{"id":356,"date":"2026-06-05T09:00:00","date_gmt":"2026-06-05T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=356"},"modified":"2026-05-29T15:14:11","modified_gmt":"2026-05-29T12:14:11","slug":"italiensk-faktningsmastare-i-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/05\/italiensk-faktningsmastare-i-abo\/","title":{"rendered":"Italiensk f\u00e4ktningsm\u00e4stare i \u00c5bo"},"content":{"rendered":"\n<p>Gioacchino Otta, f\u00f6dd 1775 i en l\u00e4karfamilj i Turin i norra Italien, p\u00e5verkade kraftgt den finska gymnastik- och idrottsundervisningens tidigaste skeden. Ynglingen Otta gick med i Napoleons arm\u00e9, d\u00e4r han vann l\u00f6jtnants grad. I samband med Pommerska kriget 1807 blev han emellertid tillf\u00e5ngatagen av de svenska trupperna. Efter \u00e5tervunnen frihet stannade Otta kvar i \u00d6stersj\u00f6l\u00e4nderna, d\u00e4r han blev en l\u00e5ngvarig p\u00e5verkare.<\/p>\n\n\n\n<p>I Sverige f\u00f6rtj\u00e4nade han sitt uppeh\u00e4lle genom att ge lektioner i f\u00e4ktning. Detta l\u00e5g r\u00e4tt i tiden, eftersom man p\u00e5 olika h\u00e5ll i Europa b\u00f6rjade f\u00e4sta alltmer uppm\u00e4rksamhet vid fysisk fostran. Sverige gick i spetsen f\u00f6r denna utveckling, och s\u00e4rskilt inflytelserik blev Per Henrik Ling, som \u00e5r 1805 utn\u00e4mndes till l\u00e4rare i f\u00e4ktning vid Lunds universitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Otta, vars f\u00f6rnamn under \u00e5rens g\u00e5ng antagit den nordiska formen Joachim, fick motsvarande tj\u00e4nst vid \u00c5bo Akademi \u00e5r 1812. Hans f\u00f6retr\u00e4dare som f\u00e4ktnings- och dansl\u00e4rare var Sverigef\u00f6dde Johan Baptista Meyer, men tj\u00e4nsten var obesatt i tre \u00e5r innan Otta kom till \u00c5bo.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"534\" height=\"637\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Herra-Otta.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-357\" style=\"width:271px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Herra-Otta.jpg 534w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Herra-Otta-251x300.jpg 251w\" sizes=\"auto, (max-width: 534px) 100vw, 534px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Ottas livsverk v\u00e4ckte journalisternas intresse p\u00e5 1930-talet, speciellt i samband med rivningen av Helsingfors universitets gymnastikinstitution. Kansan Kuvalehti 12.5.1934.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>I \u00c5bo intr\u00e4dde ocks\u00e5 Hedvig Finnberg fr\u00e5n Sagu i Ottas liv. Hon hade blivit \u00e4nka \u00e5r 1812. Hon b\u00f6rjade d\u00e5 driva ett v\u00e4rdshus vid Tavasttull och utvidgade snart sin aff\u00e4rsverksamhet till en lokal som hon skaffat i Klosterkvarteret. P\u00e5 det senare st\u00e4llet kunde man med myndigheternas tillst\u00e5nd spela biljard, vilket alldeles uppenbart fascinerade Otta. N\u00e4r Otta gift sig med Finnberg v\u00e5ren 1816 b\u00f6rjade ocks\u00e5 han delta i aff\u00e4rsverksamheten. Ett exempel p\u00e5 detta \u00e4r en av honom undertecknad annons i <em>\u00c5bo Allm\u00e4nna Tidning<\/em>&nbsp;i juni f\u00f6ljande \u00e5r, d\u00e4r ett anv\u00e4nt biljardbord samt k\u00f6er och bollar utbjuds till salu.<\/p>\n\n\n\n<p>Stadsbranden 1827 var f\u00f6r Gioacchino Otta liksom f\u00f6r otaliga andra \u00c5bobor en livsomv\u00e4lvande h\u00e4ndelse. Otta f\u00f6rlorade det hus som han \u00e4gde, och sedan f\u00f6ljde han med \u00c5bo Akademi till Helsingfors f\u00f6r att d\u00e4r forts\u00e4tta sitt arbete. \u00c4nda till sin d\u00f6d i januari 1848 verkade Otta sedan i Helsingfors, d\u00e4r bland annat Zacharias Topelius var en av hans elever.<\/p>\n\n\n\n<p>Otta var mycket initiativkraftig och bidrog bland annat till att den till Helsingfors flyttade akademin och dess elever \u00e5r 1834 fick bruka en byggnad enkom f\u00f6r gymnastik- och f\u00e4ktningslektioner. N\u00e4r huset j\u00e4mnt hundra \u00e5r senare revs blev Ottas arbete som en av banbrytarna f\u00f6r den finska gymnastik- och idrottsundervisningen uppm\u00e4rksammat i olika sammanhang. S\u00e4rskilt lyftes Otta fram av professor Ivar Wilskman, som kring 1930-talsskiftet ber\u00e4ttade om den italienske f\u00e4ktningsm\u00e4starens livs\u00f6den inte bara i sina b\u00f6cker och tidningsartiklar utan ocks\u00e5 bland annat i sitt \u00f6ppningstal p\u00e5 en utst\u00e4llning kring fysisk fostran och idrotts- och motionsredskap sommaren 1930.<\/p>\n\n\n\n<p>Joonas Kananen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p><em>\u00c5bo Allm\u00e4nna Tidning<\/em>, 3.6.1817, nr 64, s. 4<\/p>\n\n\n\n<p>Dahlstr\u00f6m, Svante.&nbsp;<em>Promenader 2<\/em>. \u00c5bo: \u00c5bo tidnings- och tryckeri aktiebolags f\u00f6rlag. 1960.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Uusi Suomi<\/em>&nbsp;13.6.1930, nr 156, s. 1<\/p>\n\n\n\n<p>Wilskman, Ivar.&nbsp;<em>Muistelmiani voimistelu- ja voimailuel\u00e4m\u00e4mme alkuajoilta.<\/em>&nbsp;Helsingfors: Otava. 1929.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gioacchino Otta, f\u00f6dd 1775 i en l\u00e4karfamilj i Turin i norra Italien, p\u00e5verkade kraftgt den finska gymnastik- och idrottsundervisningens tidigaste skeden. Ynglingen Otta gick med i Napoleons arm\u00e9, d\u00e4r han vann l\u00f6jtnants grad. I samband med Pommerska kriget 1807 blev han emellertid tillf\u00e5ngatagen av de svenska trupperna. Efter \u00e5tervunnen frihet stannade Otta kvar i \u00d6stersj\u00f6l\u00e4nderna, &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/05\/italiensk-faktningsmastare-i-abo\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Italiensk f\u00e4ktningsm\u00e4stare i \u00c5bo<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,2],"tags":[203,202,85],"class_list":["post-356","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","category-1800-talet","tag-faktning","tag-otta-gioacchino","tag-sport"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=356"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":358,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/356\/revisions\/358"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=356"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=356"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=356"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}