{"id":566,"date":"2026-10-14T09:00:00","date_gmt":"2026-10-14T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=566"},"modified":"2026-10-13T23:39:40","modified_gmt":"2026-10-13T20:39:40","slug":"stolden-av-sarkilaxkalken-1509","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/14\/stolden-av-sarkilaxkalken-1509\/","title":{"rendered":"St\u00f6lden av S\u00e4rkilaxkalken 1509"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hoten mot Finland har ofta kommit fr\u00e5n \u00f6ster, men ocks\u00e5 fr\u00e5n v\u00e4ster har fiender m\u00e5nga g\u00e5nger hittat hit f\u00f6r att plundra eller bomba den finska kusten. Danskarna eller \u201djutarna\u201d ville sl\u00e5 till mot Sverige och seglade d\u00e4rf\u00f6r till Finland i krigf\u00f6ringssyfte. I slutet av medeltiden \u2013 b\u00f6rjan av 1500-talet \u2013 h\u00f6rde l\u00e4nderna till samma statsf\u00f6rbund, Kalmarunionen, som emellertid pr\u00e4glades av stridigheter. B\u00f6rjan av seklet \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nd f\u00f6r jutehat i Finland. Makten innehades d\u00e5 av unionskonungen Hans (Johan II), som kr\u00f6ntes till Sveriges kung 1497 efter att ha besegrat Sveriges riksf\u00f6rest\u00e5ndare Sten Sture i slaget vid Rotebro.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 grund av Hans maktbeg\u00e4r v\u00e4nde sig medlemmarna i Sveriges riksr\u00e5d, som tidigare st\u00f6tt honom, nu emot honom. Upproret mot Hans n\u00e5dde \u00c5bo \u00e5r 1501, d\u00e5 \u00c5bo slott kapitulerade f\u00f6r rebellerna. De danska och svenska b\u00f6nderna hade emellertid f\u00e5tt nog av den \u00e4ndl\u00f6sa maktkampen, och deras \u201dfredsr\u00f6relse\u201d fick slut p\u00e5 kriget till lands.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Maktspelet kring \u00d6stersj\u00f6n innebar ocks\u00e5 att Hans str\u00e4vade efter att f\u00f6rsvaga Hansan, och krigen medf\u00f6rde att den danska flottan f\u00f6rnyades och att sj\u00f6r\u00f6veriet \u00f6kade. Hans f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 bukt med de upproriska svenskarna uttryckligen genom sin \u00f6vermakt till havs samt hot om landstigning och handelsblockad, som bland annat lybeckarna gick med p\u00e5. Rebellerna hade redan n\u00e4stan kuvats d\u00e5 Lybeck \u00e5r 1509 inledde ett krig mot Hans.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Maktspelets mest f\u00f6r\u00f6dande verkningar i Finland upplevdes \u00e5ren 1507\u20131509, d\u00e5 danskarna gjorde snabba tillslag utmed kusten. S\u00e4rskilt f\u00f6r\u00f6dande var det anfall mot \u00c5bo i b\u00f6rjan av augusti 1509 som leddes av den danske slottsherren fr\u00e5n Bornholm, Otte J\u00f8rgensen Rud (ca 1482\u20131510\/1511). Rud, som biskopskr\u00f6nikan kallar \u201dor\u00e4ttf\u00e4rdighetens son\u201d, och hans m\u00e4n tog sig obem\u00e4rkt f\u00f6rbi \u00c5bo slott natten mellan torsdagen den 2:a och fredagen den 3:e augusti och anf\u00f6ll staden \u201dutst\u00f6tande ett fruktansv\u00e4rt stridsrop medan trummorna smattrade och hornen lj\u00f6d\u201d. Slottets bef\u00e4lhavare Josef Pedersson var inte p\u00e5 plats, och slottsfogden Sander Arendsson, som ledde f\u00f6rsvaret, hade inte tillr\u00e4ckligt med vare sig m\u00e4n eller ammunition, s\u00e5 han f\u00f6rm\u00e5dde n\u00e4rmast bara st\u00f6ra anfallarna n\u00e5got.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"680\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Ejby-1024x680.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-567\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Ejby-1024x680.jpg 1024w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Ejby-300x199.jpg 300w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Ejby-768x510.jpg 768w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Ejby-1536x1020.jpg 1536w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Ejby.jpg 1890w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Ejby kyrka p\u00e5 den danska \u00f6n Sj\u00e4lland. Den fr\u00e5n \u00c5bo domkyrka \u00e5r 1509 stulna S\u00e4rkilaxkalken (nattvardsk\u00e4rlet) och patenen (fatet f\u00f6r nattvardsbr\u00f6det) hamnade d\u00e4r, uppenbarligen genom f\u00f6rmedling av Otte Ruds sl\u00e4ktingar, och stannade kvar i 400 \u00e5r. Bild: \u00a0Hideko Bondensen\/Wikimedia.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">M\u00e5nga \u00c5boborgare d\u00f6dades eller f\u00f6rdes som f\u00e5ngar till K\u00f6penhamn. Plundringen p\u00e5gick i fem dagar. Domkyrkan sk\u00f6vlades s\u00e5 att den blev n\u00e4stan tom. Danskarna lade beslag p\u00e5 bland annat biskopsmitran, herdestaven och S\u00e4rkilaxkalken av f\u00f6rgyllt silver. Mitran och staven \u00e5terb\u00f6rdades till \u00c5bo \u00e5r 1516 efter att riksf\u00f6rest\u00e5ndaren Svante Sture h\u00f6rt sig f\u00f6r om dem hos Hans p\u00e5 beg\u00e4ran av biskop Johannes Olofsson; mitrans \u00e4delstenar saknades dock. Nattvardskalken och patenen hamnade genom f\u00f6rmedling av Ruds sl\u00e4ktingar i Ejby kyrka och b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r kallas Ejbykalken<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Rud levde vidare i folks\u00e4gnerna och sammanblandades ofta med den norsk-danske amiralen med samma namn, som levde \u00e5ren 1520\u20131565. Rud s\u00e4gs ha gripits av samvetskval f\u00f6r sina g\u00e4rningar och gett sig av p\u00e5 pilgrimsf\u00e4rd till Jerusalem, men fribytaren m\u00f6tte d\u00f6den redan i Augsburg i Bayern.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Riku Kauhanen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Helsingin Sanomat<\/em>&nbsp;21.11.1959<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Juusten, Paavali &amp; Simo Heininen.&nbsp;<em>Suomen Piispainkronikka<\/em>. Suomalaisen kirjallisuuden seura, 1988.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Klemettil\u00e4, Hannele (red.).&nbsp;<em>Suomalainen sotilas<\/em>&nbsp;3,&nbsp;<em>Muinaisurhosta nihtiin<\/em>. Kartcentralen, 2010.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kuujo, Erkki.&nbsp;<em>\u00c5bo stads historia 1366\u20131521<\/em>. \u00c5bo stad, 1985.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Panu<\/em>&nbsp;13\/1925.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Turun Sanomat<\/em>&nbsp;4.6.1925.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hoten mot Finland har ofta kommit fr\u00e5n \u00f6ster, men ocks\u00e5 fr\u00e5n v\u00e4ster har fiender m\u00e5nga g\u00e5nger hittat hit f\u00f6r att plundra eller bomba den finska kusten. Danskarna eller \u201djutarna\u201d ville sl\u00e5 till mot Sverige och seglade d\u00e4rf\u00f6r till Finland i krigf\u00f6ringssyfte. I slutet av medeltiden \u2013 b\u00f6rjan av 1500-talet \u2013 h\u00f6rde l\u00e4nderna till samma statsf\u00f6rbund, &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/14\/stolden-av-sarkilaxkalken-1509\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">St\u00f6lden av S\u00e4rkilaxkalken 1509<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[6,317,316,315],"class_list":["post-566","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1500-talet","tag-abo-domkyrka","tag-ejbykalken","tag-kalmarunionen","tag-sarkilaxkalken"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/566","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=566"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/566\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":568,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/566\/revisions\/568"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=566"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=566"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=566"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}