{"id":376,"date":"2026-06-19T09:00:00","date_gmt":"2026-06-19T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=376"},"modified":"2026-05-29T16:19:23","modified_gmt":"2026-05-29T13:19:23","slug":"var-allernadigste-konung","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/19\/var-allernadigste-konung\/","title":{"rendered":"\u201dV\u00e5r Allern\u00e5digste Konung\u201d"},"content":{"rendered":"\n<p>\u00c5bo v\u00e4ntade bes\u00f6k av Sveriges konung Gustav III i maj 1775.\u00a0 Landsh\u00f6vding Christoffer Rappe med f\u00f6lje hade avrest till \u00c5land f\u00f6r att m\u00f6ta kungen och d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6lja med s\u00e4llskapet till \u00c5bo. P\u00e5 morgonen den 25 maj d\u00e5nade \u00e4ntligen de kanonskott som f\u00f6rkunnade att kungens skepp n\u00e4rmade sig. Hovr\u00e4ttens medlemmar, magistraten, Akademins professorer och officerarna fr\u00e5n de olika regementena st\u00e4llde upp sig p\u00e5 Slottsf\u00e4ltet f\u00f6r att inv\u00e4nta Hans Majest\u00e4t. Vid tiotiden kom det kungliga skeppet till sist glidande in till Beckholmen. Om kungens ankomst ber\u00e4ttar <em>Tidningar Utgifne Af et S\u00e4llskap i \u00c5bo<\/em>\u00a0i juli, att morgonen varit t\u00f6cknig och kulen men att v\u00e4dret blivit klart och varmt d\u00e5 Gustav III landsteg i \u00c5bo.<a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/turku800\/2026\/03\/23\/kaikkein-armollisin-kuninkaamme\/\"><\/a><\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"662\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Gustaf-III.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-377\" style=\"width:279px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Gustaf-III.png 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/05\/Gustaf-III-274x300.png 274w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Gustav III avportr\u00e4tterad av Alexander Roslin, 1777. Bild: Wikimedia Commons.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>P\u00e5 eftermiddagen steg kungen i land, satte sig till h\u00e4st och gjorde sitt int\u00e5g i staden. De f\u00f6rsamlade \u00c5boborna f\u00f6ljde honom med gl\u00e4djerop n\u00e4r han red genom en vid stadsgr\u00e4nsen uppsatt \u00e4report, som planerats av stadsarkitekt Christian Friedrich Schr\u00f6der. Porten hade inskriptioner p\u00e5 latin, p\u00e5 slottssidan bland annat \u201dF\u00e4derneslandets fader\u201d och&nbsp;\u201d\u00c5terst\u00e4llaren av friheten\u201d, p\u00e5 stadssidan verser av Vergilius: \u201dVilken lycklig tid har frambragt dig? Vilka stora f\u00f6r\u00e4ldrar har f\u00f6tt dig? Din \u00e4ra, ditt namn och ditt rykte skall leva f\u00f6r evigt!\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4r Gustav III installerat sig i sitt logi, landsh\u00f6vdingens residens, h\u00f6ll han en mottagning. Hela staden var prydd till fest och \u00e4rebevisningar till konungen hade utplacerats \u00f6verallt. P\u00e5 r\u00e5dhuset fanns tv\u00e5 transparanger, bilder som tecknats p\u00e5 tunt tyg eller papper och upplystes bakifr\u00e5n. Den ena f\u00f6rest\u00e4llde ett berg d\u00e4r b\u00e4ckar fl\u00f6t ned fr\u00e5n bergstoppen och vattnade jorden. Samtidigt skyddade berget det blomstrande landet mot det bakomliggande stormande havet. P\u00e5 transparangen gl\u00f6dde \u00e4ven texten&nbsp;<em>Tuetur &amp; rigat<\/em>&nbsp;(Skyddar och vattnar). Den andra visade v\u00e5rens ankomst och hade texten&nbsp;<em>Fert gaudia secum<\/em>&nbsp;(Bringar gl\u00e4dje med sig). B\u00e4gge prisade den Allern\u00e5digste Konungens livgivande kraft: konungen var solid som ett berg och samtidigt k\u00e4llan till nytt liv. I Kungliga Akademins bibliotek hade man placerat en spektakul\u00e4r vas som gudinnan Minerva h\u00f6ll i sina h\u00e4nder, och den var f\u00f6rsedd med p\u00e5skriften&nbsp;<em>Hoc Numine l\u00e6tatur Pallas<\/em>&nbsp;(Pallas gl\u00e4ds \u00f6ver denna gudomlighet).<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 kv\u00e4llen var staden upplyst till fest. Magistraten hade redan i april p\u00e5bjudit, att inte bara de publika lokaliteterna utan ocks\u00e5 privathemmen skulle upplysas med stearinljus om kv\u00e4llen. Enligt professor Panu Savolainen var detta troligen f\u00f6rsta g\u00e5ngen som festbelysning i st\u00f6rre skala \u00e5lades stadsborna. Naturvetaren Pehr Kalm skrev i sin dagbok den 25 maj, att hela staden var upplyst om natten och att fyrverkeripj\u00e4ser och raketer avfyrades p\u00e5 Wuorebergets (V\u00e5rdbergets) topp medan musik och s\u00e5ng h\u00f6rdes fr\u00e5n kyrktornet.<\/p>\n\n\n\n<p>Gustav III stannade i \u00c5bo \u00e4nda till den 31 maj. Han fick veta mycket om Kungliga Akademins verksamhet, alla auditorier presenterades f\u00f6r honom och han fick till och med \u00e5h\u00f6ra en disputation. Pehr Kalm hade \u00e4ran att presentera akademins tr\u00e4dg\u00e5rd, och han gjorde ocks\u00e5 en anteckning om kungens intresserade fr\u00e5gor. Bes\u00f6ket var av avg\u00f6rande betydelse: ur sin penningkista sk\u00e4nkte kungen medel till nya planteringar och donerade senare v\u00e4xthusv\u00e4xter fr\u00e5n sin egen tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n<p>Gustav III:s bes\u00f6k stannade l\u00e4nge i \u00c5bobornas minne och gav upphov till m\u00e5nga slags historier. Det ber\u00e4ttas bland annat, att kungen skulle ha deltagit i en milit\u00e4rparad i K\u00e4rs\u00e4m\u00e4ki, d\u00e4r en musikk\u00e5r angav takten. Trumslagaren misslyckades emellertid s\u00e5 fatalt att det v\u00e4ckte kungens misshag, och han fr\u00e5gade om det inte fanns n\u00e5gon skickligare pukslagare. Kapellm\u00e4staren svarade, att en oboist vid namn Jahn var duktig och beh\u00e4rskade flera instrument. P\u00e5 kungens beg\u00e4ran \u00f6vertog Jahn pukorna och sk\u00f6tte dem s\u00e5 v\u00e4l, att Gustav III f\u00f6rtjust klappade honom p\u00e5 axeln och f\u00f6rtroligt utbrast: \u201dDet var vackert, kamrat!\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>K. F. W.: Ur Gustaf III\u2019s eriksgata i \u00c5bo.&nbsp;<em>Veckans kr\u00f6nika<\/em>&nbsp;6\/1910.<\/p>\n\n\n\n<p>Pehr Kalm:&nbsp;<em>P\u00e4iv\u00e4kirjamerkinn\u00e4t Turun vuosilta 1772\u20131779.&nbsp;<\/em>Red. Samuli Helama, Jari Holopainen och Henry V\u00e4re. F\u00f6rlaget Faros-kustannus,, \u00c5bo 2026.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Tidningar Utgifne af et S\u00e4llskap i \u00c5bo&nbsp;<\/em>15.7.1775, 31.7.1775.<\/p>\n\n\n\n<p>Hannu Laaksonen: Kun juhlavalaistu Turku vastaanotti Kustaa III:n.&nbsp;<em>Turun Sanomat<\/em>&nbsp;26.10.2008.<\/p>\n\n\n\n<p>Panu Savolainen: T<em>eksteist\u00e4 rakennettu kaupunki Julkinen ja yksityinen tila turkulaisessa kielenk\u00e4yt\u00f6ss\u00e4 ja arkiel\u00e4m\u00e4ss\u00e4 1740\u20131810<\/em>. Sigillum, \u00c5bo 2017.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00c5bo v\u00e4ntade bes\u00f6k av Sveriges konung Gustav III i maj 1775.\u00a0 Landsh\u00f6vding Christoffer Rappe med f\u00f6lje hade avrest till \u00c5land f\u00f6r att m\u00f6ta kungen och d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6lja med s\u00e4llskapet till \u00c5bo. P\u00e5 morgonen den 25 maj d\u00e5nade \u00e4ntligen de kanonskott som f\u00f6rkunnade att kungens skepp n\u00e4rmade sig. Hovr\u00e4ttens medlemmar, magistraten, Akademins professorer och officerarna fr\u00e5n &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/19\/var-allernadigste-konung\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">\u201dV\u00e5r Allern\u00e5digste Konung\u201d<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18],"tags":[212,211,214,213],"class_list":["post-376","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1700-talet","tag-eriksgatan","tag-gustav-iii","tag-kalm-pehr","tag-rappe-christoffer"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/376","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=376"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/376\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":378,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/376\/revisions\/378"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=376"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=376"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=376"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}