{"id":323,"date":"2026-05-22T09:00:00","date_gmt":"2026-05-22T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=323"},"modified":"2026-05-18T22:13:41","modified_gmt":"2026-05-18T19:13:41","slug":"geografiska-observationer-om-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/22\/geografiska-observationer-om-abo\/","title":{"rendered":"Geografiska observationer om \u00c5bo"},"content":{"rendered":"\n<p>Om du skulle skriva en sida om dagens \u00c5bo, vad skulle du lyfta fram? Vad skulle du vilja ber\u00e4tta f\u00f6r dem som l\u00e4ser texten om 250 \u00e5r?<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"806\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/bok.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-324\" style=\"width:236px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/bok.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/bok-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Denna geografibok fr\u00e5n 1770-talet undgick att f\u00f6rt\u00e4ras av elden.&nbsp;<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>I min hand har jag Daniel Djurbergs (1744\u20131834) bok&nbsp;<em>Geografie<\/em>, som utkom \u00e5r 1778. Det h\u00e4r exemplaret har veterligen r\u00e4ddats fr\u00e5n vinden i ett brinnande apotekshus i Ume\u00e5 i Sverige p\u00e5 1940-talet. Verket \u00e4r andra delen i en serie, och d\u00e4r \u00e5terfinns ocks\u00e5 \u00c5bo.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rst beskrivs stadens geografiska l\u00e4ge. Inte s\u00e4rskilt lockande: jordm\u00e5nen \u00e4r d\u00e5lig och trakten upptas till en del av k\u00e4rr och sankmarker. Den katalogm\u00e4ssigt framskridande ber\u00e4ttelsen ger emellertid en bild av en riktigt livlig plats. I staden finns till exempel en hovr\u00e4tt, ett universitet, en katedralskola och ett tryckeri. De publika byggnaderna ger staden v\u00e4rdighet. Speciellt n\u00e4mns de tv\u00e5 kyrkorna samt hovr\u00e4ttens och akademins byggnader, r\u00e5dhuset samt presidentens, landsh\u00f6vdingens och biskopens hus. Lasarett och spinnhus finns h\u00e4r ocks\u00e5. Av industrianl\u00e4ggningarna n\u00e4mns ett sockerbruk, en ylletygs- och kl\u00e4desfabrik, tv\u00e5 tobaksspinnerier, tv\u00e5 manufakturer f\u00f6r garn-, tr\u00f6j- och strumptillverkning, en parkumsfabrik samt ett linne-, bomulls- och bomullsdamastv\u00e4veri. Och det h\u00e4r var \u00e4nnu inte allt! I staden fanns ocks\u00e5 ett skeppsvarv och ett tegelbruk.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"806\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/geografi.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-325\" style=\"width:260px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/geografi.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/geografi-225x300.jpg 225w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Geografi fr\u00e5n \u00e5r 1778. \u00c5bo ing\u00e5r!<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Centrum f\u00f6r den internationella handeln \u00e4r naturligtvis hamnen. Handeln \u00e4r livlig med Medelhavsomr\u00e5det, Holland, Portugal, England, Ryssland och Danmark. Fr\u00e4mst exporteras j\u00e4rn, spannm\u00e5l, torkade livsmedel, hudar, talg, lin, hampa, tj\u00e4ra, tr\u00e4varor och andra skogsprodukter. Om importen s\u00e4gs att varorna \u00e4r desamma som vanligen s\u00e4ljer bra ocks\u00e5 i andra st\u00e4der. Dagens l\u00e4sare f\u00e5r s\u00e5ledes inte veta om de skepp som kom till \u00c5bo hade med sig till exempel kaffe, socker eller kryddor. Skribenten n\u00e4mner, att m\u00f6jligheterna till handel skulle ha varit \u00e4nnu b\u00e4ttre ifall de finska b\u00f6ndernas seglationsfrihet inte skulle ha bromsat \u00c5bos och de andra st\u00e4dernas tillv\u00e4xt. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Geografi blev ett viktigt l\u00e4ro\u00e4mne i skolorna p\u00e5 1700-talet. &nbsp;Djurberg, som tituleras geograf och skolman, skrev ocks\u00e5 den popul\u00e4ra l\u00e4roboken&nbsp;<em>Geografie f\u00f6r Begynnare<\/em>, varur bland annat den unge Zacharias Topelius h\u00e4mtade sina geografikunskaper.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Texten om 1700-talets \u00c5bo v\u00e4cker tankar om de livs\u00f6den som den korta redog\u00f6relsen vittnar om. Bakgrundskunskaper beh\u00f6vs f\u00f6r en &nbsp;djupare f\u00f6rst\u00e5else. Vem odlade, fiskade, torkade, byggde skepp, spann, garvade eller odlade tobak? Vem s\u00e5lde, k\u00f6pte, blev rik, blev fattig?&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga slags livs\u00f6den f\u00e5r rum p\u00e5 och mellan raderna.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e4lvi Rantala<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4lla:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Geografie, Sammandragen utur de Nyaste och Tilf\u00f6rliteligaste Auctorer, af Daniel Djurberg, II Delen. Stockholm, Tryckt hos P. Hesselberg 1778.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Om du skulle skriva en sida om dagens \u00c5bo, vad skulle du lyfta fram? Vad skulle du vilja ber\u00e4tta f\u00f6r dem som l\u00e4ser texten om 250 \u00e5r? I min hand har jag Daniel Djurbergs (1744\u20131834) bok&nbsp;Geografie, som utkom \u00e5r 1778. Det h\u00e4r exemplaret har veterligen r\u00e4ddats fr\u00e5n vinden i ett brinnande apotekshus i Ume\u00e5 i &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/22\/geografiska-observationer-om-abo\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Geografiska observationer om \u00c5bo<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[136,188],"class_list":["post-323","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","tag-bokhistoria","tag-geografi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/323","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=323"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/323\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":333,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/323\/revisions\/333"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=323"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=323"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=323"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}