarna.<\/p>\n\n\n\n

Koivistos disputation var en m\u00e4rkesh\u00e4ndelse f\u00f6r m\u00e5nga hamnarbetare i \u00c5bo. N\u00e4r Koivisto arbetade p\u00e5 sin avhandling intervjuade han alla ordinarie arbetare i \u00c5bo hamn tv\u00e5 g\u00e5nger. Avhandlingen s\u00e5lde ocks\u00e5 bra i hamnen. Tack vare Koivistos avhandling fick f\u00f6rh\u00e5llandena i hamnen mycket uppm\u00e4rksamhet i offentligheten, och de resultat som presenterades bidrog till viljan att f\u00f6rb\u00e4ttra de sociala f\u00f6rh\u00e5llandena inte bara i \u00c5bo hamn utan ocks\u00e5 i andra hamnar i v\u00e5rt land.<\/p>\n\n\n\n

Kevin M\u00e5rtensson<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Koivisto, Mauno: Sosiaaliset suhteet Turun Satamassa: sosiologinen tutkimus<\/em>. \u00c5bo universitet, \u00c5bo 1956.<\/p>\n\n\n\n

Turun satamahistoria<\/em>. Red. Jussi T. Lappalainen. \u00c5bo hamn, \u00c5bo 1999.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mauno Koivisto, senare Republiken Finlands president, doktorerade i samh\u00e4llsvetenskaper vid \u00c5bo universitet \u00e5r 1956. Han avhandling Sosiaaliset suhteet Turun satamassa (De sociala relationerna i \u00c5bo hamn) granskade de komplicerade sociala relationerna och den sociala utvecklingen i \u00c5bo hamn i b\u00f6rjan av 1950-talet. Koivisto hade som ung arbetat som varvspojke vid Crichton-Vulcan i \u00c5bo och senare som … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Mauno Koivistos doktorsavhandling om \u00c5bo hamn<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[91,145],"class_list":["post-245","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-abo-hamn","tag-koivisto-mauno"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/245","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=245"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/245\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":247,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/245\/revisions\/247"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=245"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=245"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=245"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}