![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/08\/Olaus.gif\")
Information f\u00f6rmedlades i praktiken antingen muntligt fr\u00e5n en k\u00f6pman till en annan eller skriftligt i handelsbreven. Den muntliga informationen har inte efterl\u00e4mnat sp\u00e5r p\u00e5 samma s\u00e4tt som den skriftliga, men det \u00e4r uppenbart att dess betydelse var st\u00f6rre \u00e4n man trott. S\u00e4rskilt skepparna var v\u00e4rdefulla \u201dnyhetsbyr\u00e5er\u201d som handlandena bes\u00f6kte genast skeppen kommit i hamn f\u00f6r att f\u00e5 del av de f\u00e4rskaste nyheterna. Skepparna f\u00f6rmedlade ocks\u00e5 meddelanden direkt fr\u00e5n en k\u00f6pman till en annan. Till exempel skepparen Peter van Aken fr\u00e5n \u00c5bo ber\u00e4ttade i b\u00f6rjan av 1500-talet i Gdansk vilka varor handelsm\u00e4nnen i \u00c5bo ville k\u00f6pa. <\/p>\n\n\n\n
Brevv\u00e4xlingen var s\u00e4rskilt inom fj\u00e4rrhandeln en central form f\u00f6r informationsutbytet. Kommunikationen brevledes begr\u00e4nsade sig inte till aff\u00e4rsavtal, \u00f6verenskommelser om frakter eller uppgifter om priserna. Breven var ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att uppr\u00e4tth\u00e5lla f\u00f6rtroendet k\u00f6pm\u00e4n emellan och grundade sig ibland till och med p\u00e5 v\u00e4nskap. Breven f\u00e4rdades med fartygen \u00f6ver \u00d6stersj\u00f6n och var framme lika snabbt som skeppen. Om de aboensiska skeppens seglingshastighet kan man bilda sig en uppfattning genom att granska tullf\u00f6rteckningarna fr\u00e5n mitten av 1500-talet. N\u00e4r man k\u00e4nner till fartygets avseglings- och ankomstdatum samt resm\u00e5l kan man med ett dygns exakthet r\u00e4kna ut hur l\u00e5ng tid en tur- och returresa tog.<\/p>\n\n\n\n
Inr\u00e4knat tiden i resm\u00e5lets hamn tog en tur- och returresa till Reval tre eller fyra veckor medan man m\u00e5ste reservera mellan sex och sju veckor f\u00f6r en resa till Gdansk eller Lybeck och tillbaka. Om f\u00f6rh\u00e5llandena var gynnsamma gick det klart fortare undan: en resa fr\u00e5n \u00c5bo till Gdansk och tillbaka kunde rentav kr\u00e4va mindre \u00e4n tre veckor. En enkel resa till \u00d6stersj\u00f6ns sydkust tog vanligen mindre \u00e4n 20 dygn, en f\u00e4rd till Reval kanske bara n\u00e5gra dygn.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e4tt med nutida m\u00e5tt var informationsg\u00e5ngen p\u00e5 medeltiden l\u00e5ngsam. Intressant nog f\u00f6rsnabbades den inte s\u00e4rskilt mycket under seklernas lopp. S\u00e5 sent som i mitten av 1800-talet tog det i medeltal mellan 10 och 19 dygn innan ett brev fr\u00e5n Lybeck till \u00c5bo kom fram. En avg\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ndring intr\u00e4dde f\u00f6rst p\u00e5 1850-talet, d\u00e5 den elektriska telegrafen revolutionerade den ur\u00e5ldriga informationsf\u00f6rmedlingen och framf\u00f6rallt dess hastighet. <\/p>\n\n\n\n
Mika Kallioinen<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Kallioinen, Mika, \u2019Medieval merchants\u2019 letters in Northern Europe. Functions and conventions\u2019. Scandinavian Journal of History <\/em>44 (1) 2019, 53\u201376.<\/p>\n\n\n\n Kallioinen, Mika, Verkostoitu tieto. Informaatio ja ulkomaiset markkinat Dahlstr\u00f6min kauppahuoneen liiketoiminnassa 1800-luvulla<\/em>. SKS, 2003.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kung Gustav Vasa ins\u00e5g p\u00e5 1500-talet vilket v\u00e4rde informationsg\u00e5ngen hade: Om alla visste med vilka varor man skall handla och var, desto st\u00f6rre skulle profiten bli. Kungen s\u00e5g sig sj\u00e4lv som den b\u00e4ste experten p\u00e5 handel. De \u00c5bok\u00f6pm\u00e4n som han kritiserade f\u00f6rstod emellertid betydelsen av informationsg\u00e5ngen minst lika bra som regenten. Under medeltiden betonades informationens … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5bok\u00f6pm\u00e4nnen och informationsg\u00e5ngen p\u00e5 medeltiden<\/span>