![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Haggren_Wittfooth-1.jpg\")
Kyrkokvarterets hus nummer 1 kom alltid f\u00f6rst i tomtnumreringen i \u00c5bo. Huset l\u00e5g i Kyrko \u00c5gatans h\u00f6rn vid Stortorget och bron \u00f6ver Aura \u00e5. Med tanken p\u00e5 kommersen var platsen intill torget, Aura \u00e5s b\u00e5tkajer och bron \u00f6ver \u00e5n en av de b\u00e4sta i staden.<\/p>\n\n\n\n
Tomten grundades och uppm\u00e4ttes redan under medeltiden \u2013 i sj\u00e4lva verket \u00e4r det fr\u00e5ga om tv\u00e5 medeltida tomter som f\u00f6renades \u00e5r 1674. Huset torde vara samma murade hus vid \u00e5stranden som k\u00f6pmannen Laurens Vadmal den 1 juli 1426 s\u00e5lde \u00e5t domkyrkan till ett h\u00f6gt pris, 200 guldnobel och 130 \u00c5bomark. M\u00f6jligen bodde den redan \u00e5r 1386 omn\u00e4mnde borgaren Hinnekinus Vadmal p\u00e5 den h\u00e4r platsen.<\/p>\n\n\n\n
I samband med reformationen miste domkyrkan den h\u00e4r tomten och n\u00e4stan alla sina \u00f6vriga egendomar i staden. Det vid torget bel\u00e4gna husets f\u00f6rsta k\u00e4nda \u00e4gare efter medeltiden \u00e4r kryddhandlaren Peter Kryddkr\u00e4mer l. Delring, som flyttade hit fr\u00e5n Klosterkvarteret ungef\u00e4r \u00e5r 1609. Han bodde h\u00e4r till mitten av 1620-talet och hans \u00e4nka Elsa ytterligare ett tjugotal \u00e5r. Krydde-Per, som k\u00f6pmannen kallades, byggde till stenhuset p\u00e5 h\u00f6jden, och efter det hade huset ett f\u00f6nster mot torget i andra v\u00e5ningens gavel. Beskrivningen av huset baserar sig p\u00e5 professor Martin Stodius (f. 1590) h\u00e5gkomster fr\u00e5n barndomen, d\u00e5 han gick f\u00f6rbi kryddkr\u00e4marens hus varje dag p\u00e5 v\u00e4g till skolan. Huset fick en ny \u00e4gare \u00e5r 1647 i Tysklandsf\u00f6dde sv\u00e4rdsliparm\u00e4staren Salomon Ludwig St\u00e5hl, som sedan bodde d\u00e4r i n\u00e4stan 30 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n
Peter Kryddkr\u00e4mer hade ocks\u00e5 \u00e4gt granntomten vid \u00c5gatan, men han hade \u00e5r 1624 s\u00e5lt den \u00e5t borgm\u00e4staren Petter Jesenhaus. Liksom borgm\u00e4staren var \u00e4ven husets f\u00f6ljande inv\u00e5nare Gewert Bugenhagen och Hans Stamer k\u00f6pm\u00e4n fr\u00e5n Lybeck. \u00c5r 1649 \u00f6vergick huset till den avlidne borgm\u00e4starens sv\u00e4rson, k\u00f6pmannen Joachim Wittfooth. Denne k\u00f6pte senare ocks\u00e5 grannen St\u00e5hls hus och slog samman de tv\u00e5 tomterna i \u00e4ndan av \u00c5gatan. \u00c4ven gr\u00e4nden mellan tomterna ansl\u00f6ts till den nybildade tomten. P\u00e5 den s\u00e5 kallade ryska kartan fr\u00e5n 1740-talet ser vi att det stora stenhus som funnits p\u00e5 tomten redan p\u00e5 medeltiden l\u00e5g vid \u00c5gatan.<\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Haggren_Wittfooth-2-kopio-1024x768-1.jpg\")
Kyrkokvarterets tomt nummer 1 fick namn efter k\u00f6pmannasl\u00e4kten Wittfooth. Sl\u00e4ktens medlemmar bodde d\u00e4r \u00e4nda till 1780-talet. Efter dem kom Jacob Johan Maexmontan, senare kommerser\u00e5d. Med sin tomt inf\u00f6rlivade han grannhuset Spiker vid Kyrko \u00c5gatan, varefter en del av tr\u00e4husen ersattes med stenhus. Maexmontans byggnader skadades sv\u00e5rt vid \u00c5bo brand 1827, och i enlighet med Engels nya stadsplan anlades h\u00e4r en park och en del av \u00d6stra Strandgatan. Numera ligger ruinerna av Wittfooths hus och den forna tomten under parkkanten, gatuomr\u00e5det och strandbrinken. De arkeologiska uppgifterna om tomten \u00e4r knappa emedan endast f\u00e5 utgr\u00e4vningar gjorts p\u00e5 platsen. I dag \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig att det p\u00e5 platsen f\u00f6r det anspr\u00e5ksl\u00f6sa gatuomr\u00e5det en g\u00e5ng fanns ett av stadens st\u00e5tligaste och mest eftertraktade k\u00f6pmannahus.<\/p>\n\n\n\n
Georg Haggr\u00e9n <\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
I det svenska riket b\u00f6rjade man numrera stadstomterna vid tiden kring sekelskiftet 1600\u20131700. Den \u00e4ldsta tomtnumreringen i \u00c5bo \u00e4r fr\u00e5n 1712 men \u00e4ndrades flera g\u00e5nger f\u00f6re branden \u00e5r 1827 och den helt omv\u00e4lvande nya stadsplan som denna medf\u00f6rde. Kyrkokvarterets hus nummer 1 kom alltid f\u00f6rst i tomtnumreringen i \u00c5bo. Huset l\u00e5g i Kyrko \u00c5gatans h\u00f6rn … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Wittfooth, tomt nummer 1 i \u00c5bo<\/span>