{"id":502,"date":"2026-09-07T09:00:00","date_gmt":"2026-09-07T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=502"},"modified":"2026-09-01T10:23:30","modified_gmt":"2026-09-01T07:23:30","slug":"abostiftets-egen-massbok","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/09\/07\/abostiftets-egen-massbok\/","title":{"rendered":"\u00c5bostiftets egen m\u00e4ssbok"},"content":{"rendered":"\n

\u00c5bo stift hade p\u00e5 medeltiden ett uppenbart problem: pr\u00e4sterna hade skaffat liturgiska manuskript lite h\u00e4r och var, vilket innebar att stiftets gudstj\u00e4nstliv var varierande till inneh\u00e5llet. Biskop Konrad Bitz (biskop 1460\u20131489) f\u00f6refaller att ha tagit tag i problemet med stor effektivitet vid den tid d\u00e5 man kunde ty sig till tryckpressarna.Av m\u00e4ngden bevarade handskrivna 1400-talsfragment ur Missale har man slutit sig till att Bitz genomf\u00f6rde ett stort projekt f\u00f6r f\u00f6renhetligande av liturgin i stiftet. Eventuellt gjorde han p\u00e5 f\u00f6rsamlingarnas v\u00e4gnar en gemensam best\u00e4llning hos boktryckaren Bartholomeus Gothan i Lybeck, som sedan tryckte den som Missale Aboense<\/em> k\u00e4nda boken i Lybeck \u00e5r 1488. Denna bok, \u00c5bostiftets egen m\u00e4ssbok, inneh\u00e5ller texter och anvisningar f\u00f6r m\u00e4ssorna i den ordning de h\u00e5lls under kalender\u00e5ret<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
F\u00f6rsta bilden i Missale Aboense, vattenf\u00e4rgskopia i Museiverket. Bild Finna.fi<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

 De inledande meningarna i Missale Aboense <\/em>har formulerats av best\u00e4llaren biskop Bitz och l\u00e5ter f\u00f6rst\u00e5, att den tryckta m\u00e4ssan baserar sig p\u00e5 det liturgiska m\u00f6nster som etablerats i \u00c5bo stift. Syftet med den nya tryckta boken var enligt Bitz att korrigera och f\u00f6renhetliga den uppenbart varierande m\u00e4sspraxis som f\u00f6ljts i de olika f\u00f6rsamlingarna. Det tryckta materialet \u00e5tf\u00f6ljdes fortfarande av handskrivna till\u00e4gg, vilket kan tyda p\u00e5 att det fanns ett behov av att omforma den tradition som h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n den allm\u00e4nna liturgiska kulturen s\u00e5 att den b\u00e4ttre skulle svara mot stiftets egna s\u00e4rdrag.<\/p>\n\n\n\n

Missale Aboense<\/em> uppvisar en del drag som tyder p\u00e5 att texthelheten bearbetats s\u00e5, att den passade just \u00c5bo stift. S\u00e5dana drag \u00e4r bokens inledande sida, den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande kalendern, avsnittet \u201dOm rikets skyddshelgons festdagar\u201d (De festo patronorum regni<\/em>) och rubrikorden \u201dpro ecclesia aboensis\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Inledningssidan domineras av en tr\u00e4snittsbild som f\u00f6rest\u00e4ller \u00c5bostiftets skyddshelgon Henrik tillsammans med biskop Konrad Bitz och domprosten Magnus Nicolai Stjernkors (Maunu S\u00e4rkilahti). Kalenderns samband med \u00c5bostiftet antyds s\u00e4rskilt av tv\u00e5 i den upptagna festdagar: domkyrkans invigningsdag (Dedicatio ecclesie<\/em>) och Henrik den heliges translationsdag (Translatio Henrici<\/em>), som infaller efter varandra, den 17:e och 18:e juni. Det avsnitt som \u00e4gnas rikets skyddshelgon upptar vanliga nordiska helgon, inte uttryckligen s\u00e5dana som anknyter till kungariket Sverige. Den del som \u00e4gnas kyrkan i \u00c5bo f\u00f6refaller p\u00e5 intet s\u00e4tt speciell utan inneh\u00e5ller de typiska, omtyckta s\u00e5nger som anv\u00e4ndes i dominikanordens liturgi. <\/p>\n\n\n\n

Matti Parvio har ocks\u00e5 framf\u00f6rt att orden pro ecclesia Aboensis<\/em> helt enkelt har fogats till rubriken f\u00f6r Missale Aboenses sista avsnitt. Varf\u00f6r man gjorde s\u00e5 och varf\u00f6r man ville till\u00e4gna avsnittet just domkyrkan i \u00c5bo f\u00f6rblir en obesvarad fr\u00e5ga. Kanske man i slutet av boken ville \u00e5terknyta till den i inledningen skapade illusionen om en egen liturgi f\u00f6r \u00c5bo stift; p\u00e5 hedersplats i tr\u00e4snittet \u00e5terges ju \u00c5bostiftets skyddshelgon Henrik med en bok i handen och dr\u00e5paren Lalli vid sina f\u00f6tter.<\/p>\n\n\n\n

Marika R\u00e4s\u00e4nen <\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

Texten baserar sig p\u00e5: Sari Katajala-Peltomaa, Anna-Stina H\u00e4gglund, Sofia Lahti och Marika R\u00e4s\u00e4nen, Pyhimys naapurissa. <\/em>Kuinka uskoa elettiin ja koettiin keskiajan Suomessa<\/em>. Gaudeamus 2026.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5bo stift hade p\u00e5 medeltiden ett uppenbart problem: pr\u00e4sterna hade skaffat liturgiska manuskript lite h\u00e4r och var, vilket innebar att stiftets gudstj\u00e4nstliv var varierande till inneh\u00e5llet. Biskop Konrad Bitz (biskop 1460\u20131489) f\u00f6refaller att ha tagit tag i problemet med stor effektivitet vid den tid d\u00e5 man kunde ty sig till tryckpressarna.Av m\u00e4ngden bevarade handskrivna 1400-talsfragment … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5bostiftets egen m\u00e4ssbok<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[280,281,282,279],"class_list":["post-502","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1400-talet","tag-abostiftet","tag-bitz-konrad","tag-henrik-den-helige","tag-missale-aboense"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/502","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=502"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/502\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":504,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/502\/revisions\/504"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=502"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=502"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=502"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}