{"id":310,"date":"2026-05-14T09:00:00","date_gmt":"2026-05-14T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=310"},"modified":"2026-05-06T21:20:16","modified_gmt":"2026-05-06T18:20:16","slug":"en-mangsidig-foretagare-selma-nordlin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/14\/en-mangsidig-foretagare-selma-nordlin\/","title":{"rendered":"En m\u00e5ngsidig f\u00f6retagare \u2013 Selma Nordlin"},"content":{"rendered":"\n<p>N\u00e4ringsfriheten \u00f6ppnade d\u00f6rrarna f\u00f6r en stadsekonomi av nytt slag i slutet av 1800-talet. N\u00e4r de gamla strukturerna rasade blev det ocks\u00e5 l\u00e4ttare f\u00f6r kvinnorna att hitta marknadsnischer f\u00f6r en egen, sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6retagsverksamhet. En av de mest synliga kvinnliga f\u00f6retagarna i \u00c5bo var \u00e5r 1845 f\u00f6dda Selma Paulina Nordlin (f. Pettersson).<\/p>\n\n\n\n<p>Selma gifte sig som 17-\u00e5ring \u00e5r 1868 med kapten Gustav Reinhold Nordlin, som avlagt sin examen vid navigationsskolan i \u00c5bo. Redan \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 grundade paret en aff\u00e4r, som verkade i samband med deras hem i staden och s\u00e5lde kolonialvaror, frukt och delikatesser. Sk\u00f6tseln av aff\u00e4ren var i stor utstr\u00e4ckning Selmas ansvar emedan Gustav alltmer var till sj\u00f6ss, och syftet med aff\u00e4ren var ocks\u00e5 att den skulle trygga familjens f\u00f6rs\u00f6rjning d\u00e5 han var p\u00e5 sj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n<p>Selma var en handlande som f\u00f6rstod reklamens betydelse f\u00f6r aff\u00e4rernas framg\u00e5ng. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r m\u00f6jligt att f\u00f6lja familjens aff\u00e4rsverksamhet tack vare de meddelanden och annonser som publicerades n\u00e4stan dagligen. I aff\u00e4rens utbud ingick fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan delikatesser fr\u00e5n olika h\u00e5ll i Europa, till exempel \u00e4pplen fr\u00e5n Krim, portvin fr\u00e5n Portugal, apelsiner fr\u00e5n Valencia, r\u00f6dvin fr\u00e5n Bordeaux och kalkoner till julbordet fr\u00e5n S:t Petersburg. Aff\u00e4ren s\u00e5lde ocks\u00e5 det mycket popul\u00e4ra munvattnet Amykos, som \u00e5tminstone enligt tidningsannonsen hj\u00e4lpte mot n\u00e4stan vad som helst.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"431\" height=\"159\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Amykos.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-311\" style=\"width:494px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Amykos.png 431w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Amykos-300x111.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 431px) 100vw, 431px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Annons f\u00f6r munvattnet Amykos, som framtagits av den svenske apotekaren Henrik Gahn. \u00c5bo Posten 27.11.1878, nr 277.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>I b\u00f6rjan av \u00e5r 1883 utvidgade Selma sitt f\u00f6retag och startade ett modemagasin tillsammans med sin v\u00e4n Serafia Jacobsson. Serafia dog emellertid redan samma \u00e5r och aff\u00e4ren \u00f6vergick helt i Selmas \u00e4go. Verksamheten i modebranschen blev framg\u00e5ngsrik. Aff\u00e4ren erbj\u00f6d kunderna det senaste modet: tyger, kl\u00e4der och hattar, som Selma skaffade runtom i Europa d\u00e5 hon regelbundet bes\u00f6kte bland annat Lybeck och Berlin. Framg\u00e5ngen sporrade Selma till att \u00f6ppna ytterligare en aff\u00e4r.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"287\" height=\"100\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Selma1.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-312\" \/><\/figure><\/div>\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"319\" height=\"106\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Selma2.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-313\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Selma2.png 319w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Selma2-300x100.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 319px) 100vw, 319px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Selma Nordlins annons om en kommande resa till Berlin f\u00f6r ink\u00f6p av s\u00e4songvaror. \u00c5bo Tidning 21.4 och 18.8.1886.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Selma blev \u00e4nka och ensam med \u00e5tta barn vid 42 \u00e5rs \u00e5lder \u00e5r 1887. Det bromsade emellertid inte upp hennes aff\u00e4rsverksamhet, snarare tv\u00e4rtom. Hon startade ett sockerbageri, \u00f6ppnade en andra aff\u00e4r f\u00f6r delikatesser, grundade stadens f\u00f6rsta wienercaf\u00e9 samt k\u00f6pte en ramponerad \u00e5ngslup och l\u00e4t reparera den f\u00f6r persontrafik i \u00c5bo sk\u00e4rg\u00e5rd. Hon annonserade flitigt i tidningarna efter ny arbetskraft b\u00e5de till sina aff\u00e4rer och till sitt hem f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med barnomsorgen. Samtidigt n\u00e5dde f\u00f6retagsverksamheten sin kulmen.<\/p>\n\n\n\n<p>Finland drabbades i b\u00f6rjan av 1890-talet av en depression som till sist drev Selma i konkurs \u00e5r 1892. Hemstaden \u00c5bo byttes mot Mariehamn, d\u00e4r Selma gjorde en nystart. Hon bedrev kolonialvaruhandel och tillverkade karameller under de f\u00f6ljande 20 \u00e5ren, innan hon flyttade tillbaka till \u00c5bo, d\u00e4r hon avled vid 83 \u00e5rs \u00e5lder \u00e5r 1928.<\/p>\n\n\n\n<p>Jarkko Keskinen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><em>Aura&nbsp;<\/em>18.5.1888 nr 114 (Wiener caf\u00e9)<\/p>\n\n\n\n<p><em>Sanomia Turusta<\/em>&nbsp;28.3.1883 nr 64 (modemagasinet); 22.11.1887 nr 271 (sockerbageriet); 3.5.1888 nr 78 (b\u00e5tk\u00f6pet), 6.2.1888 nr 30 (arbetstagare), 24.4.1888 nr 94 (hemhj\u00e4lp)<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00c5bo Posten<\/em>&nbsp;27.11.1878 nr 277 (munvattnet Akomys)<\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00c5bo Tidning<\/em>&nbsp;16.5.1883 nr 129 (vin); 12.2.1884 nr 41 (\u00e4pplen); 13.2.1884 nr 42 (portvin och apelsiner); 12.12.1884 nr 338 (kalkon); 21.4.1886 nr 108 och 18.8.1886 nr 222 (Berlin); 18.10.1887 nr 283 (makens d\u00f6d); 6.9.1892 nr 241 (konkurs)<\/p>\n\n\n\n<p>Axelsson, Kristina: Selma Nordlin \u2013 siirtomaatuotteita turkulaisille. Naisten \u00e4\u00e4ni.&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.naistenaani.fi\/selma-nordlin-siirtomaatuotteita-turkulaisille\/\">https:\/\/www.naistenaani.fi\/selma-nordlin-siirtomaatuotteita-turkulaisille\/<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Ekman, Arne: Norlin \u2013 Nordlin,&nbsp;<em>Genos.&nbsp;<\/em><em>Suomen sukututkimusseuran Aikakauskirja<\/em>&nbsp;3\/1953.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4ringsfriheten \u00f6ppnade d\u00f6rrarna f\u00f6r en stadsekonomi av nytt slag i slutet av 1800-talet. N\u00e4r de gamla strukturerna rasade blev det ocks\u00e5 l\u00e4ttare f\u00f6r kvinnorna att hitta marknadsnischer f\u00f6r en egen, sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6retagsverksamhet. En av de mest synliga kvinnliga f\u00f6retagarna i \u00c5bo var \u00e5r 1845 f\u00f6dda Selma Paulina Nordlin (f. Pettersson). Selma gifte sig som 17-\u00e5ring &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/14\/en-mangsidig-foretagare-selma-nordlin\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">En m\u00e5ngsidig f\u00f6retagare \u2013 Selma Nordlin<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[180,179],"class_list":["post-310","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-foretagarna","tag-reklam"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=310"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":314,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/310\/revisions\/314"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=310"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=310"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=310"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}