{"id":291,"date":"2026-05-07T09:00:00","date_gmt":"2026-05-07T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=291"},"modified":"2026-05-03T11:50:18","modified_gmt":"2026-05-03T08:50:18","slug":"musikaliska-sallskapet-i-abo-och-dess-rotter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/07\/musikaliska-sallskapet-i-abo-och-dess-rotter\/","title":{"rendered":"Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo och dess r\u00f6tter"},"content":{"rendered":"\n

Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo grundades \u00e5r 1790 och verkar \u00e4n i dag. Dess stadgar s\u00e4gs uppvisa intryck fr\u00e5n s\u00e4llskapet Utile dulci, som verkade i Stockholm och som det i \u00c5bo \u00e5r 1770 grundade Auroras\u00e4llskapet kan anses vara en filial till. Ingetdera av de h\u00e4r vittra s\u00e4llskapen fokuserade enbart p\u00e5 musik. 1700-talet var ett slags guld\u00e5lder f\u00f6r olika hemliga s\u00e4llskap och f\u00f6reningar. \u00d6verallt i Europa grundades ett stort antal musikf\u00f6reningar. Kan  n\u00e5gon annan sammanslutning \u00e4n Utile dulci ha varit en viktig p\u00e5verkare n\u00e4r det g\u00e4ller Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo?<\/p>\n\n\n\n

De andliga inflytelserna fr\u00e5n Europa kom till Sverige inte bara i litter\u00e4r form utan ocks\u00e5 genom f\u00f6rmedling av privatpersoner. \u00c5r 1751 valdes Adolf Fredrik, f\u00f6dd i Schleswig, till Sveriges kung. Hans hustru Lovisa Ulrika var syster till Preussens kung Fredrik den Store och mor till Sveriges f\u00f6ljande kung Gustav III. Kungaparet hade n\u00e4ra f\u00f6rbindelser till det preussiska hovet, vars konserter tj\u00e4nade som exempel f\u00f6r de borgerliga musikf\u00f6reningar som bildades i Berlin.<\/p>\n\n\n\n

En av dem var Musikaus\u00fcbende Gesellschaft, vars stadgar skrevs 1749. N\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6r Musikaus\u00fcbende Gesellschafts stadgar, som har 23 paragrafer, med Musikaliska S\u00e4llskapets i \u00c5bo stadgar, som \u00e4r indelade i 5 klasser och 48 paragrafer, ser man att 29 av de senare inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt \u00e4r desamma som i den tyska f\u00f6reningens stadgar. S\u00e5lunda kan 60 % av Musikaliska S\u00e4llskapets i \u00c5bo stadgar h\u00e4rledas till den 40 \u00e5r \u00e4ldre f\u00f6rebilden i Berlin. Olikheterna kan f\u00f6rklaras av den l\u00e5nga tidsskillnaden mellan stadgarnas tillkomst. Upplysningstidens andliga och samh\u00e4lleliga utveckling hade f\u00f6r\u00e4ndrat allt agerande. Musikaus\u00fcbende Gesellschafts stadgar skapades av professionella musiker med tanke p\u00e5 deras behov medan Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo \u00e5ter var mer allm\u00e4nnyttigt och inriktat p\u00e5 att v\u00e4gleda v\u00e4nner av musik. Den process som inleddes under Musikaus\u00fcbende Gesellschafts tid ledde till att det uppstod en borgerligt administrerad publik konsertverksamhet.<\/p>\n\n\n\n

De f\u00f6rsta konserterna f\u00f6r allm\u00e4nheten i Finland arrangerades av Auroras\u00e4llskapet: Pergolesis Stabat mater<\/em> framf\u00f6rdes den 19 augusti 1773 och p\u00e5 nytt ett \u00e5r senare i \u00c5bo. Sedan \u00f6vertogs arrang\u00f6rsansvaret av Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo, och dess \u00e5rsfest p\u00e5 Gustav III:s f\u00f6delsedag firades alltid med en konsert och ett f\u00f6redrag om n\u00e5got \u00e4mne av allm\u00e4nt intresse.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Bilden visar biskop Jacob Gadolins intr\u00e4desbiljett till Musikaliska S\u00e4llskapets i \u00c5bo konserter \u00e5r 1797. S\u00e4llskapet har l\u00e5nat sitt motto av Vergilius: Ipse laetus citharam Apollo dabat<\/em>, fritt \u00f6versatt Sj\u00e4lv vid glatt lynne gav Apollo oss citharan.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Ilari Lehtinen<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo grundades \u00e5r 1790 och verkar \u00e4n i dag. Dess stadgar s\u00e4gs uppvisa intryck fr\u00e5n s\u00e4llskapet Utile dulci, som verkade i Stockholm och som det i \u00c5bo \u00e5r 1770 grundade Auroras\u00e4llskapet kan anses vara en filial till. Ingetdera av de h\u00e4r vittra s\u00e4llskapen fokuserade enbart p\u00e5 musik. 1700-talet var ett slags guld\u00e5lder … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Musikaliska S\u00e4llskapet i \u00c5bo och dess r\u00f6tter<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[83],"class_list":["post-291","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","tag-musik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/291","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=291"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/291\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":293,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/291\/revisions\/293"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=291"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=291"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=291"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}