{"id":391,"date":"2026-06-29T09:00:00","date_gmt":"2026-06-29T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=391"},"modified":"2026-06-14T22:36:51","modified_gmt":"2026-06-14T19:36:51","slug":"liisa-tanner-och-grodorna-vid-jarnvagen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/29\/liisa-tanner-och-grodorna-vid-jarnvagen\/","title":{"rendered":"Liisa Tanner och grodorna vid j\u00e4rnv\u00e4gen"},"content":{"rendered":"\n<p>V\u00e5rt tr\u00e4husaktiebolag vid Skolgatan \u00e4r \u00f6ver hundra \u00e5r gammalt. Vi har ofta undrat hurdant livet kan ha varit h\u00e4r under olika tider, vem som bott h\u00e4r och hur omgivningen f\u00f6r\u00e4ndrats under \u00e5rens lopp. Med hj\u00e4lp av Nationalbibliotekets digitaliserade tidningar har vi f\u00e5tt en glimt av det f\u00f6rg\u00e5ngna ur en tidigare inv\u00e5nare synvinkel. Denna \u00e4r konstn\u00e4ren och l\u00e4raren Liisa Tanner, som bodde i v\u00e5rt husbolag i sin barndom och senare som vuxen.<\/p>\n\n\n\n<p>Liisa Tanner f\u00f6ddes i \u00c5bo \u00e5r 1902 och avled likas\u00e5 i \u00c5bo, f\u00f6r j\u00e4mnt 40 \u00e5r sedan \u00e5r 1986. Under sin karri\u00e4r m\u00e5lade hon hundratals portr\u00e4tt och \u00e4ven landskap. En intervju med Tanner i <em>Uusi Aura<\/em> \u00e4r gjord i hennes hem, d\u00e4r v\u00e4ggarna pryddes av m\u00e5nga portr\u00e4tt som f\u00f6rest\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l sl\u00e4ktingar som konstn\u00e4ren sj\u00e4lv. Tanners arbeten stannade emellertid inte kvar p\u00e5 hemmets v\u00e4ggar: de st\u00e4lldes ut f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1928 och d\u00e4refter p\u00e5 flera separat- och samutst\u00e4llningar. \u00c4ven i \u00c5bo universitets konstsamling ing\u00e5r flera portr\u00e4tt som hon m\u00e5lat.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"416\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/06\/Tanner.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-392\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/06\/Tanner.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/06\/Tanner-300x206.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Liisa Tanner m\u00e5lar. Foto taget i bostaden vid Skolgatan i slutet av 1940-talet. \u00c5bo stadsmuseum, Samling Turun Sanomat.<\/em>\u00a0<a href=\"https:\/\/www.finna.fi\/Record\/tmk.161027033541700\">https:\/\/www.finna.fi\/Record\/tmk.161027033541700<\/a>.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Flera tidningsintervjuer med Tanner samt nyheter om hennes utst\u00e4llningar har bevarats. En av de i v\u00e5rt tycke mest intressanta intervjuerna ingick i <em>Turun Sanomat <\/em>\u00e5r1949. Den ing\u00e5r i en artikelserie d\u00e4r redakt\u00f6ren fr\u00e5gar k\u00e4nda \u00c5bobor hur de tj\u00e4nade sina f\u00f6rsta egna pengar. I intervjun beskriver Tanner detaljerat livet i Skolgatans tr\u00e4hus, barnens lekar och den omgivande naturen i slutet av 1910-talet.<\/p>\n\n\n\n<p>Tanner inleder med att ber\u00e4tta, att s\u00e4rskilt g\u00e5rdens flickor var oerh\u00f6rt f\u00f6retagsamma. De hade bland annat kommit p\u00e5, att de kunde s\u00e4lja vilda \u00f6rter \u00e5t apotekaren. Tanner plockade v\u00e4xter tillsammans med de andra, men hon tyckte inte om det. V\u00e4xterna insamlades n\u00e4mligen p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det intill bostadshusen, och grodorna som hoppade fram bland \u00f6rterna skr\u00e4mde henne. Men hon samlade v\u00e4xter liksom g\u00e5rdens andra barn, f\u00f6r hon ville inte bryta den gemenskapsanda som hon ber\u00e4ttar att r\u00e5dde mellan g\u00e5rdens flickor.<\/p>\n\n\n\n<p>I intervjun minns Tanner ocks\u00e5, att barnen inte gjorde aff\u00e4rer p\u00e5 apoteket endast med v\u00e4xter utan \u2013 till Tanners fasa \u2013 ocks\u00e5 med iglar, som barnen samlade vid Aura \u00e5s str\u00e4nder. Emedan Tanner inte tillr\u00e4ckligt aktivt hade samlat in iglar skickades hon till apotekaren f\u00f6r att sj\u00e4lv s\u00e4lja sina maskar. Fast maskarna var l\u00e5nga och tjocka konstaterade provisorn att de var av fel sort.<\/p>\n\n\n\n<p>Till sist hittade flickorna p\u00e5 ett s\u00e4tt att tj\u00e4na pengar som ocks\u00e5 Tanner gillade. De grundade ett teaters\u00e4llskap som anordnade kv\u00e4llsunderh\u00e5llning i bykstugan. Inv\u00e5narna st\u00e4llde sig positiva till teaterhobbyn \u00e4ven om en intr\u00e4desbiljett kostade 10 penni. Teaters\u00e4llskapet fick till sist s\u00e5 mycket pengar att medlemmarna kunde g\u00f6ra ett teaterbes\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n<p>Tanners ber\u00e4ttelser om barndomen \u00e4r intressanta p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. De ger en inblick i barnens liv och lekar i \u00c5bo i b\u00f6rjan av 1900-talet, och de ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om f\u00f6r\u00e4ndringarna i omgivningen. I dag f\u00f6refaller redan tanken p\u00e5 en groda vid j\u00e4rnv\u00e4gen eller i \u00c5bo centrum n\u00e4stan orimlig, och barnen samlar heller inte in iglar l\u00e4ngre. Gemensamma lekar och p\u00e5hitt som de boende f\u00e5r betala en slant f\u00f6r \u00e4r emellertid fortfarande popul\u00e4ra p\u00e5 Tanners gamla hemg\u00e5rd. I st\u00e4llet f\u00f6r teaters\u00e4llskap har barnen emellertid i flera \u00e5r satt upp en sommarkiosk.<\/p>\n\n\n\n<p>Otto Latva och Johanna Latva<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Helin\u00e4. Turkulaisia taiteilijattaria tapaamassa.&nbsp;<em>Uusi Aura<\/em>&nbsp;24.2.1946.<\/p>\n\n\n\n<p>Helin\u00e4. Miten ansaitsin ensimm\u00e4iset rahani IX.&nbsp;<em>Turun Sanomat<\/em>&nbsp;12.11.1949.<\/p>\n\n\n\n<p>Monto, Riitta. Liisa Tannerin luonnosn\u00e4yttely on turkulaista kulttuurihistoriaa.\u00a0<em>Turun Sanomat<\/em>\u00a04.10.2006.\u00a0<a href=\"https:\/\/www.ts.fi\/a\/1074151397\">https:\/\/www.ts.fi\/a\/1074151397<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Palin, Tutta. Hilja Ter\u00e4skeli \u2013 tietoa teoksesta. Turun yliopiston taidekokoelma 2024.&nbsp;<a href=\"https:\/\/art.utu.fi\/object\/hilja-teraskeli\/\">https:\/\/art.utu.fi\/object\/hilja-teraskeli\/<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Villehartti, Veli. \u201dTaiteen suurena teht\u00e4v\u00e4n\u00e4 on kirkastaa jokap\u00e4iv\u00e4ist\u00e4 el\u00e4m\u00e4\u00e4\u201d.&nbsp;<em>Turun Sanomat<\/em>&nbsp;23.3.1947.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V\u00e5rt tr\u00e4husaktiebolag vid Skolgatan \u00e4r \u00f6ver hundra \u00e5r gammalt. Vi har ofta undrat hurdant livet kan ha varit h\u00e4r under olika tider, vem som bott h\u00e4r och hur omgivningen f\u00f6r\u00e4ndrats under \u00e5rens lopp. Med hj\u00e4lp av Nationalbibliotekets digitaliserade tidningar har vi f\u00e5tt en glimt av det f\u00f6rg\u00e5ngna ur en tidigare inv\u00e5nare synvinkel. Denna \u00e4r konstn\u00e4ren &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/06\/29\/liisa-tanner-och-grodorna-vid-jarnvagen\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Liisa Tanner och grodorna vid j\u00e4rnv\u00e4gen<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[226,80,225,227,224],"class_list":["post-391","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-barn","tag-djur","tag-natur","tag-skolgatan","tag-tanner-liisa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=391"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":393,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/391\/revisions\/393"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=391"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=391"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=391"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}