{"id":437,"date":"2026-07-29T09:00:00","date_gmt":"2026-07-29T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=437"},"modified":"2026-07-06T13:47:35","modified_gmt":"2026-07-06T10:47:35","slug":"familjevald-pa-skolgatan-ledde-till-drap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/07\/29\/familjevald-pa-skolgatan-ledde-till-drap\/","title":{"rendered":"Familjev\u00e5ld p\u00e5 Skolgatan ledde till dr\u00e5p"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den 28 februari 1948 lovade v\u00e4derrapporten f\u00f6r \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n svag till m\u00e5ttlig sydv\u00e4stvind och mestadels vackert v\u00e4der. Det var l\u00f6rdag, och man firade Kalevaladagen och \u00c5bo universitets \u00e5rsdag. Samma dag sk\u00f6t en man sin hustru till d\u00f6ds p\u00e5 adressen Skolgatan 20.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den dagen gav sig en i \u00c5bo bosatt arbetare \u201dsom beh\u00e4rskade metallbranschen\u201d iv\u00e4g f\u00f6r att h\u00e4mta sin fru hos dennas syster, och i fickan hade han en Nagant-revolver. Mannen fick komma in i bostaden, och n\u00e4r han pratat en stund med sin fru i k\u00f6ket drog han fram vapnet och sk\u00f6t sammanlagt fyra g\u00e5nger. Ett av skotten tr\u00e4ffade hustrun i huvudet. D\u00e4refter grep mannen en kniv och skar sig sj\u00e4lv i halsen. H\u00e4ndelsens \u00e5syna vittne, tydligen offrets syster, tillkallade hj\u00e4lp och de tv\u00e5 s\u00e5rade f\u00f6rdes till \u00c5bo l\u00e4nssjukhus f\u00f6r v\u00e5rd. Hustrun opererades men avled trots det ett par dagar efter h\u00e4ndelsen. Hon begrovs p\u00e5 \u00c5bo gamla begravningsplats i mars. Maken som skjutit d\u00f6dsskottet \u00f6verlevde d\u00e4remot sina sj\u00e4lvf\u00f6rv\u00e5llade skador, och efter sinnesunders\u00f6kning d\u00f6mdes han h\u00f6sten 1948 till tio \u00e5rs tukthus f\u00f6r dr\u00e5pet av hustrun.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"385\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/revolver.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-438\" style=\"width:244px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/revolver.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/revolver-300x191.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Mannen sk\u00f6t mot sin hustru med en Nagant-revolver. St\u00f6rsta delen av dessa revolvrar tillverkades under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet i Ryssland\/Sovjetunionen. Wikimedia Commons.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Nyheten om parets v\u00e5ldsamma uppg\u00f6relse spreds i pressen runtom i Finland. I rubrikerna anv\u00e4ndes varierande ord: blodsd\u00e5d, blodigt sk\u00e5despel, familjetragedi, \u00e4ktenskapstragedi. Till sist hade \u00e5tminstone 35 tidningar publicerat nyheten f\u00f6re mitten av mars.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 basis av skriverierna i pressen hade hustrun bott tillf\u00e4lligt hos sin syster redan en l\u00e4ngre tid. Tydligen hade mannen varit berusad n\u00e4r han gav sig av f\u00f6r att reda ut situationen och h\u00e4mta hem sin fru. Pressen angav \u201d\u00e4ktenskapliga konflikter\u201d som orsak till dr\u00e5pet. Mannen hade ofta anv\u00e4nt alkohol och i berusat tillst\u00e5nd misshandlat hustrun och hotat henne till livet. Hustrun hade f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 skilsm\u00e4ssa men maken hade inte g\u00e5tt med p\u00e5 det. Vid r\u00e4tteg\u00e5ngen sade mannen att han tr\u00e4ffat hustrun i misstag n\u00e4r han sk\u00f6t och att han inte haft f\u00f6r avsikt att d\u00f6da henne. Trots detta p\u00e5st\u00e5ende hade han skaffat ett vapen p\u00e5 svarta b\u00f6rsen och skjutit flera skott i sv\u00e4gerskans bostad.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kulturhistorikern Rauno Lahtinen har skrivit om mord och og\u00e4rningar i \u00c5bo i boken&nbsp;<em>Murhia ja hirmutekoja Turussa&nbsp;<\/em>(2021), men det h\u00e4r v\u00e5ldsd\u00e5det p\u00e5 Skolgatan finns inte med d\u00e4r. Det f\u00f6ljer emellertid samma m\u00f6nster som v\u00e5ldsd\u00e5den i boken, s\u00e5 man kan sluta sig till att v\u00e5ld som lett till dr\u00e5p inte var helt fr\u00e4mmande vid den aktuella tiden. Inte heller sj\u00e4lvmord efter d\u00e5det var n\u00e5got ovanligt. F\u00f6rs\u00f6k till sj\u00e4lvmord gjordes ju ocks\u00e5 i Skolgatans fall, men den d\u00f6mde klarade sig med livet i beh\u00e5ll. Lahtinen ber\u00e4ttar, att innehavet av skjutvapen reglerades med en lag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1933, och d\u00e4refter beh\u00f6vdes innehavstillst\u00e5nd av polisen. Lagen sk\u00e4rptes ytterligare tv\u00e5 \u00e5r f\u00f6re d\u00e5det p\u00e5 Skolgatan: man fick skaffa ett fickvapen endast f\u00f6r tj\u00e4nstebruk. Tyv\u00e4rr visar denna ber\u00e4ttelse att vapen s\u00e5ldes svart \u00e5t den som \u00f6nskade ett s\u00e5dant.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Skolgatans d\u00e5d var allts\u00e5 inte n\u00e5got oerh\u00f6rt p\u00e5 sin tid utan ett av flera andra mord och dr\u00e5p. Tyv\u00e4rr \u00e4r s\u00e5dana h\u00e4r h\u00e4ndelser inte ovanliga i dag heller. Enligt tidningarna har \u00e5tta kvinnor avlidit till f\u00f6ljd av relationsv\u00e5ld enbart under de tre f\u00f6rsta m\u00e5naderna av \u00e5r 2026. Tv\u00e5 av dem dog i \u00c5bo. N\u00e4r det g\u00e4ller v\u00e5ld i n\u00e4ra relationer b\u00f6r det p\u00e5pekas, att det vanligen \u00e4r endast v\u00e5ld som lett till d\u00f6den som ger rubriker i pressen.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Johanna Latva och Otto Latva<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Naisj\u00e4rjest\u00f6t Yhteisty\u00f6ss\u00e4 Nytkis ry. \u201d8 tapettua naista kolmessa. Kuukaudessa\u201d @nytkis_ry \u2013 Instagramkonto. 27.3.2026.&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.instagram.com\/p\/DWYjyMTDFg-\/\">https:\/\/www.instagram.com\/p\/DWYjyMTDFg-\/<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rauno Lahtinen.&nbsp;<em>Murhia ja hirmutekoja Turussa<\/em>. \u00c5bo: Sammakko, 2021.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Raahen Seutu<\/em>&nbsp;3.4.1948.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Sosialisti&nbsp;<\/em>6.11.1948.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Turun Sanomat<\/em>&nbsp;29.2.1948; 3.4.1948; 6.11.1948.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Uusi Aura<\/em>&nbsp;29.2.1948<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Uusi Suomi<\/em>&nbsp;29.2.1948<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den 28 februari 1948 lovade v\u00e4derrapporten f\u00f6r \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n svag till m\u00e5ttlig sydv\u00e4stvind och mestadels vackert v\u00e4der. Det var l\u00f6rdag, och man firade Kalevaladagen och \u00c5bo universitets \u00e5rsdag. Samma dag sk\u00f6t en man sin hustru till d\u00f6ds p\u00e5 adressen Skolgatan 20. Den dagen gav sig en i \u00c5bo bosatt arbetare \u201dsom beh\u00e4rskade metallbranschen\u201d &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/07\/29\/familjevald-pa-skolgatan-ledde-till-drap\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Familjev\u00e5ld p\u00e5 Skolgatan ledde till dr\u00e5p<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[242,227],"class_list":["post-437","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-familjevald","tag-skolgatan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/437","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=437"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/437\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":439,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/437\/revisions\/439"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=437"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=437"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=437"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}