{"id":451,"date":"2026-08-07T09:00:00","date_gmt":"2026-08-07T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=451"},"modified":"2026-07-07T20:41:21","modified_gmt":"2026-07-07T17:41:21","slug":"ormar-och-barplockare-i-abo-pa-1800-talet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/08\/07\/ormar-och-barplockare-i-abo-pa-1800-talet\/","title":{"rendered":"Ormar och b\u00e4rplockare i \u00c5bo p\u00e5 1800-talet"},"content":{"rendered":"\n

I juli 1890 var timmerman Anderssons nio\u00e5rige son ute och plockade b\u00e4r i skogen p\u00e5 Hirvensalo\u00f6n. Han gick troligen barfota, f\u00f6r det var en varm sommardag. Pl\u00f6tsligt k\u00e4nde han en skarp sm\u00e4rta i foten. Han hade satt ner foten alltf\u00f6r n\u00e4ra en huggorm, kanske rentav trampat p\u00e5 den. Ormen hade k\u00e4nt sig hotad och huggit pojken i foten. Pojken kanske hann se ormen innan den f\u00f6rsvann in i v\u00e4xtligheten och f\u00f6rstod d\u00e5 genast vad som h\u00e4nt. Eller kanske han ins\u00e5g det f\u00f6rst senare, d\u00e5 sm\u00e4rtan \u00f6kade och det st\u00e4lle d\u00e4r ormen huggit svullnade upp, liksom hela foten lite senare.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5botidningen Aura<\/em> ber\u00e4ttade om pojkens m\u00f6te med ormen n\u00e5gra dagar efter h\u00e4ndelsen. I nyheten n\u00e4mndes inte huruvida pojken varit ensam ute i skogen och inte heller hur han tagit sig hem p\u00e5 sin onda fot. Pojken f\u00f6r\u00e4ldrar hade s\u00f6kt l\u00e4karhj\u00e4lp f\u00f6r sonen.<\/p>\n\n\n\n

Samma dag blev ocks\u00e5 kusken Wilhelmsons \u00e5tta\u00e5riga dotter ormbiten. Hon hade plockat b\u00e4r i backen vid Wirwotus, det vill s\u00e4ga n\u00e4ra nuvarande korsningen mellan Nylandsv\u00e4gen och Begravningsplatsv\u00e4gen, d\u00e4r det i tiden fanns en popul\u00e4r utomhusrestaurang vid namn Virvoitus.  \u201dM\u00e5 dessa h\u00e4ndelser mana b\u00e4rplockarna till f\u00f6rsiktighet!\u201d l\u00f6d avslutningen p\u00e5 den korta nyhetsartikel som ber\u00e4ttade om timmermannens son och kuskens dotter.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Inv\u00e5narna st\u00f6tte p\u00e5 ormar b\u00e5de i \u00c5bo och i n\u00e4romgivningen, till exempel p\u00e5 Hirvensalo\u00f6n, vid b\u00e4rplockning eller h\u00f6b\u00e4rgning. Bild: Ok\u00e4nd familj p\u00e5 Hirvenluoto (nuv. Hirvensalo), exteri\u00f6rfoto fr\u00e5n 1905. Fotograf Viktor H. Auer \/ \u00c5bo stadsmuseum.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Arbetet var en central del av barndomen f\u00f6r n\u00e4stan alla som levde p\u00e5 1800-talet. B\u00e4rplockningen h\u00f6rde till de g\u00f6rom\u00e5l som ocks\u00e5 barnen klarade av. Barnen plockade fr\u00e4mst lingon och bl\u00e5b\u00e4r, av vilka det fanns mycket i skogarna. De sm\u00e5 fingrarna str\u00e4cktes ocks\u00e5 efter smultron och hallon p\u00e5 \u00e4ngarna, p\u00e5 \u00e5kerrenarna och i skogskanterna. De vilda b\u00e4ren var ett v\u00e4rdefullt till\u00e4gg till de mindre bemedlades familjernas kost samt en k\u00e4lla till extrainkomster, emedan man s\u00e5lde b\u00e4r p\u00e5 torgen och p\u00e5 gatorna i st\u00e4derna. Redan i slutet av 1800-talet plockade man i Finland ocks\u00e5 b\u00e4r som s\u00e5ldes till utlandet.<\/p>\n\n\n\n

Barnen st\u00f6tte p\u00e5 ormar s\u00e4rskilt p\u00e5 landet, d\u00e4r de plockade b\u00e4r eller hj\u00e4lpte till med h\u00f6b\u00e4rgningen eller vallade boskap p\u00e5 \u00e4ngarna och i skogarna. Ormen h\u00f6rde s\u00e5ledes till p\u00e5 vardagens arbetsplatser. M\u00e4nniskorna vande sig vid att ormar var vanliga p\u00e5 vissa st\u00e4llen. Tidningarna ber\u00e4ttar ocks\u00e5 ofta om m\u00f6ten med ormar i st\u00e4derna, till exempel i \u00c5bo, och st\u00e4dernas n\u00e4romgivningar. Bland annat i den steniga terr\u00e4ngen uppe p\u00e5 Korpolaisbacken och ovanf\u00f6r Crichtons maskinverkstad fanns det mycket ormar \u00e5tminstone i b\u00f6rjan av 1890-talet.<\/p>\n\n\n\n

Barn var s\u00e4rskilt s\u00e5rbara n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00f6ten med huggormar, emedan huggormsbett var farligare f\u00f6r barn \u00e4n f\u00f6r vuxna. Vid sekelskiftet 1800\u20131900 var ormbett fortfarande farligare \u00e4n i dag eftersom avst\u00e5nden till l\u00e4kare var l\u00e5nga och f\u00f6rbindelserna l\u00e5ngsamma och v\u00e5rdmetoderna inte var lika effektiva som nu.<\/p>\n\n\n\n

Aino J\u00e4ms\u00e4<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor och litteratur:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

K\u00e4\u00e4rmeen puremia. Aura<\/em>, 25.07.1890, 1. https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/56011?page=1<\/a>. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n\n\n\n

La Mela, Matti: Property rights in conflict: wild berry-picking and the Nordic tradition of allemansr\u00e4tt<\/em>. Scandinavian Economic History Review<\/em>, (62) 3\/2014, 266\u2013289. https:\/\/doi.org\/10.1080\/03585522.2013.876928<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Nimist\u00f6 ja osoitteet. Turun kaupunki. [webbsida] https:\/\/www.turku.fi\/tietoa-turusta\/nimisto-ja-osoitteet<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Per\u00e4l\u00e4, Tauno. Turun esikaupungit ja niiden aiheuttamat probleemat ensimm\u00e4iseen maailmansotaan menness\u00e4<\/em>. \u00c5bo 1951.<\/p>\n\n\n\n

Vainio-Korhonen, Kirsi: Lapset ja arki Suomessa 1600-luvulta 1900-luvun alkuun. Ing\u00e5r i verket Ryysyl\u00e4isyydest\u00e4 osattomuuteen: K\u00f6yhyys lasten ja nuorten kertomana 1800-luvulta nykyp\u00e4iv\u00e4\u00e4n<\/em>. Red. Anna-Maria Isola, Johanna Kallio, Antti Malinen och Kirsi Vainio-Korhonen, 31\u201353. Gaudeamus, Helsingfors 2026.<\/p>\n\n\n\n

Warokaa k\u00e4\u00e4rmeit\u00e4. Aura<\/em> 22.7.1892, 2. https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/726508?page=2<\/a>. Nationalbibliotekets digitala material.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I juli 1890 var timmerman Anderssons nio\u00e5rige son ute och plockade b\u00e4r i skogen p\u00e5 Hirvensalo\u00f6n. Han gick troligen barfota, f\u00f6r det var en varm sommardag. Pl\u00f6tsligt k\u00e4nde han en skarp sm\u00e4rta i foten. Han hade satt ner foten alltf\u00f6r n\u00e4ra en huggorm, kanske rentav trampat p\u00e5 den. Ormen hade k\u00e4nt sig hotad och huggit … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ormar och b\u00e4rplockare i \u00c5bo p\u00e5 1800-talet<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[248,249],"class_list":["post-451","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-hirvensalo","tag-ormarna"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/451","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=451"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/451\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":453,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/451\/revisions\/453"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=451"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=451"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}