{"id":352,"date":"2026-06-03T09:00:00","date_gmt":"2026-06-03T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=352"},"modified":"2026-05-29T15:09:29","modified_gmt":"2026-05-29T12:09:29","slug":"levande-bilder-pa-phoenix","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/03\/levande-bilder-pa-phoenix\/","title":{"rendered":"Levande bilder p\u00e5 Phoenix"},"content":{"rendered":"\n<p>Phoenix l\u00e5g vid salutorget och \u00c5boborna minns huset som \u00c5bo universitets f\u00f6rsta huvudbyggnad. Huset revs 1959 efter att universitetet flyttat till moderna lokaliteter. St\u00f6rsta delen av sin historia hade Phoenix emellertid helt andra uppgifter: f\u00f6re den akademiska tiden var huset i mer \u00e4n 40 \u00e5r centrum f\u00f6r n\u00f6jeslivet, hotell, m\u00f6tesplats, restaurang, konsertsal \u2013 &nbsp;och biografteater.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"635\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-1024x635.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-353\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-1024x635.jpg 1024w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-300x186.jpg 300w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-768x476.jpg 768w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-1536x952.jpg 1536w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix.jpg 1890w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Hotell Phoenix \u00e5r 1908. Bild: M. L. Carstens, Museiverket.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Hotell Phoenix ritades av Axel och Hjalmar Kumlien och blev f\u00e4rdigt \u00e5r 1878. H\u00e4rb\u00e4rget med sina etthundra rum var lyxigt och \u00f6verd\u00e5digt. Efter en del inledande sv\u00e5righeter stabiliserades hotellverksamheten och byggnaden blev k\u00e4nd i hela landet. N\u00e4r en av huvudpersonerna, Henrik, i Arvid J\u00e4rnefelts roman <em>Br\u00f6derna <\/em>(1900) kommer till \u00c5bo kan han inte motst\u00e5 frestelsen att ta in p\u00e5 det ber\u00f6mda hotellet i \u201dett tremarks-rum\u201d. Han installerar sig och l\u00e5ter blanka sina st\u00f6vlar och borsta sina kl\u00e4der innan han tv\u00e4ttar sig med \u201den v\u00e4lluktande, l\u00f6ddrande tv\u00e5l\u201d. Till rummet h\u00f6r rentav en beh\u00e4ndig duschmaskin som det forsar vatten ur d\u00e5 man trampar p\u00e5 fotpedalen.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rutom inkvartering erbj\u00f6d Phoenix ocks\u00e5 lokaler f\u00f6r n\u00f6jen. N\u00e4r de levande bilderna b\u00f6rjade bli vanligare i slutet av 1800-talet anordnades visningar i alla slags lokaler, fr\u00e5n restauranger till cirkusmaneger. &nbsp;F\u00f6re biografteatrarnas tid \u00e5kte f\u00f6revisarna fr\u00e5n ort till ort och presenterade sina levande bilder. Den f\u00f6rsta filmf\u00f6rest\u00e4llningen i \u00c5bo anordnades av den svenske ingenj\u00f6ren Herman von Bardach i mars 1897. I tidningen&nbsp;<em>Uusi Aura<\/em>&nbsp;ingick den 7 mars en annons f\u00f6r ingenj\u00f6rens tv\u00e5 \u201dkinematografvisningar\u201d i Phoenix restaurangsal. En sittplats kostade 1 mark, en st\u00e5plats 50 penni. Enligt tidens sed bestod visningen av korta sekvenser p\u00e5 h\u00f6gst n\u00e5gra minuter. I programmet ingick bland annat en episod fr\u00e5n tsar Nikolaj II:s kr\u00f6ning (1896), troligen filmad av fransmannen Camille Cerf.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns unikt samtida vittnesb\u00f6rd om f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5 Phoenix. Signaturen K. B. hade deltagit i en extra visning f\u00f6r inbjudna och skriver i tidningen&nbsp;<em>V\u00e4stra Finland<\/em>&nbsp;om sin f\u00f6rtjusning \u00f6ver de naturliga bilderna, gatuvimlet, livet p\u00e5 badstr\u00e4nderna, v\u00e5gsvallet och m\u00e5nga andra under. Skribenten menar, att gr\u00e4len mellan svekomaner och fennomaner snart kanske upph\u00f6r d\u00e5 allm\u00e4nheten f\u00e5r tillf\u00e4lle att se hurdant livet \u00e4r ute i stora v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201dV\u00e4rlden\u201d h\u00f6rde n\u00e4ra samman med de levande bilderna, s\u00e5 det \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nande att \u00c5bos f\u00f6rsta station\u00e4ra biografteater, som inledde sin verksamhet i Prima-huset \u00e5r 1905, fick namnet Maailman ymp\u00e4ri (V\u00e4rlden runt). <\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"445\" height=\"757\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-354\" style=\"width:249px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-2.jpg 445w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Phoenix-2-176x300.jpg 176w\" sizes=\"auto, (max-width: 445px) 100vw, 445px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Biografteatern Arkadias annons. Bild: \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 24.12.1909\/Nationalbiblioteket.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>Filmf\u00f6revisningarna fortsatte under de f\u00f6ljande \u00e5ren ocks\u00e5 i Phoenix. P\u00e5 annandag jul 1909 \u00f6ppnades biografteatern Arkadia, vars ing\u00e5ng l\u00e5g vid Auragatan. Den tidigare restaurangsalen pryddes av st\u00e5tliga oljem\u00e5lningar. Enligt tidningsannonsen var Arkadia \u201d\u00c5bo stads nyaste och hemtrevligaste biografteater\u201d. F\u00f6rest\u00e4llningarna ackompanjerades p\u00e5 en \u201dBl\u00fcthner-flygel\u201d och publiken underh\u00f6lls av Hans Burmesters orkester, ibland av en bl\u00e5sorkester. F\u00f6rest\u00e4llningar gavs kl. 16\u201322 om vardagarna och kl. 15\u201323 om s\u00f6n- och helgdagarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Tapani Maskula intervjuade p\u00e5 1960-talet biobranschens veteran Eino N\u00e4re, som mindes att det p\u00e5 Arkadia fanns en uppseendev\u00e4ckande, stor och svart d\u00f6rrvakt som var kl\u00e4dd i en r\u00f6d l\u00e5ngrock. \u201dSj\u00e4lva programmet inbegrep sex eller sju filmsnuttar p\u00e5 ungef\u00e4r tio minuter var. Efter varje avsnitt tillk\u00e4nnagav vaktm\u00e4staren st\u00e5ende vid d\u00f6rren titeln p\u00e5 f\u00f6ljande avsnitt, pianisten slog an ett m\u00e4ktigt inledningsackord p\u00e5 sitt instrument och s\u00e5 fortsatte programmet, som jag tyckte var riktigt sp\u00e4nnande.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Arkadia \u00e4gdes av fru Lucie Widell. Den socialistiska tidningen <em>Arbetet <\/em>misst\u00e4nkte emellertid att hon var poliskommissarie Enbergs bulvan. Teatern bytte \u00e4gare redan \u00e5r 1911 emedan konkurrensen var h\u00e5rd. \u00c5r 1912 k\u00f6ptes salen av baron Hjalmar Stackelberg, som l\u00e4t renovera den helt. Det nya v\u00e4rmesystemet och luftkonditioneringen hj\u00e4lpte emellertid inte. Till slut, i januari 1913, utauktionerades teaterns hela inredning, \u00e4ven kinematograferna, mattorna, stolarna och oljem\u00e5lningarna p\u00e5 v\u00e4ggarna.<\/p>\n\n\n\n<p>Arkadia st\u00e4ngdes men Phoenix levde kvar som centrum f\u00f6r n\u00f6jeslivet. I den tidigare biografsalen \u00f6ppnades ett kaf\u00e9, och h\u00f6sten 1913 intogs Phoenix av den internationella favoritdansen tango, som \u00c5boborna fick beundra.<\/p>\n\n\n\n<p>Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Arkadias annons,&nbsp;<em>Sosialisti&nbsp;<\/em>24.12.1909.<br>Arvid J\u00e4rnefelt:&nbsp;<em>Br\u00f6derna<\/em>. Otava, Helsingfors 1900.<br>Annons f\u00f6r Herman von Bardachs visning,<em>&nbsp;Uusi Aura<\/em>&nbsp;7.3.1897.<br>K. B.: \u201dBref fr\u00e5n \u00c5bo\u201d,<em>&nbsp;V\u00e4stra Finland&nbsp;<\/em>13.3.1897.<br>\u201dPolisteatern\u201d,&nbsp;<em>Arbetet&nbsp;<\/em>7.1.1910.<br>Tapani Maskula: \u201dTurkulaisia el\u00e4vi\u00e4 kuvia\u201d,&nbsp;<em>Studio 7<\/em>, Elokuvan vuosikirja 1961\u20131962. Finlands filmarkiv, Helsingfors 1963.<br>Hannu Salmi: \u201dEl\u00e4vien kuvien Phoenix\u201d,&nbsp;<em>Turun Sanomat&nbsp;<\/em>15.2.2020.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Phoenix l\u00e5g vid salutorget och \u00c5boborna minns huset som \u00c5bo universitets f\u00f6rsta huvudbyggnad. Huset revs 1959 efter att universitetet flyttat till moderna lokaliteter. St\u00f6rsta delen av sin historia hade Phoenix emellertid helt andra uppgifter: f\u00f6re den akademiska tiden var huset i mer \u00e4n 40 \u00e5r centrum f\u00f6r n\u00f6jeslivet, hotell, m\u00f6tesplats, restaurang, konsertsal \u2013 &nbsp;och biografteater. &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/03\/levande-bilder-pa-phoenix\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Levande bilder p\u00e5 Phoenix<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[201,7,199,200,198],"class_list":["post-352","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-biografteater","tag-film","tag-hotel-phoenix","tag-levande-bilder","tag-phoenix"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/352","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=352"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/352\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":355,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/352\/revisions\/355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=352"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=352"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=352"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}