{"id":51,"date":"2026-02-05T22:27:21","date_gmt":"2026-02-05T20:27:21","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=51"},"modified":"2026-02-05T22:27:22","modified_gmt":"2026-02-05T20:27:22","slug":"var-herres-abobor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/05\/var-herres-abobor\/","title":{"rendered":"V\u00e5r Herres \u00c5bobor"},"content":{"rendered":"\n

De borgarnamn som p\u00e5tr\u00e4ffas i tull\u00e4ngderna fr\u00e5n 1500-talet \u00e4r ofta finska och individuella. I b\u00f6rjan av det f\u00f6ljande seklet f\u00f6rkortades namnen s\u00e5 att till exempel Vanhap\u00e4ssi blev P\u00e4ssi. S\u00e5dana namn inf\u00f6rdes i r\u00e5dstuvur\u00e4ttens protokoll. I slutet av samma \u00e5rhundrade togs tv\u00e5ledade svenska namn i bruk, till exempel Blomgren. M\u00e5nga sl\u00e4kter b\u00f6rjade anv\u00e4nda namn som l\u00e5nats fr\u00e4mst fr\u00e5n latinet eller svenskan. S\u00e5 blev till exempel Ruskeap\u00e4\u00e4 Miltopaeus och \u00c5hrap\u00e4\u00e4 blev Arppe. M\u00e5nga borgarnamn hade humoristisk bakgrund. De baserar sig antagligen p\u00e5 personernas s\u00e4rdrag eller n\u00e5gon h\u00e4ndelse som dessa haft del i, och de vittnar om \u00c5bobornas sinne f\u00f6r humor. Man kan fr\u00e5ga sig vad Jakob Kaalinkaataja (K\u00e5lf\u00e4llaren) hade gjort. Hade han kanske stapplat omkring i grannens k\u00e5lland n\u00e5gon sen kv\u00e4ll? <\/p>\n\n\n\n

En egen grupp bildar de tv\u00e5ledade finska namnen, som var i bruk p\u00e5 1500-talet men n\u00e4stan helt f\u00f6rsvinner i b\u00f6rjan av 1600-talet. De baserar sig ofta p\u00e5 n\u00e5gon egenskap hos namnb\u00e4raren. Den st\u00f6rsta och best\u00e4ndigaste gruppen var namnen p\u00e5 -p\u00e4\u00e4. \u00c5r 1549 n\u00e4mns Knut Paljasp\u00e4\u00e4 och \u00e5r 1609 Sigfrid Kokkap\u00e4\u00e4 och Henrik Alap\u00e4\u00e4. I borgarf\u00f6rteckningen fr\u00e5n \u00e5r 1632 finns det m\u00e4ngder av s\u00e5dana h\u00e4r namn: Anders Tasap\u00e4\u00e4, Matts Isop\u00e4\u00e4, Eskil Luup\u00e4\u00e4, Eskil Ruskeap\u00e4\u00e4, Thomas \u00c5hrap\u00e4\u00e4, J\u00f6ns Utup\u00e4\u00e4, M\u00e5rten Kahrap\u00e4\u00e4 och Nils Satop\u00e4\u00e4.<\/p>\n\n\n\n

Ytterligare en grupp var namnen p\u00e5 -poika. \u00c5bobor \u00e5r 1549 var borgaren Markus Hyv\u00e4muorinpoika och \u00e5r 1582 Hans Muorinpoika. Av dokumenten framg\u00e5r inte huruvida de \u00e5r 1609 n\u00e4mnda Erik Miehenpoika och Erik Arkapoika var varandras motsatser. Och man undrar ju om \u00e5r 1574 n\u00e4mnda Markus Hurmuripoika motsvarade sitt namn. <\/p>\n\n\n\n

I staden kunde det inte samtidigt bo tv\u00e5 borgare med samma namn. Det skulle ha orsakat f\u00f6rvirring i handelsf\u00f6rbindelserna eftersom handelspartnerna i andra st\u00e4der m\u00e5ste kunna vara s\u00e4kra p\u00e5 varuavs\u00e4ndarens och -best\u00e4llarens identitet. Till exempel \u00e5r 1549 bodde det i \u00c5bo en man vid namn Mickel Rakki, och d\u00e5 kunde inte hans son Mickel, som f\u00e5tt borgarr\u00e4ttigheter, ha samma namn; han fick namnet Rakinpenikka. Samma logik till\u00e4mpades d\u00e5 det bodde tv\u00e5 borgare vid namn J\u00f6ns p\u00e5 varsin tomthalva \u00e5r 1632; de fick heta J\u00f6ns Pillu och J\u00f6ns Sianpillu. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"
I tull\u00e4ngderna f\u00f6r \u00c5bo \u00e5r 1549 inskrevs ocks\u00e5 de saltpartier som borgarna J\u00f6ns Suolenk\u00e4\u00e4nt\u00e4j\u00e4, Mickel Rakinpenikka och Henrik Rajakarhu inf\u00f6rt i staden. Riksarkivet 233, Tull\u00e4ngder f\u00f6r \u00c5bo stad 1549, s. 9v.<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Andra namn som syftar p\u00e5 egenskaper finns det gott om i de n\u00e4mnda urkunderna. I tull\u00e4ngden f\u00f6r 1549 \u00e5terfinns Henrik Pahajalka, Lasse Mustakulli, Sigfrid Punasaapas, Lasse Mesileip\u00e4, Lasse J\u00e4rvihauki, Henrik Paharauta och Anders Karvatasku, vars sl\u00e4kt ocks\u00e5 givit namn \u00e5t en gata i \u00c5bo. I slutet av seklet och under 1630-talet n\u00e4mns i dokumenten bland annat Anders Hassuparta, J\u00f6ran Suvikenk\u00e4, M\u00e5rten Lehm\u00e4kenk\u00e4, Filpus Mustasuu, Matts Tomuhousu (mj\u00f6lnare), Grels Huithattu, Thomas Suolenk\u00e4\u00e4nt\u00e4j\u00e4 (korvmakare) och Eskil Ymmyri\u00e4inen. En del ord f\u00f6refaller helt moderna men \u00e4r gamla och har f\u00e5tt ny betydelse under \u00e5ren, till exempel \u00e5r 1584 n\u00e4mnda Anna Rambo och 1609 n\u00e4mnda Olof Persu. I staden fanns ocks\u00e5 Helvetin Sigfrid, Piruntappaja, Paratiisin Maria, Pillunpalas \u00e4nka och J\u00f6ns Kissankenk\u00e4 (slaktare).<\/p>\n\n\n\n

De utl\u00e4ndska m\u00e4ktiga borgarna hade sl\u00e4ktnamn som gick vidare fr\u00e5n en generation till en annan, till exempel Plagman, S\u00e5ger och Wittfooth. Bland det l\u00e4gre borgerskapet anv\u00e4ndes enbart patronymer eller namnet p\u00e5 den g\u00e5rd som familjen \u00e4gde. Hit h\u00f6rde bland annat namnen Anttila, Fl\u00e4skil\u00e4, Kissala och Tallila. Familjenamnet kunde ocks\u00e5 h\u00e4rledas fr\u00e5n g\u00e5rdsnamnet, till exempel Fl\u00e4ske fr\u00e5n Fl\u00e4skil\u00e4. Speciellt de utl\u00e4ndska hantverkarna kunde ha ett efternamn, men \u00e4ven till detta fogade man i allm\u00e4nhet ett ord som ber\u00e4ttade om vederb\u00f6randes yrke, till exempel Guldsmed, Skomakare eller Tynnebindare. Hela namnet kunde allts\u00e5 lyda M\u00e5rten Lambertz Skomakare \u2013 M\u00e5rten Lambertz suutari.<\/p>\n\n\n\n

Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n

\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/strong>: <\/p>\n\n\n\n

Riksarkivet 233\u2013237, Tull\u00e4ngder f\u00f6r \u00c5bo 1549\u20131617; R\u00e5dstuvur\u00e4ttens i \u00c5bo renoverade domb\u00f6cker (\u22121809), K\u00e4mnersr\u00e4ttens i \u00c5bo domb\u00f6cker (TKO) z:171\u2212207 (1639\u25001700), R\u00e5dstuvur\u00e4ttens i \u00c5bo renoverade domb\u00f6cker (TRO) z:1\u221267 (1623\u22121700) \u00c5bo stadsarkiv, R\u00e5dstuvur\u00e4ttens i \u00c5bo protokoll BIa:4 (1632)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De borgarnamn som p\u00e5tr\u00e4ffas i tull\u00e4ngderna fr\u00e5n 1500-talet \u00e4r ofta finska och individuella. I b\u00f6rjan av det f\u00f6ljande seklet f\u00f6rkortades namnen s\u00e5 att till exempel Vanhap\u00e4ssi blev P\u00e4ssi. S\u00e5dana namn inf\u00f6rdes i r\u00e5dstuvur\u00e4ttens protokoll. I slutet av samma \u00e5rhundrade togs tv\u00e5ledade svenska namn i bruk, till exempel Blomgren. M\u00e5nga sl\u00e4kter b\u00f6rjade anv\u00e4nda namn som l\u00e5nats … Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e5r Herres \u00c5bobor<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12,13],"tags":[15,14],"class_list":["post-51","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1500-talet","category-1600-talet","tag-efternamn","tag-namn"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=51"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/51\/revisions\/53"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=51"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=51"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=51"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}