![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/teater-1024x438.jpg\")
P\u00e5 Kingelins tomt byggdes f\u00f6rst ett teaterhus av tr\u00e4 i st\u00e4llet f\u00f6r ett stenhus. Tanken var fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan att det skulle tj\u00e4na som tillf\u00e4llig scen f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l inhemska som utl\u00e4ndska turnerande s\u00e4llskap tills den egentliga teatern skulle bli klar. Man har antagit att tr\u00e4teatern ritades av \u00c5bos stadsarkitekt Pehr Johan Gylich, som ocks\u00e5 svarade f\u00f6r planeringen av det kommande stenhuset.<\/p>\n\n\n\n
De f\u00f6rsta f\u00f6rest\u00e4llningarna i tr\u00e4teatern gavs troligtvis fredagen den 21 februari 1834, d\u00e5 J. Lamberts s\u00e4llskap uppf\u00f6rde Shakespeares Romeo och Juliette<\/em> samt August von Kotzebues komedi Falkarne, eller<\/em> Den olyckliga sl\u00e4gten<\/em>. Efter Lamberts ensemble bes\u00f6ktes teatern med oregelbunden regelbundenhet av turnerande teaters\u00e4llskap framf\u00f6rallt fr\u00e5n Sverige och Tyskland, och de framf\u00f6rde s\u00e5v\u00e4l komedier och dramer som fransk opera.<\/p>\n\n\n Teaterhuset av tr\u00e4 hade, liksom m\u00e5nga av tidens teatrar, en avl\u00e5ng parkettdel med ett orkesterdike framf\u00f6r. P\u00e5 parketten fanns sittplatser i rad, troligen stolar eller b\u00e4nkar, p\u00e5 samma s\u00e4tt som i den tidigare teatern i \u00c5bo. Sittplatser fanns det ocks\u00e5 p\u00e5 andra v\u00e5ningen, i den rad av loger som l\u00f6pte runt den avl\u00e5nga parketten. Logerna var inalles 17. Det st\u00f6rre rummet i \u00e4ndan av andra v\u00e5ningen anv\u00e4ndes antagligen som foaj\u00e9.<\/p>\n\n\n\n Tillf\u00e4llighetsarrangemanget blev verkligt kort, f\u00f6r man inledde planeringen av ett teaterhus av sten redan \u00e5r 1832. I ritningarna f\u00f6r tr\u00e4teatern har det kommande stenhuset ocks\u00e5 redan inplacerats p\u00e5 tomten. Det nya teaterhuset, det vill s\u00e4ga nuvarande \u00c5bo Svenska Teater, blev klart \u00e5r 1839, d\u00e5 ocks\u00e5 de f\u00f6rsta f\u00f6rest\u00e4llningarna gavs. Tr\u00e4teatern fanns emellertid kvar \u00e4nda till 1860-talet, d\u00e5 huset revs f\u00f6r att ge plats f\u00f6r ett tillbygge till den nuvarande teatern.<\/p>\n\n\n\n Topi Artukka<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Planerna f\u00f6r teaterhuset, tomt 7:10:4, A13 Stadsplane-, tomtindelnings- och byggnadsinspektionsdokument, Magistratens i \u00c5bo arkiv, Stadsarkivet \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n \u00c5bo Tidningar 3.8.1828, 19.8.1829<\/p>\n\n\n\n \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 19.2.1834, 5.3.1834, 24.5.1834, 7.6.1834, 30.7.1836<\/p>\n\n\n\n Viljo, Eeva Maija; Nyman, Lena & Zilliacus, Clas: \u00c5bo Teaterhus 150 \u00e5r<\/em>. \u00c5bo Akademi, 1989.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5bo brand 1827 var en stor tragedi, vars f\u00f6r\u00f6delser ocks\u00e5 p\u00e5verkade kulturlivet. Konsert- och teaterverksamheten i \u00c5bo hade varit livlig, och speciellt i fr\u00e5ga om teatern hade \u00c5bo varit den fr\u00e4msta staden i hela landet. P\u00e5 grund av branden miste \u00c5bo emellertid sin ledarst\u00e4llning d\u00e5 stadens stolthet, teaterchef Bonuviers teaterhus fr\u00e5n 1817 f\u00f6rt\u00e4rdes av l\u00e5gorna. … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tempor\u00e4r teater i \u00c5bo 1833\u20131839<\/span> ![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/teater2-709x1024.jpg\")