![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/Ristimaki-1024x736.jpg\")
P\u00e5 v\u00e5r runda vandrar vi f\u00f6rbi Ristim\u00e4ki skola och Kurala bybacke. F\u00f6r hundra \u00e5r sedan var Kurala en kal backe, d\u00e4r man placerat en bytomt. Tr\u00e4dg\u00e5rdsintresset hade \u00e4nnu inte vuxit sig s\u00e5 stort som det blev i det sj\u00e4lvst\u00e4ndiga Finland tack vare marthornas verksamhet. P\u00e5 sekelgammalt s\u00e4tt fanns byarna fortfarande ofta p\u00e5 bergiga backar som inte d\u00f6g till odlingsmark. Mellan bergsknallarna fanns det s\u00e4nkor dit man forslade jord ifall s\u00e5dan inte redan fanns. I de h\u00e4r svackorna odlade man nyttov\u00e4xter, till exempel k\u00e5l, lin och tobak. P\u00e5 bytomten kunde det finns n\u00e5got enstaka tr\u00e4d, men st\u00f6rsta delen av v\u00e4xtligheten \u00e5ts upp av boskapen. Det gr\u00e4s som blev kvar togs till vara som vinterfoder.<\/p>\n\n\n\n
Ristim\u00e4ki vid Aura \u00e5s strand h\u00f6rde till Kurala by och fick en skola \u00e5r 1913. Fotografierna visar att skolan byggdes p\u00e5 en kal och tr\u00e4dl\u00f6s backe som h\u00f6jde sig fr\u00e5n \u00e5stranden. Vyerna \u00e5t alla h\u00e5ll var st\u00e5tliga. Enligt en karta fr\u00e5n 1700-talet fanns h\u00e4r \u00e4ngar och betesmark, tidigare ocks\u00e5 en v\u00e4derkvarn. Platsen var tr\u00e4dl\u00f6s, men p\u00e5 det brantaste strandberget fanns liksom i dag ett tr\u00e4dbest\u00e5nd. Vid skolan anlade l\u00e4raren Edvin Laaksonen en tr\u00e4dg\u00e5rd med \u00e4dell\u00f6vtr\u00e4d. Sedermera har flera hus byggt p\u00e5 backen, och man kan p\u00e5 grund av alla tr\u00e4dg\u00e5rdarna inte l\u00e4ngre se skolan fr\u00e5n Tavastv\u00e4gen.<\/p>\n\n\n\n
Hallis fors och by<\/strong><\/p>\n\n\n \u00c5r 1907 fanns det ett livskraftigt industrikluster vid Hallis fors. P\u00e5 S:t Marie kommuns sida fanns en stor kvarn som malde s\u00e4d till b\u00e5de m\u00e4nnisko- och djurf\u00f6da. P\u00e5 S:t Karins sida \u00e5ter fanns en benmj\u00f6lskvarn som producerade g\u00f6dsel, en s\u00e5g, en snickeriverkstad och en f\u00e4rgmj\u00f6lsfabrik med bostads- och servicehus. Inte heller h\u00e4r fanns det plats f\u00f6r tr\u00e4d. Till mj\u00f6lnarstugorna h\u00f6rde sm\u00e5 \u00e5kerlappar, d\u00e4r man odlade nyttov\u00e4xter. Fotografiet fr\u00e5n 1907 visar att l\u00e4get var detsamma ocks\u00e5 p\u00e5 Hallis bybacke.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n Hallis gamla bro hade man f\u00f6r hundra \u00e5r sedan fri utsikt mot byggnaderna b\u00e5de vid forsen och i byn. Boskapen som \u00e5t upp v\u00e4xtligheten gjorde man sig sedan av med och runt lantg\u00e5rdarna anlade man tr\u00e4dg\u00e5rdar. Landskapet vid forsen planerades f\u00f6r rekreationsbruk. Omr\u00e5det \u00e4r ett typexempel p\u00e5 hur ett av m\u00e4nniskan format landskap f\u00f6r\u00e4ndras i snabb takt d\u00e5 bruks\u00e4ndam\u00e5let blir ett annat. Det finns en stor m\u00e4ngd bevarade fotografier p\u00e5 Hallisomr\u00e5det med vars hj\u00e4lp man kan studera f\u00f6r\u00e4ndringens olika skeden. Man kan leta fram dem p\u00e5 adressen Finna.fi, d\u00e4r man samlat bland annat museernas och bibliotekens material att fritt brukas av allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n Tillbaka p\u00e5 hemgatan<\/strong><\/p>\n\n\n Hagtornsh\u00e4cken borde klippas. Men vad nu? Bara h\u00e4lften av h\u00e4cken best\u00e5r av hagtorn. N\u00e4r huset blev f\u00e4rdigt planterade man l\u00f6nnar och bergsalmar bland tallarna p\u00e5 g\u00e5rden. Nu har skotten fr\u00e5n dem tagit \u00f6ver h\u00e4cken, som f\u00f6rnyades f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Den bank som l\u00e4t bygga husen gjorde p\u00e5 1960-talet reklam f\u00f6r dem med affischer d\u00e4r det n\u00e4mndes att de var bel\u00e4gna i en frisk tallskog. Affischens bild ger vid handen att detta ocks\u00e5 var korrekt. De h\u00e4r g\u00e5rdarna har f\u00e5tt nya planteringar, som fr\u00e4mst utg\u00f6rs av \u00e4dell\u00f6vtr\u00e4d och buskar. Landskapet har kv\u00e4vts ocks\u00e5 h\u00e4r. Bostadsomr\u00e5dena i \u00c5bo har blivit l\u00f6vtr\u00e4dsdominerade, och till exempel tallar planteras numera endast s\u00e4llan. Tr\u00e4dbest\u00e5ndet har allts\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrats kraftigt under hundra \u00e5r. P\u00e5 joggingrundan l\u00f6nar det sig s\u00e5lunda att ocks\u00e5 studera landskapet med det f\u00f6rg\u00e5ngna f\u00f6r \u00f6gonen.<\/p>\n\n\n\n Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kulturlandskapet har f\u00f6r\u00e4ndrats enormt under hundra \u00e5r. Om vi st\u00e4lldes till exempel i ett f\u00f6r oss v\u00e4lk\u00e4nt byalandskap eller industrikomplex s\u00e5dant det var \u00e5r 1900, skulle det dr\u00f6ja en bra stund innan vi k\u00e4nde igen platsen. Den h\u00e4r texten behandlar inte byggnadsbest\u00e5ndets f\u00f6r\u00e4ndringar utan det tr\u00e4dbest\u00e5nd som er\u00f6vrat det tidigare \u00f6ppna landskapet. Vi g\u00f6r en … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kala berg blir lummiga parker<\/span> ![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/Hallis-1024x748.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/07\/Hansangen.jpg\")