{"id":373,"date":"2026-06-17T09:00:00","date_gmt":"2026-06-17T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=373"},"modified":"2026-05-29T16:07:49","modified_gmt":"2026-05-29T13:07:49","slug":"nar-telegrafen-forenade-abo-med-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/17\/nar-telegrafen-forenade-abo-med-varlden\/","title":{"rendered":"N\u00e4r telegrafen f\u00f6renade \u00c5bo med v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"\n

\u201dHwad s\u00e4gs om en snabbl\u00f6pare, som icke beh\u00f6ver 2 sekunder, f\u00f6r att springa kring jorden?\u201d fr\u00e5gade Zacharias Topelius \u00e5r 1850, d\u00e5 han som redakt\u00f6r vid Helsingfors Tidningar<\/em> f\u00f6rundrade sig \u00f6ver den elektriska telegrafen, en ny uppfinning som spritt sig i Europa. Liksom alla samtida h\u00e4pnade \u00e4ven Topelius \u00f6ver den elektriska kommunikationens snabbhet. Han r\u00e4knade ut att \u201dden elektriska gnistan\u201d bara beh\u00f6vde en tv\u00e5hundradedels sekund f\u00f6r att tillryggal\u00e4gga den drygt 200 svenska mil l\u00e5nga str\u00e4ckan fr\u00e5n Helsingfors till \u00c5bo och sedan via Ule\u00e5borg, Kuopio, Viborg och S:t Petersburg \u00e5ter till Helsingfors.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Tidig telegraf fr\u00e5n decennieskiftet 1830\u20131840. En telegraflinje till \u00c5bo byggdes \u00e5r 1856 och revolutionerade informationsfl\u00f6det helt. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kopplades \u00c5bo till den omgivande v\u00e4rlden via en f\u00f6rbindelse som var snabb \u00e4ven om den inte \u00e4nnu l\u00e5g helt i realtid. K\u00e4lla: Wikimedia Commons.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Trots att man p\u00e5 1800-talet tog i bruk flera tekniska nyheter som f\u00f6rb\u00e4ttrade kommunikationerna var den elektriska telegrafens inverkan den mest revolutionerande: det var telegrafin som p\u00e5 ett avg\u00f6rande s\u00e4tt skiljde \u00e5t transport och kommunikation. Telegrafen m\u00f6jliggjorde underhandlingar \u00f6ver l\u00e5nga avst\u00e5nd utan flera dagars eller veckors f\u00f6rdr\u00f6jningar. Dagens datateknik, som fungerar i realtid, anses vara en unik teknisk nyhet, men tack vare telegrafin n\u00e4rmade sig den internationella kommunikationen realtid redan f\u00f6r n\u00e4stan 200 \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n

De finska tidningarna ber\u00e4ttade om telegrafn\u00e4tets utbredning i V\u00e4steuropa redan fr\u00e5n och med 1840-talet, s\u00e5 f\u00f6rdelarna med den nya tekniken var k\u00e4nda ocks\u00e5 h\u00e4r. Finland f\u00f6ljde det \u00f6vriga Europas exempel och \u00e5r 1855 byggdes landets f\u00f6rsta telegraflinje till Helsingfors via Moskva och S:t Petersburg. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 utstr\u00e4cktes linjen till \u00c5bo, d\u00e4r den l\u00f6pte fr\u00e5n Tavastgatan \u00f6ver Aura \u00e5 till k\u00f6pman Nomells hus vid K\u00f6pmansgatan. <\/p>\n\n\n\n

\u00c5boborna tog emot telegrafen med iver men ocks\u00e5 med skr\u00e4ckblandad sp\u00e4nning. \u00c5bo Underr\u00e4ttelser<\/em> m\u00e5lade upp en bild av hur en tunn tr\u00e5d f\u00f6renade oss med det civiliserade Europa. M\u00e5nga s\u00e5g dock telegrafin n\u00e4stan som n\u00e5got magiskt. Enligt tidningen var det en vanlig f\u00f6rest\u00e4llning att \u00e4ven den minsta fingerkontakt med telegrafapparaten fick ens allra hemligaste tankar att flyga runt hela v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

K\u00f6pm\u00e4nnen i \u00c5bo b\u00f6rjade omedelbart utnyttja det nya kommunikationsmedlet \u00e4ven om de tekniska problemen var m\u00e5nga i b\u00f6rjan. En knapp m\u00e5nad efter att telegrafstationen \u00f6ppnats s\u00e4nde handelshus\u00e4garen Carl Magnus Dahlstr\u00f6m tre \u201deldepescher\u201d till utlandet. Den f\u00f6rsta gick fram, men inneh\u00e5llet i de tv\u00e5 \u00f6vriga hade man inte f\u00f6rst\u00e5tt p\u00e5 telegrafstationerna. De p\u00e5 svenska skrivna meddelandena f\u00f6r\u00e4ndrades s\u00e5 mycket vid \u00f6vers\u00e4ttningen till ryska att de inte l\u00e4ngre var f\u00f6rst\u00e5eliga i S:t Petersburg. Till exempel namnet \u201dJohan Granfeldt\u201d hade blivit \u201dRagano Granfeldt\u201d. Telegrafins p\u00e5litlighet f\u00f6rb\u00e4ttrades fr\u00e5n och med \u00e5r 1860, d\u00e5 den nya f\u00f6rbindelsen till Sverige vid Haparanda blev f\u00e4rdig.<\/p>\n\n\n\n

Mika Kallioinen<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Helsingfors Tidningar 8.5.1850.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser 27.5.1856.<\/p>\n\n\n\n

Kallioinen, Mika, Verkostoitu tieto. <\/em>Informaatio ja ulkomaiset markkinat Dahlstr\u00f6min kauppahuoneen liiketoiminnassa 1800-luvulla<\/em>. 2003.<\/p>\n\n\n\n

Risberg, Einar, Suomen lenn\u00e4tinlaitoksen historia 1855-1955. 1959.<\/p>\n\n\n\n

Wenzlhuemer, Roland, Connecting the Nineteenth-Century World: The Telegraph and Globalization<\/em>. 2013.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201dHwad s\u00e4gs om en snabbl\u00f6pare, som icke beh\u00f6ver 2 sekunder, f\u00f6r att springa kring jorden?\u201d fr\u00e5gade Zacharias Topelius \u00e5r 1850, d\u00e5 han som redakt\u00f6r vid Helsingfors Tidningar f\u00f6rundrade sig \u00f6ver den elektriska telegrafen, en ny uppfinning som spritt sig i Europa. Liksom alla samtida h\u00e4pnade \u00e4ven Topelius \u00f6ver den elektriska kommunikationens snabbhet. Han r\u00e4knade ut att \u201dden … Forts\u00e4tt l\u00e4sa N\u00e4r telegrafen f\u00f6renade \u00c5bo med v\u00e4rlden<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[210,195],"class_list":["post-373","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-telegraf","tag-topelius-zacharias"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/373","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=373"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/373\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":375,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/373\/revisions\/375"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=373"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=373"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=373"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}