{"id":362,"date":"2026-06-10T09:00:00","date_gmt":"2026-06-10T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=362"},"modified":"2026-05-29T15:46:40","modified_gmt":"2026-05-29T12:46:40","slug":"firade-abo-700-arsjubileum-tva-ganger","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/10\/firade-abo-700-arsjubileum-tva-ganger\/","title":{"rendered":"Firade \u00c5bo 700-\u00e5rsjubileum tv\u00e5 g\u00e5nger?"},"content":{"rendered":"
\n
\"\"
Sk\u00e4rmdump fr\u00e5n Turun Sanomat 2.12.1928 (Nationalbibliotekets digitala material)<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

\u00c5bo firade 700-\u00e5rsjubileum \u00e5r 1929 under spektakul\u00e4ra former. I staden anordnades en stor m\u00e4ngd olika evenemang och n\u00f6jen som stadsborna fick delta i. I samband med jubileet h\u00f6lls ocks\u00e5 en stor \u00c5bom\u00e4ssa, som stannat i historien som en av de begivenheter d\u00e4r modernismen ryckte fram. Men kan det vara s\u00e5, att \u00c5bo redan en g\u00e5ng tidigare hade firat sin 700-\u00e5riga historia? Den uppfattningen f\u00e5r man av en rubrik i Turun Sanomat<\/em> 2.12.1928: \u201dN\u00e4r \u00c5bo firade 700-\u00e5rsjubileum\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Det officiella syftet med den i tidningen avsedda jubelfesten \u00e5r 1857 var att h\u00f6gtidligh\u00e5lla kristendomens f\u00f6rmodade inf\u00f6rande i den finska delen av det svenska riket i och med det f\u00f6rsta korst\u00e5get \u00e5r 1157. I ljuset av det som vi vet i dag \u00e4r festens datum problematiskt (liksom motivet), men f\u00f6r de samtida inv\u00e5narna representerade festen inte bara lutherdomens jubileum utan ocks\u00e5 ett framlyft av de nationella r\u00f6tterna. Festen var riksomfattande, och till exempel Helsingfors universitet firade jubileet redan i maj med att promovera doktorer och magistrar vid tv\u00e5 separata promotioner.<\/p>\n\n\n\n

I \u00c5bo firades jubileet p\u00e5 traditionellt s\u00e4tt genom att f\u00f6rena gudstj\u00e4nster med den p\u00e5f\u00f6ljande stora gemensamma programfesten. Festdagen startade tidigt med kanonsalut och i Domkyrkan h\u00f6lls gudstj\u00e4nster redan fr\u00e5n morgonen. I Kuppis \u00e5ter firade man med hornmusik och k\u00f6rs\u00e5ng i en dekorativ milj\u00f6 som idealiserade korst\u00e5gen. Festens v\u00e4rdiga karakt\u00e4r betonades f\u00f6r inv\u00e5narna bland annat genom att man best\u00e4llde en specialkomponerad festkantat och l\u00e4t pr\u00e4gla en minnesmedalj.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Medalj till \u00e5minnelse av 700-\u00e5rsjubileet \u00e5r 1857 f\u00f6r att h\u00f6gtidligh\u00e5lla kristendomens inf\u00f6rande. Designer Alexander Ljalin, grav\u00f6r Michail Kutjkin, best\u00e4llare Kejserliga Senaten f\u00f6r Finland. Bild: Helsingfors stadsmuseum.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Men varf\u00f6r kombinerade Turun Sanomat<\/em> festen till \u00e5minnelse av kristendomens inf\u00f6rande med \u00c5bo stads 700-\u00e5rsfirande? Det f\u00f6refaller som om tidningen Turun Sanomat<\/em> och redakt\u00f6r Julius F\u2013g velat knyta samman kristendomens inf\u00f6rande och uppkomsten av \u00c5bo stad. Tidningen p\u00e5st\u00e5r inte direkt att \u00c5bo skulle ha grundats redan 1157, men artikeln inger l\u00e4sarna en f\u00f6rest\u00e4llning om att staden skulle ha funnits redan d\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r skulle man fira s\u00e5v\u00e4l kristendomens inf\u00f6rande som \u00c5bo stads historia.<\/p>\n\n\n\n

Turun Sanomat<\/em> baserade sin artikel framf\u00f6rallt p\u00e5 den sammanst\u00e4llning av jubelfestens evenemang som ingick i tidningen Sanomia Turusta<\/em> 23.6.1857. Redakt\u00f6ren ber\u00e4ttar hur man firade jubileet i \u00c5bo, \u201dden plats d\u00e4r Kristi l\u00e4ra veterligen f\u00f6rst predikades\u201d.  Samma infallsvinkel hade \u00c5bo Tidningar<\/em> 23.6.1857.<\/p>\n\n\n\n

Inget annat material st\u00f6der emellertid tanken p\u00e5 att man i \u00c5bo skulle ha firat stadens 700-\u00e5rsjubileum sommaren 1857. Tv\u00e4rtom koncentrerades ceremonierna kring kristendomen och de predikningar som troddes vara de f\u00f6rsta, inte kring \u00c5bo stads tillkomst. D\u00e4rf\u00f6r var ocks\u00e5 \u00c5bo domkyrka den viktigaste festplatsen och gudstj\u00e4nsterna de fr\u00e4msta evenemangen, \u00e4ven om man ocks\u00e5 firade \u00e5rsdagen i Kuppis vid den gamla S:t Henriksk\u00e4llan.<\/p>\n\n\n\n

Kopplingen mellan kristendomens ankomst och \u00c5bo stads tillkomst fanns allts\u00e5 bara i n\u00e5gra redakt\u00f6rers tankar, och \u00c5bo stads 700-\u00e5rsjubileum firades inte f\u00f6rr\u00e4n \u00e5r 1929. Ocks\u00e5 d\u00e5 var \u00e5rtalet en felbed\u00f6mning men blev trots det en livskraftig milstolpe.<\/p>\n\n\n\n

Topi Artukka<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Sanomia Turusta<\/em> 2.6.1857, 23.6.1857, 15.9.1857, 27.10.1857.<\/p>\n\n\n\n

Suometar<\/em> 5.6.1857.<\/p>\n\n\n\n

Turun Sanomat<\/em> 2.12.1928.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5bo Tidningar<\/em> 23.6.1857.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5bo firade 700-\u00e5rsjubileum \u00e5r 1929 under spektakul\u00e4ra former. I staden anordnades en stor m\u00e4ngd olika evenemang och n\u00f6jen som stadsborna fick delta i. I samband med jubileet h\u00f6lls ocks\u00e5 en stor \u00c5bom\u00e4ssa, som stannat i historien som en av de begivenheter d\u00e4r modernismen ryckte fram. Men kan det vara s\u00e5, att \u00c5bo redan en g\u00e5ng … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Firade \u00c5bo 700-\u00e5rsjubileum tv\u00e5 g\u00e5nger?<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2,5],"tags":[205],"class_list":["post-362","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","category-1900-talet","tag-700-arsjubileum"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=362"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":365,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/362\/revisions\/365"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=362"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=362"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}