![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/Erik-665x1024.jpg\")
P\u00e5 \u00c5bo slott skrev man fr\u00e5n och med \u00e5r 1569 veckovisa mantalsl\u00e4ngder, som har bevarats. I dem antecknades alla personer, \u00e4ven f\u00e5ngarna, f\u00f6r vars kost slottet svarade. F\u00f6r en del av f\u00e5ngarna angavs namn och hemort. Fr\u00e5n och med slutet av 1610-talet saknas de h\u00e4r dokumenten, s\u00e5 det \u00e4r inte m\u00f6jligt att f\u00f6lja upp utvecklingen av antalet f\u00e5ngar under det seklet. Oftast satt det endast f\u00e5 f\u00e5ngar samtidigt p\u00e5 slottet, ibland fanns ingen f\u00e5nge alls. Till exempel \u00e5r 1584 var fem ryska politiska f\u00e5ngar insp\u00e4rrade. De \u00f6vriga f\u00e5ngarna var fr\u00e5n \u00c5botrakten och anklagade f\u00f6r brott. Av brotten under de sju f\u00f6rsta r\u00e4kenskapsperioderna n\u00e4mns hor fem g\u00e5nger, dr\u00e5p tv\u00e5 g\u00e5nger, slagsm\u00e5l tre g\u00e5nger, st\u00f6ld och h\u00e4xeri en g\u00e5ng. Bara en kvinna fanns bland f\u00e5ngarna, och hon hade gjort sig skyldig till hor med granng\u00e5rdens husbonde. Sju b\u00f6nder fr\u00e5n Lemu tillbringade i april ett par veckor p\u00e5 slottet f\u00f6r att de hade misshandlat kungliga majest\u00e4tets dr\u00e4ng. Som brottslingarnas hemorter anges Lemu, Loimaa, S.t Marie, Virmo, Nagu, Pargas, Satava och Sagu.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1597 n\u00e4mndes f\u00e5ngarna endast som en grupp, och samtidigt var 3\u201331 personer f\u00e4ngslade p\u00e5 slottet. N\u00e4stan alla var b\u00f6nder fr\u00e5n Nyland, Tavastland och \u00d6sterbotten som tagits som krigsf\u00e5ngar under klubbekriget vintern 1597. I b\u00f6rjan av \u00e5r 1598 fanns bara n\u00e5gra f\u00e5ngar p\u00e5 slottet. De var hemma i Vintala i Lundo, Somero och T\u00f6vsala, och som yrken n\u00e4mns bokh\u00e5llare, l\u00e4nsman, hjulmakare och dj\u00e4kne (skolelev). I b\u00f6rjan av sommaren kom tre f\u00e4ngslade romer till slottet; de hade vistats i det svenska riket trots f\u00f6rbud. P\u00e5 sommaren \u00f6kade antalet f\u00e5ngar d\u00e5 sju\u2013\u00e5tta f\u00e4ngslade soldater var insp\u00e4rrade samtidigt. P\u00e5 h\u00f6sten f\u00e4ngslade man flera anh\u00e4ngare till hertig Karl p\u00e5 \u00c5land och transporterade dem till \u00c5bo slott. De \u00e5talades f\u00f6r tjuvnad, svartm\u00e5lande av kung Sigismund och anslutning till hertig Karl.<\/p>\n\n\n\n
Under r\u00e4kenskapsperioden 1599 var antalet f\u00e5ngar p\u00e5 \u00c5bo slott st\u00f6rst i december: 19 insp\u00e4rrade. Av f\u00e5ngarna n\u00e4mns kavallerister fr\u00e5n Upplands regemente och tj\u00e4nare hos \u00e4nkedrottningen som krigsf\u00e5ngar. D\u00e4remot torde fru Ceciias tre dr\u00e4ngar p\u00e5 Haga g\u00e5rd ha gjort sig skyldiga till st\u00f6ld av fruns egendom, vilket den turbulenta tiden underl\u00e4ttat. F\u00e5ngarnas hemorter t\u00e4cker ett stort omr\u00e5de: \u00c5land, Hangslax i Nagu, Granvik i Pargas, Bj\u00e4rn\u00e5, \u00d6sterbotten, Sk\u00e5ne och Vemo. En exceptionell f\u00e5nge var \u00f6sterbottningen Brusius Henriksson, som kommit till slottet i b\u00f6rjan av \u00e5ret och somnade in i Gud den 10 mars mellan klockan nio och tio p\u00e5 dagen. Som n\u00e4mndes var f\u00e5ngenskapen vanligen orsakad av rannsakning och det var inte meningen att f\u00e5ngen skulle avlida d\u00e4r. Det fanns ocks\u00e5 exceptionella sk\u00e4l till f\u00e5ngenskapen: tv\u00e5 kavallerister fr\u00e5n Sk\u00e5ne f\u00e4ngslades efter att ha brukat v\u00e5ld i \u00c5bo stad, en hustru fr\u00e5n Ulfsby hade m\u00f6rdat en annan hustru och Ingel Hansson fr\u00e5n Lom i Korpo hade f\u00f6rfallit till att plundra en annan mans b\u00e5t. \u00c4ven en sk\u00e5nsk hovman fick h\u00e5lla hov i slottsf\u00e4ngelset.<\/p>\n\n\n\n
Hertig Karl avgick med segern i maktkampen och r\u00e4kenskaps\u00e5ret 1600 fanns det under \u00e5rets sjunde vecka n\u00e4stan 60 f\u00e5ngar i slottsf\u00e4ngelset, bland dem en biskop och flera adelsm\u00e4n, soldater och tj\u00e4nstem\u00e4n. Under den h\u00e4r r\u00e4kenskapsperioden upplevde slottet en fortl\u00f6pande tillstr\u00f6mning av rannsakningsf\u00e5ngar som anklagades f\u00f6r v\u00e5ldshandlingar och f\u00f6rtal under de oroliga \u00e5ren. F\u00e5ngarnas antal minskade och kvar blev de som beg\u00e5tt faktiska brott. Kyrkoherden i Kumo, Herr Hans, f\u00f6rdes till slottet den 14 januari och fick sitta f\u00e4ngslad i flera m\u00e5nader. Till exempel de i f\u00e5ngrullan n\u00e4mnda Johan Fleming och Hartvig Henriksson avr\u00e4ttades h\u00f6sten 1600, och de n\u00e4mns i \u00c5bo domkyrkas f\u00f6rteckning \u00f6ver begravda eftersom de fick begravas i kyrkan med tillst\u00e5nd av hertig Karl. Under \u00e5r 1600 \u00f6kade ocks\u00e5 antalet f\u00e4ngslade g\u00e4lden\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5bo slotts mantalsl\u00e4ngd f\u00f6r \u00e5ren 1609\u250010 ber\u00e4ttar sin egen k\u00e4rva historia om krigstiden. St\u00f6rsta delen av slottsf\u00e4ngelsets interner var soldater som antingen beg\u00e5tt n\u00e5got brott i de egna trupperna eller rymt. Kapten Mickel Bagge vistades i f\u00e4ngelset n\u00e4stan ett helt \u00e5r. Dessutom satt d\u00e4r sex kavallerister samtidigt; de hade rymt fr\u00e5n sitt svenska truppf\u00f6rband i Ryssland. Fr\u00e5n januari till februari f\u00f6rvarades d\u00e4r tv\u00e5 polska f\u00e5ngar och fr\u00e5n juni till november tv\u00e5 livl\u00e4ndare. I oktober ansl\u00f6t sig en borgare fr\u00e5n Reval till s\u00e4llskapet. Civila f\u00e5ngar var i m\u00e4rkbar minoritet. Av deras brott n\u00e4mns \u00e5tminstone slagsm\u00e5l och dr\u00e5p. Hemorter som n\u00e4mns \u00e4r Kankas, Loimaa, N\u00e5dendal, Pargas, Savolax och \u00d6vre Satakunda. Den f\u00e4ngslade f\u00f6re detta fogden i Borg\u00e5 hade kanske ouppklarade r\u00e4kenskaper med kronan.<\/p>\n\n\n\n
Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor: <\/strong><\/p>\n\n\n\n Riksarkivet, Helsingfors (RA)<\/p>\n\n\n\n RA 1428, \u00c5bo slotts r\u00e4kenskaper 1584, 1\u250061; RA 1569, \u00c5bo slotts r\u00e4kenskaper 1597, 12\u250026; RA 1574, \u00c5bo slotts r\u00e4kenskaper 1598, 84\u2500103v; RA 1579, \u00c5bo slotts r\u00e4kenskaper 1599, 66\u250089; RA 1585, \u00c5bo slotts r\u00e4kenskaper 1600, 10\u250019; RA 1713, \u00c5bo slotts r\u00e4kenskaper 1609\u25001610, 47\u250069v.<\/p>\n\n\n\n Nikula, Oscar och Sigrid 1987: \u00c5bo stads historia 1521\u20131600 I\u2500II. \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n Ruuth, J. W. 1916: \u00c5bo stads historia under medeltiden och 1500-talet III. Helsingfors.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kronans borgar var naturliga f\u00e4ngelser fr\u00e5n medeltiden fram till 1900-talet. F\u00e4ngelsestraff f\u00f6regicks av brott. Orsakerna till frihetsber\u00f6vandena kan indelas i tre st\u00f6rre grupper: politiska sk\u00e4l, rannsakning f\u00f6re domslutet och of\u00f6rm\u00e5ga att betala skuld. De h\u00e4r grupperna skiljde sig markant fr\u00e5n varandra. Det var de politiska f\u00e5ngarna som fick skaka galler den l\u00e4ngsta tiden, till och … Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00e5ngar p\u00e5 \u00c5bo slott under 1500-talet<\/span>