{"id":284,"date":"2026-05-05T09:00:00","date_gmt":"2026-05-05T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=284"},"modified":"2026-05-03T11:40:28","modified_gmt":"2026-05-03T08:40:28","slug":"gatlopp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/05\/gatlopp\/","title":{"rendered":"Gatlopp"},"content":{"rendered":"\n<p>Gatloppet blev en vanlig bestraffningsform p\u00e5 1600-talet, f\u00f6rst inom arm\u00e9n och senare ocks\u00e5 inom den civila jurisdiktionen. Det g\u00e5r ut p\u00e5 att ett visst antal m\u00e4n st\u00e4ller sig i tv\u00e5 led mittemot varandra och den d\u00f6mde m\u00e5ste l\u00f6pa l\u00e4ngs \u201dgatan\u201d mellan leden. Varje man i ledet m\u00e5ste sl\u00e5 den f\u00f6rbipasserande brottslingen med en piska. Den d\u00f6mde sprang l\u00e4ngs gatan s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger som r\u00e4tten beslutat, och varje man m\u00e5ste piska med kraft, vid hot om b\u00f6ter. Gatloppsstraffet g\u00e4llde endast m\u00e4n.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"454\" height=\"559\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Gatlopp.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-285\" style=\"width:232px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Gatlopp.jpg 454w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Gatlopp-244x300.jpg 244w\" sizes=\"auto, (max-width: 454px) 100vw, 454px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Gatlopp \u00e5r 1525 enligt Jost Amman. Wikimedia Commons, Public domain.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Det var sv\u00e5rt att f\u00e5 m\u00e4n att st\u00e4lla upp f\u00f6r gatlopp eftersom hela etthundra kunde beh\u00f6vas p\u00e5 en g\u00e5ng. I \u00c5bo anh\u00f6ll de rika k\u00f6pm\u00e4nnen hos r\u00e5det om att inte beh\u00f6va delta i ett s\u00e5dant nesligt f\u00f6retag. De var rentav redo att k\u00f6pa sig fria fr\u00e5n f\u00f6rr\u00e4ttningen. R\u00e5det bif\u00f6ll emellertid inte deras anh\u00e5llan utan konstaterade att ocks\u00e5 gatloppet h\u00f6rde till skyldigheterna f\u00f6r dem som svurit burskapseden. Borgarna i Helsingfors \u00e5ter fr\u00e5gade r\u00e5det i \u00c5bo om det i staden var brukligt att borgarna sj\u00e4lva st\u00e4llde upp; de tyckte att det skulle ha r\u00e4ckt att dr\u00e4ngarna gjorde det.<\/p>\n\n\n\n<p>Man f\u00f6rs\u00f6kte l\u00f6sa problemet p\u00e5 annat s\u00e4tt. I \u00c5bo kallade man till exempel i februari 1670 in fattiga borgare fr\u00e5n olika kvarter till r\u00e4tten och uppmanade dem att delta i bestraffningen av lagbrytare. I geng\u00e4ld lovades de eftersk\u00e4nkning av skatt och b\u00f6ter samt befrielse fr\u00e5n vaktpassen i stadsvakten. En del av dem gick med p\u00e5 detta och en s\u00e4rskild lista uppgjordes \u00f6ver dem. Den 22 februari st\u00e4llde de upp i ett gatlopp d\u00e4r fyra m\u00e4n bestraffades.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 1698 n\u00f6dgades r\u00e5det konstatera, att alla de borgare som anv\u00e4nts som piskare vid gatloppen hade d\u00f6tt under de f\u00f6reg\u00e5ende tv\u00e5 sv\u00e5ra hunger\u00e5ren. De \u00f6vriga borgarna ville inte delta i gatloppsf\u00f6rr\u00e4ttningarna, och man kunde inte beordra dem till detta utan beslut fr\u00e5n h\u00f6gre instans eftersom man inte heller tidigare till\u00e4mpat tv\u00e5ng. R\u00e5dstuvur\u00e4tten besl\u00f6t fr\u00e5ga hovr\u00e4tten eller landsh\u00f6vdingen huruvida man i \u00c5bo och de andra st\u00e4derna skulle kunna beordra det l\u00e4gre borgerskapet att st\u00e4lla upp som piskare ifall man inte fick ihop 50 man fr\u00e5n stadsvakten. Detta ville man veta f\u00f6r att d\u00e5liga seder inte skulle sprida sig p\u00e5 grund av att det saknades deltagare f\u00f6r verkst\u00e4llandet av bestraffningen.<\/p>\n\n\n\n<p>*<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt drottning Kristinas straffordning \u00e5r 1653 kunde man sona en bot p\u00e5 \u00e5tta daler med att l\u00f6pa ett lopp mellan femtio m\u00e4n. Det blev inalles hundra piskrapp. Ju h\u00f6gre b\u00f6ter, desto fler lopp. Enligt en kunglig f\u00f6rordning fr\u00e5n 1698 kunde b\u00f6ter sonas med sp\u00f6- eller piskrapp. Detta straff g\u00e4llde b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor och verkst\u00e4lldes vid skamp\u00e5len som fanns p\u00e5 torget. En karl skulle f\u00f6r varje 2 \u00bd silverdaler straffas med tre rapp givna med tv\u00e5 sp\u00f6n och en kvinna med tre slag givna med tv\u00e5 piskor.<\/p>\n\n\n\n<p>Antalet rapp var s\u00e5lunda direkt proportionellt med v\u00e4rdet av st\u00f6ldgodset. Sporrmakaren Jonas H\u00f6\u00f6k \u00e5talade i september 1683 l\u00f6sdrivaren Erik Mattsson f\u00f6r att i \u00c5bo slott p\u00e5 Jakobsdagen av honom ha stulit f\u00f6rem\u00e5l till ett v\u00e4rde av 66 koppardaler. Bland f\u00f6rem\u00e5len fanns en ljusstake och m\u00e5nga kl\u00e4desplagg. Erik d\u00f6mdes till att ers\u00e4tta f\u00f6rem\u00e5lens v\u00e4rde och till att betala en b\u00f6tessumma p\u00e5 tre g\u00e5nger detta v\u00e4rde. Dessutom d\u00f6mdes han till offentlig avb\u00f6n. D\u00e5 han inte kunde betala sina b\u00f6ter fick han l\u00f6pa gatlopp, sex g\u00e5nger fram och tillbaka mellan leden. Det fanns 25 man i vartdera ledet, s\u00e5 antalet slag blev 600! Efter ett gatlopp hotade alltid s\u00e5rfeber, som kunde vara d\u00f6dlig.<\/p>\n\n\n\n<p>R\u00e4ttens uppgift var emellertid inte att \u00e5samka de svaga och sjuka on\u00f6digt lidande, varf\u00f6r domen kunde mildras vid behov. D\u00e4rf\u00f6r sprang sv\u00e4rdsmedsges\u00e4llen Knut J\u00f6ransson i sitt gatlopp endast tv\u00e5 g\u00e5nger fram och tillbaka mellan leden den 30 juli 1679. Hans dom hade mildrats p\u00e5 grund av hans sjuklighet. Med loppet sonade han den h\u00f6ga bot p\u00e5 hundra silverdaler som hovr\u00e4tten d\u00f6mt honom till.<\/p>\n\n\n\n<p>Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Riksarkivet (RA): RA z:38, \u00c5RP (\u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tts protokoll) 11.2.1670, 76\u221277; 12.2.1670, 78\u221279; 14.2.1670, 80; 22.2.1670, 90; RA z:46, \u00c5RP 30.7.1679, 422; RA z:50, \u00c5RP 3.11.1683, 485\u2212488; 7.11.1683, 501; RA z:65, \u00c5RP 29.10.1698, 399v\u2212401v; RA z:80, \u00c5RP 17.8.1711, 374v\u2212375; 21.8.1711, 387v; 26.8.1711, 389\u2212389v.<\/p>\n\n\n\n<p>Drottning Christin\u00e6 Straff-Ordning dat. Stockholm 18.Maji \u00e5hr 1653. J. Schmedeman,&nbsp;<em>Kongliga stadgar, f\u00f6rordningar etc<\/em>. Stockholm 1706, 294\u2212296.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Carl von Bonsdorff,&nbsp;<em>\u00c5bo stads historia under sjuttonde seklet. F\u00f6rsta bandet<\/em>. Bidrag till \u00c5bo stads historia. J. Simelii arfvingars boktryckeri aktiebolag 1894, 315.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gatloppet blev en vanlig bestraffningsform p\u00e5 1600-talet, f\u00f6rst inom arm\u00e9n och senare ocks\u00e5 inom den civila jurisdiktionen. Det g\u00e5r ut p\u00e5 att ett visst antal m\u00e4n st\u00e4ller sig i tv\u00e5 led mittemot varandra och den d\u00f6mde m\u00e5ste l\u00f6pa l\u00e4ngs \u201dgatan\u201d mellan leden. Varje man i ledet m\u00e5ste sl\u00e5 den f\u00f6rbipasserande brottslingen med en piska. Den &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/05\/gatlopp\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Gatlopp<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[13],"tags":[172,171],"class_list":["post-284","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1600-talet","tag-bestraffning","tag-gatlopp"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=284"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":286,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/284\/revisions\/286"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}