![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Inberg.png\")
En av de f\u00f6rsta skrifterna var Nicolaus Turdins avhandling Templi cathedralis Aboensis historia<\/em> (1748), som handlade om \u00c5bo domkyrkas byggnadshistoria. Den blivande magistern Turdin hade emellertid s\u00e5 lite pengar att han bara kunde l\u00e5ta trycka de f\u00f6rsta \u00e5tta sidorna av arbetet, vars handskrivna \u00f6vriga delar har kommit bort. Avhandlingen har i dag inget s\u00e4rskilt vetenskapligt v\u00e4rde, men den \u00e4r en intressant historisk kuriositet som ber\u00e4ttar hur man s\u00e5g p\u00e5 domkyrkans byggnadshistoria f\u00f6r n\u00e4rmare trehundra \u00e5r sedan.<\/p>\n\n\n\n De arkitekturanknutna l\u00e4rdomsproven inom \u00e4mnet ekonomi hade ett annat fokus och skrevs ofta p\u00e5 svenska enligt tidens trend. Bruket av svenska i akademiska l\u00e4rdomsprov var en nyhet som kom med nyttans tid p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n\n\n\n Ett av de mest intressanta l\u00e4rdomsproven med arkitektur som tema inom \u00e4mnet ekonomi \u00e4r Eric Inbergs Enfaldiga tankar huru tr\u00e4hus kunna i anseende til golf, tak och w\u00e4ggar g\u00f6ras w\u00e4l warma<\/em> (1762). Skribenten beskriver detaljerat hur ett tr\u00e4hus ska byggas f\u00f6r att h\u00e5llas varmt p\u00e5 vintern och inte murkna eller m\u00f6gla. <\/p>\n\n\n\n L\u00e4rdomsprovet var en reaktion p\u00e5 tidens d\u00e5liga byggen. Str\u00e4van var att fr\u00e4mja bruket av en trossbotten, det vill s\u00e4ga ett nedre bj\u00e4lklag med ventilation. St\u00f6rsta delen av de mindre bemedlade stadsbornas hus hade fortfarande mullb\u00e4nksgrund, vars nedersta bj\u00e4lklag snabbt murknade. L\u00e4rdomsproven var i vissa fall ocks\u00e5 samh\u00e4lleliga st\u00e4llningstaganden, liksom Inbergs arbete.<\/p>\n\n\n\n Andra avhandlingar med arkitektur som tema under 1700-talet vid \u00c5bo Akademi behandlade bland annat stadsplanering och den befintliga litteraturen om arkitektur. Gustav Frid. Aurenius l\u00e4rdomsprov Enfalliga tankar om det, som b\u00f6r i achttagas, wid en stads anl\u00e4gning<\/em>, vid vars framl\u00e4ggande \u00e5r 1753 Pehr Kalm var preses, kan kanske kallas v\u00e5rt lands f\u00f6rsta vetenskapliga unders\u00f6kning av stadsplaneringen. J\u00e4mf\u00f6rt med de ovann\u00e4mnda arbetena \u00e4r denna avhandling betydligt digrare. Skribenten presenterar en grundlig granskning av st\u00e4dernas placering med tanke p\u00e5 l\u00e4mpliga trafikf\u00f6rbindelser samt ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt utnyttjande av klimat och naturtillg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n Ovann\u00e4mnda arbeten \u00e4r fragmentariska men ger trots det en relativt god bild av byggnadskonstens tillst\u00e5nd i den finska landsdelen: h\u00e4r fanns ingen arkitektutbildning och inte en enda utbildad arkitekt. S\u00e4rskilt bra kommer detta fram i Isaak Estlanders \u00e5r 1787 pubicerade avhandling Anm\u00e4rkningar uti Byggnings-Konsten i allm\u00e4nhet och den Finska i synnerhet, <\/em>d\u00e4r han beskriver den finsk arkitekturens f\u00f6rnedringstillst\u00e5nd s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n \u201d[Vi har] ganska f\u00e5 Svenske F\u00f6rfattare i Architecturen, och n\u00e4stan alsingen skrift i Finska Byggningskonsten. W\u00e5ra Offentliga och enskildta Bibliotheker \u00e4ro n\u00e4stan tome p\u00e5 b\u00f6cker i denna Vetenskap, och hvad \u00e4n v\u00e4rre \u00e4r, s\u00e5 finnes hos oss f\u00e5 eller inga Architecter i landet at nyttja, och ganska obetydeliga m\u00f6nster af byggnader at se och efterf\u00f6lja.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n Panu Savolainen<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Magistersavhandlingarna vid \u00c5bo Akademi (Doria).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nyttans tidevarv och intresset f\u00f6r fornminnen gav ett lyft \u00e5t de f\u00f6rsta avhandlingarna med arkitekturtema vid \u00c5bo Akademi. S\u00e5dana l\u00e4rdomsprov skrevs inom s\u00e5v\u00e4l \u00e4mnet ekonomi som \u00e4mnet historia, beroende p\u00e5 avhandlingens inriktning. En av de f\u00f6rsta skrifterna var Nicolaus Turdins avhandling Templi cathedralis Aboensis historia (1748), som handlade om \u00c5bo domkyrkas byggnadshistoria. Den blivande magistern Turdin hade … Forts\u00e4tt l\u00e4sa L\u00e4rdomsprov med arkitekturtema vid \u00c5bo Akademi p\u00e5 1700-talet<\/span>