![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Coat_of_arms_of_Magnus_Olai_Tavast.svg_.png\")
F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r den 40 dagars straffeftersk\u00e4nkning som brevet utlovade var att man uppriktigt \u00e5ngrade sina synder och biktade sig. Syftet med avlatsbrevet var att leda in de kristna p\u00e5 den r\u00e4tta v\u00e4gen; avlaten skulle f\u00f6rkorta tiden i sk\u00e4rselden efter d\u00f6den. Ett villkor var ocks\u00e5 att man bes\u00f6kte katedralen \u2013 eller en annan kyrka \u2013 p\u00e5 den dag d\u00e5 man firade kyrkans skyddspatron eller p\u00e5 \u00e5rsdagarna av kyrkans invigning. \u00c5bo domkyrkas skyddspatron var Henrik den Helige, vars translationsdag var den 18 juni; dagen innan h\u00f6gtidligh\u00f6lls kyrkans helgelse. Brevet har bidragit till domkyrkans festligheter i juni. Den andra himmelska beskyddaren av \u00c5bo domkyrka var Jungfru Maria. Brevet uppmanade till kyrkobes\u00f6k \u00e4ven vid alla h\u00f6gtidligh\u00e5llanden av Maria och Jesus. Avlat fick man ocks\u00e5 om man deltog i s\u00f6ndagsm\u00e4ssan och noga lyssnade p\u00e5 predikan samt bes\u00f6kte varje helgonaltare i kyrkan. P\u00e5 1400-talet fanns det redan flera tiotal olika helgonaltaren i domkyrkan.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att f\u00e5 avlat skulle bes\u00f6karna ocks\u00e5 l\u00e4sa b\u00f6nen Ave Maria, som h\u00f6rde till de mest omtyckta b\u00f6nerna p\u00e5 medeltiden och som alla lekm\u00e4n antogs kunna. Vid n\u00e4mnda biskopsm\u00f6te f\u00f6rpliktigades pr\u00e4sterna att l\u00e4sa bland annat Ave Maria p\u00e5 kyrkfolkets spr\u00e5k varje s\u00f6ndag. \u201d Var h\u00e4lsad Maria, full av n\u00e5d, Herren \u00e4r med dig\u201d torde allts\u00e5 ofta ha h\u00f6rts i \u00c5bo domkyrka. Bes\u00f6karna skulle dessutom donera ljus, prydnader, smycken, kl\u00e4der, b\u00f6cker, sk\u00e5lar, dukar, tyger, pengar, mark eller annat beh\u00f6vligt till kyrkornas och altarnas underh\u00e5ll. Magnus torde ha haft som m\u00e5l att undervisa lekm\u00e4nnen och f\u00f6rb\u00e4ttra kyrkans ekonomi samt dessutom stimulera domkyrkans andaktsliv. Ytterligare ett villkor f\u00f6r avlaten var att man skulle delta i de varierande festt\u00e5g som arrangerades p\u00e5 helgondagarna och b\u00f6ndagarna. Separat uppmanades man ocks\u00e5 till att delta i begravningsf\u00f6ljen, t\u00e5ga med dem runt kyrkan och be f\u00f6r de avlidnas sj\u00e4lar.<\/p>\n\n\n\n
Brevet har undertecknats av alla biskoparna i Uppsala \u00e4rkestift, men det n\u00e4mns att de hade l\u00e5tit sig \u00f6vertalas till detta beslut av den v\u00f6rdade broderns, \u00c5bobiskopen Magnus och hans domkapitels b\u00f6ner och \u00f6nskningar. Biskoparnas motivering var att de ans\u00e5g det som en Gudi behaglig och from \u00e5tg\u00e4rd att uppmuntra de kristna till att delta i gudstj\u00e4nsterna, prisa Gud och g\u00f6ra andra goda g\u00e4rningar. De kristna erbj\u00f6ds avlat som bel\u00f6ning och lockande g\u00e5va.<\/p>\n\n\n\n
Sari Katajala-Peltomaa <\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund <\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n DF 2390, 2393<\/p>\n\n\n\n Sari Katajala-Peltomaa, Anna-Stina H\u00e4gglund, Sofia Lahti och Marika R\u00e4s\u00e4nen: Pyhimys naapurissa \u2014 Kuinka uskoa elettiin ja koettiin keskiajan Suomessa (Gaudeamus 2026, ej \u00e4nnu utgiven).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5bobiskopen Magnus Olai (Magnus Tavast, biskop 1412\u20131450) var missn\u00f6jd med stiftsinv\u00e5narnas s\u00e4tt att \u00f6va andakt. Det var hans plikt som stiftsherde att leda in folket p\u00e5 den r\u00e4tta v\u00e4gen. I detta syfte \u00f6vertygade han p\u00e5 synodalkonsiliet i juni 1441 de \u00f6vriga biskoparna i \u00e4rkestiftet om n\u00f6dv\u00e4ndigheten av avlatsbrev. I brevet konstaterades att de kristna i … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Andlig kost av Guds n\u00e5de<\/span>