I denna saga fr\u00e5n romantikens tid m\u00f6ter ett 12-\u00e5rigt barn det f\u00f6rflutna i ett s\u00f6nderfallande slott, p\u00e5 en plats som \u00e4r f\u00f6rknippad med f\u00f6rluster och tidens g\u00e5ng. Utforskningen av de materiella sp\u00e5ren efter den g\u00e5ngna tiden \u00e4r fr\u00f6jdefull men ocks\u00e5 farlig, emedan ruinerna kan bli ett f\u00e4ngelse. Det sorgl\u00f6sa \u00e4ventyret d\u00e4r en pojke letade efter musk\u00f6tkulor f\u00e5r med tiden en ny betydelse. Matts, som r\u00e4ddades av slottstomten, v\u00e4xer upp och blir med tiden vaktm\u00e4stare p\u00e5 det f\u00f6rfallna medeltida slottet. Han vakar \u00f6ver slottets skatter och stenmurar ocks\u00e5 p\u00e5 gamla dagar. Men det r\u00e4cker inte med att en ungdom g\u00e5tt f\u00f6rlorad: tomten kr\u00e4ver att ocks\u00e5 Matts efterkommande ska vaka \u00f6ver minnesm\u00e4rkena fr\u00e5n det f\u00f6rflutna. En m\u00e4nnisko\u00e5lder \u00e4r en kort tid i relation till slottet och dess l\u00e5nga f\u00f6rflutna. Ansvaret f\u00f6r att minnena och det gemensamma arvet bevaras flyttas enligt tomten fr\u00e5n en generation till en annan. <\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Tomte-638x1024.jpg\")
Topelius saga bidrog till att intresset f\u00f6r att restaurera slottet vaknade p\u00e5 1800-talet. En restaureringsplan utarbetades p\u00e5 1880-talet och vid samma tid togs en del av slottets rum i museibruk. De f\u00f6rsta restaureringsarbetena gjordes \u00e5ren 1929\u20131933. Vid samma tider, i slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet, f\u00f6rekom tomtegubben i \u00c5bo slott i pressen i artiklar som behandlade slottets restaurering och bevarandet av kulturarvet.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 1840-talet inkluderade Topelius historiska personer och platser f\u00f6r historiska h\u00e4ndelser i sin sagov\u00e4rld. Skildringarna av slottets materiella aspekter och f\u00f6rfallna st\u00e4llen band den aktuella tiden samman med den f\u00f6rflutna. Tornen, salarna och trapporna erinrade om slottets inv\u00e5nare och det liv som d\u00e4r en g\u00e5ng levts. Den gamle tomtegubben i \u00c5bo slott, byggnadens beskyddare, mindes de g\u00e5ngna h\u00e4ndelserna och var en f\u00f6rmedlande l\u00e4nk mellan det f\u00f6rflutna, den aktuella tiden och framtiden. Topelius romantiska saga har under tidernas lopp tilltalat ocks\u00e5 l\u00e4sarnas fantasi och bidragit till de sinnebilder som kombinerats med slottet. <\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/slott-1024x653.jpg\")
Hembygdsforskarnas i Finland spr\u00e5kr\u00f6r, tidningen Kotiseutu: Suomen kotiseutututkimuksen \u00e4\u00e4nenkannattaja<\/em> hade \u00e5r 1910 en artikel \u201dMaanalaisista k\u00e4yt\u00e4vist\u00e4\u201d (Om underjordiska g\u00e5ngar) som granskade intresset f\u00f6r underjordiska g\u00e5ngar och historiska fantasier s\u00e5v\u00e4l i \u00c5bo som i andra europeiska st\u00e4der. Texten b\u00f6rjar med en beskrivning av hur en bes\u00f6kare fr\u00e5n Sverige ser p\u00e5 \u00c5bo slott inspirerad av Topelius saga. Artikeln visar hur f\u00f6rv\u00e4ntningar och inspiration fr\u00e5n litteraturen ofta p\u00e5verkar synen p\u00e5 historiska minnesm\u00e4rken: \u201d[\u2026] otaliga gamla ber\u00e4ttelser och minnen omger och fascinerar betraktaren och \u00e5h\u00f6raren i de gamla salarna. Topelius tomtegubbe i \u00c5bo slott hade trollbundit ocks\u00e5 den h\u00e4r fr\u00e4mlingen \u2013 enligt hans egen utsago \u2013 redan d\u00e5 han steg in genom slottsporten.\u201d<\/p>\n\n\n\n Tomtegubben i \u00c5bo slott n\u00e4mns ocks\u00e5 i samband med beskrivningar av arkeologernas och museiproffsens arbete med att utforska och bevara kulturarvet. I b\u00f6rjan av 1900-talet j\u00e4mf\u00f6rdes det arbete som olika branschexperter tillsammans utf\u00f6rde f\u00f6r att bevara kulturarvet \u00e5t kommande generationer med sagans ber\u00e4ttelse om m\u00e4nniskans och tomtens gemensamma anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att skydda slottet mot f\u00f6rfall och gl\u00f6mska. <\/p>\n\n\n\n I augusti 1939, bara ett par veckor f\u00f6re andra v\u00e4rldskrigets utbrott, publicerade Suomen kuvalehti <\/em>en artikel om reparationerna p\u00e5 \u00c5bo slott: <\/p>\n\n\n\n \u201dI slottet, s\u00e4rskilt dess gamla del, har man utf\u00f6rt omfattande forsknings- och reparationsarbeten i syfte att restaurera eller \u00e5terst\u00e4lla slottet i dess forna skick. [\u2026] Och \u00e4ven om dagens forskare inte i \u00c5bo slotts innand\u00f6men skulle hitta den tomtegubbe som Z. Topelius beskriver, s\u00e5 finner de i varje fall milj\u00f6n f\u00f6r de sekelgamla h\u00e4ndelser som tomten kommer ih\u00e5g, \u00c5bo slotts mystikomspunna romantik.\u201d <\/p>\n\n\n\n Vinterkriget och forts\u00e4ttningskriget avbr\u00f6t restaureringsarbetena. Det p\u00e5 1280-talet grundade slottet fick allvarliga skador vid bombningarna \u00e5r 1941. Huvudborgens tr\u00e4sektioner f\u00f6rst\u00f6rdes helt av elden. Efter krigen restaurerades slottet i 15 \u00e5r. Det \u00f6ppnades f\u00f6r allm\u00e4nheten, \u00e5terst\u00e4llt i sitt forna skick, \u00e5r 1961.<\/p>\n\n\n\n Heidi Hakkarainen<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n A.M. T., Maanalaisista k\u00e4yt\u00e4vist\u00e4.\u00a0Kotiseutu:<\/em>\u00a0Suomen kotiseutututkimuksen \u00e4\u00e4nenkannattaja<\/em>\u00a01.3.1910. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n\n\n\n Kommentarer till Tomtegubben i \u00c5bo slott Herman Paul, Key issues in Historical Theory<\/em>. New York, Routledge 2015.<\/p>\n\n\n\n Kyllikki Penttil\u00e4, Turun linnan tonttu-ukon puheilla.\u00a0Kansan kuvalehti<\/em>\u00a018.12.1831. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n\n\n\n Zacharias Topelius,\u00a0Lukemisia lapsille<\/em>. 3:mas osa. WSOY, Borg\u00e5 1893, s. 52. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n\n\n\n Zacharias Topelius, Tomtegubben i \u00c5bo slott.\u00a0Sagor af Topelius, tredje samlingen.\u00a0<\/em>Wasenius, Helsingfors 1849. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n\n\n\n Turun linnan menneisyytt\u00e4 etsit\u00e4\u00e4n.\u00a0Suomen Kuvalehti<\/em>\u00a012.8.1939. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n\n\n\n Turun linna, Turku. Museovirasto restauroi. http:\/\/museovirastorestauroi.nba.fi\/linnat\/turun-linna<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u201dMatts Mursten var den tiden en flink pojke om tolf \u00e5r, f\u00f6r hvilken hela verlden dansade p\u00e5 en kalfsvans. Han s\u00f6kte gamla musk\u00f6tkulor bland gruset i slottshvalfven, n\u00e4r han en morgon r\u00e5kade finna \u00f6ppningen till den underjordiska g\u00e5ngen och f\u00f6retog sig af nyfikenhet att se \u00e5t hvart det kryph\u00e5let kunde leda.\u201d Zacharias Topelius (1818\u20131898) publicerade … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tomtegubben i \u00c5bo slott (1849)<\/span>
L\u00e4sning f\u00f6r barn
Zacharias Topelius Skrifter \u2013 https:\/\/topelius.sls.fi
https:\/\/topelius.sls.fi\/sv\/collection\/221\/text\/21604<\/p>\n\n\n\n