![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/04\/cyjeklager.jpg\")
Studerandena i \u00c5bo tillryggalade ofta tiotals kilometer cyklande p\u00e5 sandv\u00e4gar mellan skolstaden och hemmet. Bland dem som svarade p\u00e5 enk\u00e4ten finns pojkar fr\u00e5n v\u00e4lm\u00e5ende lantbrukarfamiljer som ber\u00e4ttar att de under 1900-talets f\u00f6rsta \u00e5rtionden p\u00e5 veckosluten cyklade fr\u00e5n sin skolstad \u00c5bo till sitt hem i Mellil\u00e4, Yl\u00e4ne eller Nousis. Cykeln var p\u00e5 den tiden ett dyrt och eftertraktat fordon.
En \u00e5r 1911 f\u00f6dd kvinna ber\u00e4ttar i enk\u00e4ten, att hon fick en cykel i b\u00f6rjan av 1920-talet s\u00e5, att hon sj\u00e4lv samlade ihop halva priset genom att samla kl\u00f6verfr\u00f6 och f\u00f6r\u00e4ldrarna stod f\u00f6r resten. Projektet gynnades av att hennes storebror arbetade i \u00c5bo p\u00e5 Finlands f\u00f6rsta cykelfabrik Meril\u00e4, som grundades 1904. Ber\u00e4ttaren gick i l\u00e4roverk i \u00c5bo och beh\u00f6vde en cykel f\u00f6r att kunna bes\u00f6ka hemmet i Lundo. Hon minns att cykeln p\u00e5 \u00e5terresan var som en lastad kamel: p\u00e5 styrst\u00e5ngens vardera sida h\u00e4ngde en stor kasse och p\u00e5 paketh\u00e5llaren fanns en potatiss\u00e4ck. <\/p>\n\n\n\n
Cykeln var inte bara till f\u00f6r nyttiga \u00e4ndam\u00e5l utan den var ocks\u00e5 ett viktigt redskap f\u00f6r socialt umg\u00e4nge. En person som var f\u00f6dd 1907 mindes, att ungdomarna i hans hemort Vittis cyklade till och med \u00e4nda till \u00c5bo f\u00f6r att g\u00e5 p\u00e5 dans. Pigorna \u00e4gde inga cyklar, men n\u00e5gon ung man kunde ge skjuts p\u00e5 cykelns ramr\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
En jordbrukarson f\u00f6dd 1898 minns en cykelf\u00e4rd p\u00e5 170 kilometer som han gjorde fr\u00e5n sin hemort till \u00c5bo under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. P\u00e5 v\u00e4gen tog han en vilopaus bland annat p\u00e5 g\u00e4stgiveriet i Pikis. N\u00e5gra sportkl\u00e4der hade han inte p\u00e5 sig, utan han var kl\u00e4dd i en tweedkostym. F\u00e4rdens mest of\u00f6rgl\u00f6mliga stund har ocks\u00e5 samband med kostymen och de d\u00e5tida v\u00e4garna: <\/p>\n\n\n\n
\u201dJag minns n\u00e4r jag kom till \u00c5bo och satt i Braheskv\u00e4ren och beundrade domkyrkan och pl\u00f6tsligt m\u00e4rkte att min cheviotkostym hade blivit gr\u00e5. Kostymen, som var fuktig av svett, var t\u00e4ckt av fin sand och damm som inte gick att f\u00e5 bort innan sanden torkade.\u201d (Fri \u00f6vers\u00e4ttning.)<\/p>\n\n\n\n
Har du n\u00e5gonsin cyklat till \u00c5bo l\u00e5ngt bortifr\u00e5n? Du kan ber\u00e4tta om det i kommentarerna.<\/p>\n\n\n\n
Tiina M\u00e4nnist\u00f6-Funk<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Museiverkets insamlingsarkiv, Enk\u00e4t 18, MV:K18.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I \u00c5bo har man bevisligen cyklat redan i 140 \u00e5r, f\u00f6r en av Finlands f\u00f6rsta cykelf\u00f6reningar, \u00c5bo velocipedklubb, grundades h\u00e4r \u00e5r 1886. V\u00e4ldigt m\u00e5nga har under alla de h\u00e4r \u00e5ren ocks\u00e5 kommit cyklande till \u00c5bo. De flesta som cyklat hit, till jobbet eller skolan och ocks\u00e5 f\u00f6r uppk\u00f6p eller visiter, har otvivelaktigt kommit fr\u00e5n n\u00e4romr\u00e5dena. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Vi cyklar till \u00c5bo!<\/span>