{"id":336,"date":"2026-05-25T09:00:00","date_gmt":"2026-05-25T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=336"},"modified":"2026-05-24T11:24:19","modified_gmt":"2026-05-24T08:24:19","slug":"gamla-skjutbanor-i-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/05\/25\/gamla-skjutbanor-i-abo\/","title":{"rendered":"Gamla skjutbanor i \u00c5bo"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4r eldvapnen blev vanliga beh\u00f6vdes omr\u00e5den d\u00e4r man kunde \u00f6va sig i deras bruk p\u00e5 ett tryggt s\u00e4tt och utan att ljuden fr\u00e5n skottlossningen st\u00f6rde n\u00e5gon. P\u00e5 1700-talet anv\u00e4nde soldaterna i \u00c5bo bland annat slottsf\u00e4ltet och sandheden n\u00e4ra S:t Karins kyrka som \u00f6vningsomr\u00e5den. Senare, under hattarnas krig (1741\u20131743), \u00f6vade \u00c5boborgarna i Nummisbacken. Det \u00e4r dock inte s\u00e4kert om deras \u00f6vningar inbegrep skjutning med laddade vapen eller endast marsch- och gev\u00e4rsgreppstr\u00e4ning.<\/p>\n\n\n\n

De \u00e4ldsta uppgifterna om egentliga skjutbanor h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n den ryska tiden. \u00c5bo 2:a Skarpskyttebataljons skjutbana fanns f\u00f6rst i Kuppis och efter sekelskiftet i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki. Kuppis skjutbana hade genom ett avtal 18.9.1882 uthyrts \u00e5t bataljonen p\u00e5 25 \u00e5r. P\u00e5 omr\u00e5det fanns ocks\u00e5 en krutdep\u00e5 och lokaler f\u00f6r m\u00e5lskytte. Avtalet h\u00e4vdes 1899 och byggnaderna revs \u00e5r 1900 d\u00e5 banan s\u00e5ldes p\u00e5 auktion. Banan i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki var avsedd f\u00f6r de i \u00c5bo stationerade soldaterna och blev klar i slutet av seklet, men viss renovering \u00e5terstod. Banan beredde bekymmer d\u00e5 den l\u00e5g i ett sumpigt k\u00e4rr. \u00c5bobataljonens soldater utf\u00f6rde torrl\u00e4ggningsarbeten \u00e5r 1900 och banan inh\u00e4gnades \u00e5r 1901.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
\u00c5bo jaktf\u00f6renings meddelande i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser i september 1874. Bild: \u00c5bo Underr\u00e4ttelser, 5.9.1874.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

\u00c5bo jaktf\u00f6rening hade en egen, \u00e5r 1874 f\u00e4rdigst\u00e4lld skjutbana p\u00e5 \u201dstadens betesmark\u201d. Noggrannare uppgifter om l\u00e4get finns inte. P\u00e5 jaktf\u00f6reningens bana h\u00f6lls till exempel en skyttet\u00e4vling som Helsingfors Sportklubb anordnade 17.6.1883. Information om t\u00e4vlingen ingick i Turun lehti <\/em>f\u00f6r \u201dde \u00e4rade medlemmar av bondest\u00e5ndet som \u00f6nska delta\u201d. Samma klubb arrangerade ytterligare en t\u00e4vling kort d\u00e4refter, 28.6.1883. Skjutavst\u00e5ndet var 200 alnar (ungef\u00e4r 118 meter).<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven andra f\u00f6reningar, till exempel 1893 grundade Skjutkonstens V\u00e4nner i \u00c5bo, hade egna skjutbanor. N\u00e4mnda f\u00f6rening hade \u00e5r 1903 en bana i \u00c5bo i S\u00f6dra utmarken, n\u00e5gra kilometer fr\u00e5n Nylandstull. Efter att reglerna sk\u00e4rpts \u00f6vade man fr\u00e5n och med 1922 p\u00e5 en ny bana i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki. Marken m\u00e5ste \u00e5r 1921 inl\u00f6sas av tv\u00e5 olika mark\u00e4gare emedan gr\u00e4nsen mellan byarna Kaerla och K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki gick tv\u00e4rs igenom omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
\u00c5bo skyddsk\u00e5rsdistrikts skyttet\u00e4vling p\u00e5 banan i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki \u00e5r 1925<\/em>. Bild<\/em>: Varsinais-Suomen vartio: Turun suojeluskuntapiirin lehti 11\u201312\/1925, s. 11.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Skjutbanorna var av central betydelse f\u00f6r skyddsk\u00e5rerna. \u00c5bo skyddsk\u00e5r anv\u00e4nde sig av banan i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki tills en ny bana \u00e5r 1925 f\u00e4rdigst\u00e4lldes p\u00e5 Ispois g\u00e5rds marker, vid gr\u00e4nsen mellan \u00c5bo stad och S:t Karins kommun. Banan var avsedd att brukas av stadsborna och l\u00e4get var valt s\u00e5, att den var l\u00e4tt att n\u00e5 fr\u00e5n staden. Den l\u00e5g i en dal som avgr\u00e4nsades av skogiga backar, vilket d\u00e4mpade ljudet fr\u00e5n skottlossningen. Det fanns banor med skjutavst\u00e5nd p\u00e5 100, 150 och 300 meter. I samband med invigningen 28.6.1925 ber\u00f6mdes s\u00e4rskilt banans skyttepaviljong. \u00c4ven banan i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki anv\u00e4ndes forts\u00e4ttningsvis. Varsinais-Suomen Vartio<\/em> skrev om den nya banan: \u201dM\u00e5 den finska skjutkonsten frodas och v\u00e4xa i dess h\u00e4gn och m\u00e5 den fasta viljan att f\u00f6rsvara fosterlandet st\u00e4rkas p\u00e5 dess marker.\u201d Banan \u00f6vergick i stadens \u00e4go \u00e5r 1944 och skytteverksamheten upph\u00f6rde 1964. P\u00e5 dess plats byggdes flerv\u00e5ningshus.<\/p>\n\n\n\n

Riku Kauhanen<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Aitam\u00e4ki, Aaro. Turun seutu ja sotav\u00e4ki: piirteit\u00e4 alueen varuskunnallisesta kehityksest\u00e4 ja sotilasel\u00e4m\u00e4st\u00e4<\/em>. \u00c5bo stad, 1991.<\/p>\n\n\n\n

Ahola, Harri. Kartalta ja muistoista kadonneet. Turun Sanomat<\/em> 1.3.2024.<\/p>\n\n\n\n

Ampujain lehti: Suomen ampujain liiton \u00e4\u00e4nenkannattaja<\/em> 13\/1930.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nsisuomen Ty\u00f6mies<\/em> 9.3.1901.<\/p>\n\n\n\n

Turun Lehti<\/em> 13.6.1883; 17.3.1900.<\/p>\n\n\n\n

Sanomia Turusta<\/em> 15.5.1874; 29.6.1900.<\/p>\n\n\n\n

Uusi Aura<\/em> 21.11.1899; 11.11.1923<\/p>\n\n\n\n

Varsinais-Suomen vartio: Turun suojeluskuntapiirin lehti<\/em> 9\/1923.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/em> 11.05.1874.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r eldvapnen blev vanliga beh\u00f6vdes omr\u00e5den d\u00e4r man kunde \u00f6va sig i deras bruk p\u00e5 ett tryggt s\u00e4tt och utan att ljuden fr\u00e5n skottlossningen st\u00f6rde n\u00e5gon. P\u00e5 1700-talet anv\u00e4nde soldaterna i \u00c5bo bland annat slottsf\u00e4ltet och sandheden n\u00e4ra S:t Karins kyrka som \u00f6vningsomr\u00e5den. Senare, under hattarnas krig (1741\u20131743), \u00f6vade \u00c5boborgarna i Nummisbacken. Det \u00e4r dock … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Gamla skjutbanor i \u00c5bo<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,2,5],"tags":[191,192],"class_list":["post-336","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","category-1800-talet","category-1900-talet","tag-karsamaki","tag-skjutbanor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/336","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=336"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/336\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":339,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/336\/revisions\/339"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=336"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=336"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=336"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}