{"id":467,"date":"2026-08-14T09:00:00","date_gmt":"2026-08-14T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=467"},"modified":"2026-08-11T15:31:56","modified_gmt":"2026-08-11T12:31:56","slug":"var-med-vingar-av-frojd","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/08\/14\/var-med-vingar-av-frojd\/","title":{"rendered":"V\u00e5r med vingar av fr\u00f6jd"},"content":{"rendered":"\n

Hur upplevde en ung \u00c5bobo v\u00e5ren f\u00f6r 170 \u00e5r sedan, i maj 1856? En aning om detta ger aderton\u00e5rige Josef Julius Wecksells f\u00f6rsta publicerade dikt, som kunde l\u00e4sas i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser <\/em>13.5.1856.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
J. J. Wecksells dikt i\u00a0\u00c5bo Underr\u00e4ttelser\u00a013.5.1856.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I sin dikt \u201dFrid och v\u00e5r\u201d skildrar Wecksell v\u00e5rens grunddrag s\u00e5 som flyttf\u00e5glarnas \u00e5terkomst, naturens gr\u00f6nska och vimpelns glada fladder i b\u00e5tmasten. Men dikten hade ocks\u00e5 ett politiskt inneh\u00e5ll: Krimkriget hade nyligen tagit slut och den unge poeten, som anv\u00e4nde pseudonymen \u2013s \u2013l, lovsj\u00f6ng \u00e5skmolnets flykt bort fr\u00e5n Finlands himmel.  <\/p>\n\n\n\n

Finland var ett storfurstend\u00f6me under den ryske kejsaren, och Ryssland hade drivit in i ett fler\u00e5rigt krig mot Osmanska riket, Frankrike och Storbritannien. Kriget utspelade sig fr\u00e4mst p\u00e5 Krim och Balkanhalv\u00f6n, men ocks\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n fick sin besk\u00e4rda del.<\/p>\n\n\n\n

Medan kriget i Europa under v\u00e5ren 2026 varit synligt i Finland genom enstaka vilsekomna dr\u00f6nare blev finl\u00e4ndarna p\u00e5 1850-talet p\u00e5minda om kriget av hot fr\u00e5n havet. De allierade franska och brittiska flottorna hade \u00e5stadkommit f\u00f6r\u00f6delse p\u00e5 \u00c5land \u2013 d\u00e4rav namnet \u00c5l\u00e4ndska kriget \u2013 och ocks\u00e5 hotat Hang\u00f6, Eken\u00e4s, Gamlakarleby och \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n

Havet var minerat \u2013 minorna representerade d\u00e5 ny och effektiv krigsteknik. De vanliga inv\u00e5narna i \u00c5bo och de andra kustst\u00e4derna var f\u00f6rberedda p\u00e5 det v\u00e4rsta. Den unge Wecksell hade allts\u00e5 framlevt sina ton\u00e5r i skuggan av ett diffust krigshot. Men nu var freden sluten och den blivande diktaren uttryckte sin tacksamhet \u00f6ver att \u00e5skmolnet hade skridit \u00f6ver landet \u201dskonsamt \u00e4nd\u00e5\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Wecksells diktarbana fortsatte p\u00e5 \u00c5bo Underr\u00e4ttelsers <\/em>sidor, och senare publicerades hans poem ocks\u00e5 i andra tidningar. \u00c5r 1858 flyttade han till Helsingfors f\u00f6r att studera, och studiekamraten Emil Nervander minns honom som en glad och beg\u00e5vad yngling.<\/p>\n\n\n\n

Wecksell \u00e4lskade Shakespeare och hade redan som skolgosse skisserat upp ett sk\u00e5despel, som senare blev tragedin Daniel Hjort.<\/em> Detta sorgespel, som blev f\u00e4rdigt 1862, ber\u00e4ttar om en student som drogs in i klubbekrigets maktkamp. Det \u00e4r fr\u00e5ga om en historisk person som emellertid fick en ny familjebakgrund i Wecksells ber\u00e4ttelse.<\/p>\n\n\n\n

Sk\u00e5despelet ber\u00e4ttar om h\u00e4mnd och tvekan i Hamlets anda och om en ung mans uppvaknande till medvetenhet om sin finska h\u00e4rkomst och sin plikt att h\u00e4mnas de of\u00f6rr\u00e4tter hans folk utsatts f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r sk\u00e5despelet f\u00e4rdigst\u00e4lldes pl\u00e5gades Wecksell redan av mentala problem som kv\u00e4vde hans kreativa f\u00f6rm\u00e5ga. \u00c5bo Nation vid Helsingfors universitet hyllar dock hans minne \u00e4n i dag, och varje nationsm\u00f6te inleds alltid med en dikt av Wecksell. Framf\u00f6r \u00c5bo Akademis bibliotek finns en staty av en melankolisk Wecksell.<\/p>\n\n\n\n

Wecksells tidiga dikter visar emellertid inga tecken p\u00e5 dysterhet, utan diktaren blickar mot en ljus framtid och lovsjunger v\u00e5ren med jubel p\u00e5 vingar av fr\u00f6jd. Hans ungdomliga r\u00f6st kunde ocks\u00e5 f\u00f6rmedla k\u00e4nslor och erfarenheter av i dag \u2013 bekymmer, krigets skugga men ocks\u00e5 det hopp som v\u00e5ren f\u00f6r med sig.<\/p>\n\n\n\n

Anu Lahtinen<\/p>\n\n\n\n

Skribenten \u00e4r professor i historia samt inspektor f\u00f6r \u00c5bo Nation vid Helsingfors universitet och docent vid \u00c5bo universitet.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor och litteratur:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser <\/em>13.5.1856  <\/p>\n\n\n\n

https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/361768?page=3<\/a><\/p>\n\n\n\n

Auvinen, Eero. Krimin sota, Ven\u00e4j\u00e4 ja suomalaiset. <\/em>Doktorsavhandling. \u00c5bo universitet 2015. https:\/\/urn.fi\/URN:ISBN:978-951-29-5881-8<\/a>   <\/p>\n\n\n\n

Emil Nervander. Blad ur Finlands kulturhistoria. <\/em>Wenzel Hagelstams f\u00f6rlag 1900. Tidigare version \u201dWecksells f\u00f6rsta framtr\u00e4dande som skald\u201d utkom i L\u00f6rdagsqv\u00e4llen <\/em>15.12.1888 https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/aikakausi\/binding\/780650?page=5<\/a><\/p>\n\n\n\n

En svenskspr\u00e5kig text med samma tema utkom i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser <\/em>25.5.2026
https:\/\/www.abounderrattelser.fi\/artikel\/jubel-pa-vingar-av-frojd\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

Numers-Ekman, Katarina von. Wecksell, Josef Julius (1838-1907). Biografiskt Lexikon f\u00f6r Finland <\/em>(webbpublicering 2014).<\/em> http:\/\/urn.fi\/URN:NBN:fi:sls-4600-1416928957206<\/a> <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hur upplevde en ung \u00c5bobo v\u00e5ren f\u00f6r 170 \u00e5r sedan, i maj 1856? En aning om detta ger aderton\u00e5rige Josef Julius Wecksells f\u00f6rsta publicerade dikt, som kunde l\u00e4sas i \u00c5bo Underr\u00e4ttelser 13.5.1856. I sin dikt \u201dFrid och v\u00e5r\u201d skildrar Wecksell v\u00e5rens grunddrag s\u00e5 som flyttf\u00e5glarnas \u00e5terkomst, naturens gr\u00f6nska och vimpelns glada fladder i b\u00e5tmasten. Men dikten hade … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e5r med vingar av fr\u00f6jd<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[258,257,256,255],"class_list":["post-467","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-krimkriget","tag-lyrik","tag-var","tag-wecksell-josef-julius"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/467","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=467"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/467\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":469,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/467\/revisions\/469"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=467"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=467"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=467"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}