{"id":533,"date":"2026-09-23T09:00:00","date_gmt":"2026-09-23T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=533"},"modified":"2026-09-21T09:27:12","modified_gmt":"2026-09-21T06:27:12","slug":"fyllefest-och-kladesstolder-i-abo-1833","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/09\/23\/fyllefest-och-kladesstolder-i-abo-1833\/","title":{"rendered":"Fyllefest och kl\u00e4desst\u00f6lder i \u00c5bo 1833"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tv\u00e5 dr\u00e4ngar, Jacob Michelsson och Gustav Matsson fr\u00e5n Lundo, hade tr\u00f6ttnat p\u00e5 det slitsamma lantarbetet och besl\u00f6t sig f\u00f6r att s\u00f6ka arbete i \u00c5bo. Staden erbj\u00f6d efter branden 1827 m\u00e5nga arbetsuppgifter inom byggnadsverksamhet, transport och underh\u00e5llning och det h\u00e4r lockade ocks\u00e5 dr\u00e4ngarna. Avsikten var god men det hela slutade i st\u00e4llet med en fyllefest och kl\u00e4desst\u00f6lder. Dr\u00e4ngarnas eskapader i staden finns rikt dokumenterade i polisf\u00f6rh\u00f6r och r\u00e4ttsprotokoll. De \u00f6ppnar upp det historiska landskapet i \u00c5bo och ger en unik tidsbild i g\u00e4stgiverier och krogar, gator och gr\u00e4nder n\u00e5gra sena h\u00f6stdagar den 12:te till 14:de november 1833.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"724\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/Hjeltin-talo-1024x724.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-534\" style=\"width:232px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/Hjeltin-talo-1024x724.jpg 1024w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/Hjeltin-talo-300x212.jpg 300w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/09\/Hjeltin-talo-768x543.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Sj\u00f6kapten Fredrik Willhelm Hjelt l\u00e4t 1830 uppf\u00f6ra ett tv\u00e5v\u00e5nings stenbyggnad i petersbursk empirestil vid Gamla Stortorget. Hjelt hade sin bostad i husets \u00f6vre v\u00e5ning medan utrymmena p\u00e5 gatuplanet hyrdes ut som aff\u00e4rslokaler, bland annat till fanjunkarehustrun Hedvig Helena Hjelms v\u00e4rdshus. Bild \u00c5bo stadsmuseum.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dr\u00e4ngarna inkvarterade sig i \u00c5bo i klockringare Laur\u00e9ns g\u00e5rd i f\u00f6rsta stadsdelen invid Lilla Tavastgatan. De s\u00e5g sig omkring i staden och s\u00f6kte sig bland annat till g\u00e4stgiveriet Ringsberg utanf\u00f6r Nylands tull. De tr\u00e4ffade en gammal bekant fr\u00e5n en tidigare marknad, borgarsonen Ephraim Eklund, som bad dem f\u00f6lja med till fanjunkarhustru Hedvig Helena Hjelms v\u00e4rdshus i det nybyggda s\u00e5 kallade Hjeltska huset invid gamla Stortorget eller redan d\u00e5 ben\u00e4mnt Nikolajtorg. F\u00f6rst avnj\u00f6t de tre koppar kaffe och fortsatte med b\u00e5de \u00f6l och porter. Fr\u00e5n Hjelm gick de till trakt\u00f6ren Gustaf Enbergs v\u00e4rdshus i h\u00f6rnet av Arsenigatan och Stora Tavastgatan. V\u00e4rdshuset hade b\u00e5de sk\u00e4nkrum och biljardrum. Efter att ha druckit varsitt spetsglas vin fortsatte de till norra sidan av Aura \u00e5 till trakt\u00f6rs\u00e4nkan Maria Sj\u00f6berg vid Hampspinnaregatan och f\u00f6rfriskade sig med \u00e5tskilliga dryckesvaror, bland annat tre koppar t\u00e9; \u00e4ven de uppassande pigorna bj\u00f6ds p\u00e5 drycker. Kumpanerna \u00e5terkom snart tillbaka till s\u00f6dra sidan av \u00e5stranden till Anton Soltanis konditori, \u00e4ven schweitzeri kallad, vid Stora Tavastgatan, inte l\u00e5ngt fr\u00e5n Nikolajtorget. De best\u00e4llde och erh\u00f6ll sex spetsglas portvin. Vid det h\u00e4r laget m\u00e5ste s\u00e4llskapet s\u00e4kert ha varit p\u00e5 ganska gott hum\u00f6r s\u00e5 de fortsatte till hattmakare \u00e5ldermannen Henrik \u00d6hmans v\u00e4rdshus, som l\u00e5g avskilt i \u00e4ndan av Tavastgatan invid Tavasttull nedanf\u00f6r den s\u00e5 kallade Ryssbacken i f\u00f6re detta kyrkokvarteret. St\u00e4llet kallades f\u00f6r \u201dParken\u201d och sk\u00f6ttes av \u00d6hmans hustru Anna Maria.&nbsp; D\u00e4r serverades dem ytterligare \u00e5tminstone tre glas franskt vin. Efter att Erlund g\u00e5tt hem fortsatte dr\u00e4ngarna festandet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Man sl\u00e5s av hur mycket och vilka olika sorter alkohol dr\u00e4ngarna f\u00f6rt\u00e4rde under dagen. De bes\u00f6kte inte vanliga br\u00e4nnvinskrogar, d\u00e4r dr\u00e4ngar, ges\u00e4ller, sj\u00f6m\u00e4n och annat l\u00f6st folk f\u00f6rdrev tiden, utan finare v\u00e4rdshus, kaf\u00e9er, restauranger och konditorier som fungerade som m\u00f6tesplatser f\u00f6r stadens mer v\u00e4lsituerade inv\u00e5nare och bes\u00f6kare. Det gav kanske dr\u00e4ngarna impulsen att fr\u00e5n sk\u00e4nkrum och tamburer stj\u00e4la fina och dyrbara kl\u00e4der: rockar och p\u00e4lsar, hattar och silverskedar och till och med en bordduk, galoscher och ett h\u00e4stt\u00e4cke. St\u00f6ldgodsets v\u00e4rde uppgick till totalt 202 riksdaler banco eller 127 silverrubler, vilket vid den tiden var en mycket stor summa. Enbart en lantarbetares dagsl\u00f6n var enligt markeg\u00e5ngstaxan 1833 f\u00f6r \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n en halv rubel silver.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">De stulna handgjorda kl\u00e4derna var v\u00e4rdefulla och kunde s\u00e4ljas vidare eller anv\u00e4ndas som betalningsmedel. De bars fr\u00e4mst av medlemmar av de h\u00f6gre st\u00e5nden och var ett uttryck f\u00f6r deras samh\u00e4lleliga st\u00e4llning och f\u00f6rm\u00f6genhet. Dr\u00e4ngarna Jacob och Gustaf bar inte s\u00e5dana kl\u00e4desplagg, utan de hade enkla hemv\u00e4vda gr\u00e5a och bl\u00e5f\u00e4rgade vadmalskl\u00e4der. Kl\u00e4der var l\u00e4tta att transportera, sv\u00e5ra att identifiera och kunde snabbt omvandlas till pengar eller bytas ut mot andra varor. Stulna kl\u00e4der hamnade ofta i den livliga kl\u00e4dhandeln p\u00e5 marknader, hos h\u00e4lare eller kl\u00e4dm\u00e4klare. S\u00e5 h\u00f6gst troligt \u00e4r att dr\u00e4ngarnas avsikt var att f\u00f6rtj\u00e4na en passlig slant vid f\u00f6rs\u00e4ljning av kl\u00e4derna i staden. Kl\u00e4der fyllde samma funktioner som pengar, det vill s\u00e4ga de var v\u00e4rdebevarare, v\u00e4rdeb\u00e4rare och betalningsmedel. Begagnade kl\u00e4der och textilier kunde g\u00e5 som h\u00e5rdvaluta; ett par st\u00f6vlar eller en finare jacka kunde motsvara flera veckol\u00f6ner f\u00f6r en arbetare eller till och med priset f\u00f6r en h\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dr\u00e4ngarna hann dock inte l\u00e5ngt med st\u00f6ldgodset utan h\u00e4ktades r\u00e4tt s\u00e5 snart och \u00e4godelarna \u00e5terl\u00e4mnades till sina \u00e4gare. F\u00f6rutom stulna kl\u00e4der lyckades dr\u00e4ngarna stj\u00e4la en br\u00e4nnvinspanna av koppar, men det \u00e4r redan en helt annan historia.&nbsp; Ephraim Erlund och Jacob Michelsson h\u00e5rdnekade till brott och kunde inte trots flera vittnen d\u00f6mas. Gustaf Mattsson hann d\u00f6d i feber innan domstolsbehandlingen b\u00f6rjade.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Mikael Korhonen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>K\u00e4llor och litteratur<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5bo hovr\u00e4tts arkiv, Jacob Michelssons personakt \u00c5D 56\/1834, Riksarkivet \u00c5bo enhet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5bo Allm\u00e4nna Tidning och \u00c5bo tidningar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Jonsson, Pernilla &amp; Kristina Lilja, \u201d Strategier f\u00f6r krediter. Begagnade kl\u00e4der och textilier som v\u00e4rdebevarare och v\u00e4rdeb\u00e4rare i 1800-talets V\u00e4ster\u00e5s\u201d, Historisk tidskrift 3\/2015.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Uotila, Merja, \u201dKun talonpojat ryhtyiv\u00e4t kuluttamaan. Pukeutuminen miehen aseman ja varallisuuden ilment\u00e4j\u00e4n\u00e4 1800-luvun alun suomalaisesssa maaseutuyhteis\u00f6ss\u00e4\u201d, S\u00e4\u00e4dyllist\u00e4 ja s\u00e4\u00e4dyt\u00f6nt\u00e4. Pukeutumisen historiaa renessanssista 2000-luvulle, Helsinki 2019.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tv\u00e5 dr\u00e4ngar, Jacob Michelsson och Gustav Matsson fr\u00e5n Lundo, hade tr\u00f6ttnat p\u00e5 det slitsamma lantarbetet och besl\u00f6t sig f\u00f6r att s\u00f6ka arbete i \u00c5bo. Staden erbj\u00f6d efter branden 1827 m\u00e5nga arbetsuppgifter inom byggnadsverksamhet, transport och underh\u00e5llning och det h\u00e4r lockade ocks\u00e5 dr\u00e4ngarna. Avsikten var god men det hela slutade i st\u00e4llet med en fyllefest och &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/09\/23\/fyllefest-och-kladesstolder-i-abo-1833\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Fyllefest och kl\u00e4desst\u00f6lder i \u00c5bo 1833<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[89,294,295,178],"class_list":["post-533","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-alkohol","tag-drangar","tag-hjeltska-huset","tag-rattegangar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/533","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=533"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/533\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":535,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/533\/revisions\/535"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}