![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/Teknici.jpg\")
Bakgrunden till den nya f\u00f6reningen var diskussionerna om att utvidga den lokala verksamheten inom ingenj\u00f6rernas och arkitekternas riksf\u00f6rening, den 12 \u00e5r tidigare grundade Tekniska F\u00f6reningen i Finland. \u00c5bo Teknici blev dock en sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6rening, inte en underavdelning, och var i praktiken landets andra ingenj\u00f6rsf\u00f6rening.<\/p>\n\n\n\n
I m\u00e5nga l\u00e4nder verkade ingenj\u00f6rss\u00e4llskapen som tekniska r\u00e5dgivare f\u00f6r de v\u00e4xande st\u00e4derna, och s\u00e5 var fallet ocks\u00e5 i \u00c5bo. Under de tidiga \u00e5ren behandlade f\u00f6reningen oftast tekniska fr\u00e5gor av v\u00e4sentlig betydelse f\u00f6r staden, till exempel alternativen till \u00e5ngsprutor inom brandv\u00e4sendet och valet mellan olika brokonstruktioner. I princip intresserade man sig f\u00f6r allt beslutsfattande som g\u00e4llde tekniska angel\u00e4genheter<\/p>\n\n\n\n
\u00c5bo Teknicis f\u00f6rsta ordf\u00f6rande var ingenj\u00f6r K. E. Stigzelius (Karl Emil Stigzelius, 1837\u20131907). Den del av hans yrkesliv som hade den l\u00e5ngsiktigaste verkan var l\u00e4rarbanan, d\u00e5 han undervisade blivande teknikproffs. M\u00e5nga av medlemmarna i de tidiga ingenj\u00f6rss\u00e4llskapen verkade som l\u00e4rare inom sina specialbranscher. Stigzelius h\u00f6rde till en i \u00c5bo k\u00e4nd industrisl\u00e4kt, sedermera ingenj\u00f6rssl\u00e4kt. Han studerade till ingenj\u00f6r vid Kungliga Tekniska h\u00f6gskolan i Stockholm. Efter sin examen arbetade han till en b\u00f6rjan som teknisk ledare f\u00f6r John Barkers bomullsfabrik, som ink\u00f6pts av hans far, tidigare apotekare samt \u00e4gare till Korpo g\u00e5rd. <\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/industriskolan.jpg\")
Mycket l\u00e4ngre arbetade Stigzelius vid den tekniska realskolan i \u00c5bo (Turun Teknillinen reaalikoulu, grundad 1849) och dess efterf\u00f6ljare: fr\u00e5n slutet av 1860-talet fram\u00e5t, inalles \u00f6ver tre decennier. Till en b\u00f6rjan undervisade han i maskinbyggnadsl\u00e4ra, och sedan fortsatte han sitt pedagogiska v\u00e4rv som den \u00e5r 1887 reformerade industriskolans f\u00f6rsta rektor, en post som han innehade \u00e4nda fram till pensioneringen \u00e5r 1903. Samma \u00e5r f\u00e4rdigst\u00e4lldes industriskolans f\u00f6rsta egna byggnad i h\u00f6rnet av Smedsgatan och Klostergatan.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1894 arrangerade f\u00f6reningen en konstindustriell utst\u00e4llning i industriskolan, som bes\u00f6ktes av \u00f6ver 2 000 personer. En \u00f6ppen inbjudan till intresserade utst\u00e4llare publicerades i tidningarna, och till de manliga arrang\u00f6rernas uppenbara f\u00f6rv\u00e5ning anm\u00e4lde sig en stor m\u00e4ngd kvinnor som ville st\u00e4lla ut sina konstf\u00e4rdiga handarbeten. M\u00e5nga av kvinnorna fick ocks\u00e5 pris, bland annat \u201dfr\u00f6ken Wawa Armfelt, f\u00f6r bilder ritade i l\u00e4der\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Samh\u00e4llet f\u00f6r\u00e4ndrades, och s\u00e4rskilt fr\u00e5n och med 1920-talet st\u00e4lldes den utpr\u00e4glat svenskspr\u00e5kiga f\u00f6reningen \u00c5bo Teknici inf\u00f6r en del utmaningar. I \u00c5bo grundades nya f\u00f6reningar i teknikbranschen som b\u00e4ttre svarade mot ingenj\u00f6rsk\u00e5rens behov; ingenj\u00f6rerna var tv\u00e5spr\u00e5kiga, men en f\u00f6rfinskning p\u00e5gick. \u00c5bo Teknicis verksamhet var tynande i flera \u00e5rtionden innan f\u00f6reningen nedlades \u00e5r 1975. Om dess historia har endast litet nedtecknats. Det konkreta arvet efter s\u00e4llskapet best\u00e5r av n\u00e5gra publikationer och ett arkiv, som f\u00f6rvaras p\u00e5 Riksarkivets verksamhetsst\u00e4lle i \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n
Petri Paju<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Palm\u00e9n, K. E.: \u201d\u00d6fversikt av Tekniska f\u00f6reningens verksamhet under \u00e5r 1893.\u201d Tekniska F\u00f6reningens i Finland f\u00f6rhandlingar<\/em> 4\/1893, 156\u2013160.<\/p>\n\n\n\n Taideteollisuusn\u00e4yttelyn palkinnot. Aura<\/em>, 21.09.1894, nro 218, s. 2. https:\/\/digi.kansalliskirjasto.fi\/sanomalehti\/binding\/721456?page=2<\/a><\/p>\n\n\n\n Litteratur<\/p>\n\n\n\n Granberg, Andreas. Ett v\u00e4lf\u00f6rr\u00e4ttat livsverk: Om kommunalr\u00e5det C.G. Sundell och en stiftelse<\/em>. Libraria, 2025. <\/p>\n\n\n\n Impivaara, Ilmo. Turun Teknillinen oppilaitos 1849\u20131949<\/em>. \u00c5bo, 1949.<\/p>\n\n\n\n Lassenius, K. A.: \u201dKortfattad \u00f6versikt \u00f6ver f\u00f6reningens \u00c5bo teknici r. f. Turun teknikot r. y. verksamhet under de senast f\u00f6rflutna 50 \u00e5ren.\u201d Tekniska F\u00f6reningens i Finland f\u00f6rhandlingar<\/em> 6\/1943, 118\u2013122.<\/p>\n\n\n\n Paju, Petri ja Katariina Mauranen. Tekniikkaa hyv\u00e4ss\u00e4 Seurassa: Tampereen Teknillinen Seura 125 vuotta<\/em>. Tampereen Teknillinen Seura ry, Tampere 2018.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5bo har varit hemort f\u00f6r ett flertal olika s\u00e4llskap, och man hittar m\u00e5nga sp\u00e5r efter varierande inv\u00e5narsammanslutningar som redan upph\u00f6rt med sin verksamhet. I november 1892 grundades h\u00e4r f\u00f6reningen \u00c5bo Teknici, p\u00e5 finska Turun Teknikot. Dess livligaste verksamhet inf\u00f6ll under de \u00e5terst\u00e5ende \u00e5ren av 1800-talet och de f\u00f6rsta decennierna av 1900-talet. Bakgrunden till den nya … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5bo Teknici \u2013 Turun teknikot<\/span>