{"id":574,"date":"2026-10-19T12:58:47","date_gmt":"2026-10-19T09:58:47","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=574"},"modified":"2026-10-19T12:58:48","modified_gmt":"2026-10-19T09:58:48","slug":"konstantin-fischers-tankar-om-abo","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/19\/konstantin-fischers-tankar-om-abo\/","title":{"rendered":"Konstantin Fischers tankar om \u00c5bo"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Konstantin Ivanovitj Fischer var chef f\u00f6r den finska generalguvern\u00f6rens kansli i S:t Petersburg under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft samt adjoint hos ministerstatssekreteraren f\u00f6r Finland. Han var generalguvern\u00f6r \u00e5ren 1833\u20131855 och furst Aleksandr Sergejevitj Menschikoffs betrodde medarbetare. Fischer skrev senare sina memoarer. som publicerades i b\u00f6rjan av 1900-talet. Memoarerna har anv\u00e4nts som k\u00e4llor av professor Osmo Jussila och docent Kristiina Kalleinen. Jussila beskriver Fischers memoarer som sj\u00e4lvgoda. F\u00f6rutom att skribenten kanske betonat sin egen st\u00e4llning alltf\u00f6r kraftigt har han ocks\u00e5 anv\u00e4nt sk\u00f6nlitter\u00e4ra element i sina beskrivningar av h\u00e4ndelserna.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"603\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-603x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-575\" style=\"aspect-ratio:0.5888622913434343;width:239px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-603x1024.jpg 603w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-177x300.jpg 177w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-768x1304.jpg 768w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-905x1536.jpg 905w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-1206x2048.jpg 1206w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Fischer-scaled.jpg 1508w\" sizes=\"auto, (max-width: 603px) 100vw, 603px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Geheimer\u00e5det Konstantin Fischer, ministerstatssekreterareadjoint i S:t Petersburg<\/em>. <em>Framst\u00e4llt 1860\u20131863. S.t Petersburg. Laddat 20.5.2026. Historiska bildsamlingen, Museiverket.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I sina memoarer ber\u00e4ttar Fischer om en resa till \u00c5bo som han gjorde tillsammans med generalguvern\u00f6r Menschikoff, troligen under perioden 1835\u20131837. Efter ankomsten till \u00c5bo tr\u00e4ffade det ryska s\u00e4llskapet i hamnen representanter f\u00f6r stadens myndigheter med l\u00e4nsguvern\u00f6ren Lars Gabriel von Haartman i spetsen. Herrarna samlades i hovr\u00e4ttshuset. D\u00e4r framf\u00f6rde furst Menschikoff p\u00e5 franska en grov vits om att taket skulle falla ned och krossa dessa gentlem\u00e4n. von Haartman svarade leende: &nbsp;\u201dMin herre, vi hoppas att F\u00f6rsynen, som har omtanke om Finland, inte l\u00e5ter dessa f\u00f6rtj\u00e4nstfulla domare f\u00f6rg\u00e5s.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">G\u00e4sterna inkvarterades i \u00c5bo i apotekare Julins vackra och stora hus, d\u00e4r de bj\u00f6ds p\u00e5 en utm\u00e4rkt frukost. I den ingick bland annat kallt kalvk\u00f6tt i s\u00f6t s\u00e5s. Senare var det dags f\u00f6r lunch med musik f\u00f6r de 60 g\u00e4sterna. P\u00e5 festen spelade musikerna en rysk aria f\u00f6r deltagarna. Fischer skrev i sina memoarer att kalvk\u00f6ttet visserligen var gott men inte i g\u00e4sternas smak. Arian var f\u00f6rvisso rysk men i verkligheten \u201dG\u00e5 hem, min lilla ko!\u201d. Fr\u00e5n \u00c5bo fortsatte Menschikoff och hans f\u00f6lje sedan till Bomarsunds f\u00e4stningsbygge p\u00e5 \u00c5land.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Fischer fortsatte att utv\u00e4rdera \u00c5bo i sina memoarer. Han vidh\u00f6ll att \u00c5bo varit Finlands politiska, intellektuella och andliga centrum eftersom det i staden funnits en hovr\u00e4tt, ett universitet och ett \u00e4rkebiskopss\u00e4te. Den funktionella hamnen och n\u00e4rheten till Stockholm gjorde att intryck fr\u00e5n den europeiska civilisationen l\u00e4tt kunde n\u00e5 \u00c5bo, s\u00e5 tanken p\u00e5 \u00c5bo som Finlands huvudstad godk\u00e4ndes inte av de ryska regeringskretsarna. Kejsar Alexander I fruktade, enligt Fischer, ett anfall fr\u00e5n Sverige, s\u00e5 det ans\u00e5gs l\u00e4mpligt att flytta huvudstaden till Helsingfors. Den staden skyddades ju av Sveaborgs f\u00e4stning, som anv\u00e4ndes av den ryska arm\u00e9n och flottan.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r f\u00f6rvaltningen och universitetet flyttades till Helsingfors minskade \u00c5bos betydelse. Fischer n\u00e4mner ocks\u00e5 inr\u00e4ttandet av Viborgs hovr\u00e4tt som en orsak till att \u00c5bo hovr\u00e4tts inflytande f\u00f6rsvagades. H\u00e4r misstar han sig dock, eller s\u00e5 har han drabbats av gl\u00f6mska. Han l\u00e5ter n\u00e4mligen f\u00f6rst\u00e5, att \u00c5bo hovr\u00e4tt varit den enda r\u00e4ttskipande institutionen p\u00e5 denna niv\u00e5 fast\u00e4n Vasa hovr\u00e4tt grundats redan 1775. &nbsp;Fischer hade heller inga h\u00f6ga tankar om von Haartmans eftertr\u00e4dare som l\u00e4nsguvern\u00f6r, Gabriel Anton Cronstedt, f\u00f6r han beskrev denne officer i ryska arm\u00e9n som t\u00f6ntig och plattfotad. N\u00e4r von Haartman blev senator miste \u00c5bo och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n ocks\u00e5 \u00e5terstoden av sin storhetsglans och blev enligt Fischer utan tvekan en provins.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Tuukka Heikkinen<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u0424\u0438\u0448\u0435\u0440, \u041a\u043e\u043d\u0441\u0442\u0430\u043d\u0442\u0438\u043d \u0418\u0432\u0430\u043d\u043e\u0432\u0438\u0447:<em>&nbsp;\u0417\u0430\u043f\u0438\u0441\u043a\u0438 \u0441\u0435\u043d\u0430\u0442\u043e\u0440\u0430 \u041a. \u0418. \u0424\u0438\u0448\u0435\u0440\u0430.<\/em>&nbsp;\u0418\u0441\u0442\u043e\u0440\u0438\u0447\u0435\u0441\u043a\u0438\u0439 \u0432\u0435\u0441\u0442\u043d\u0438\u043a. \u0422. CXII. \u0422\u0438\u043f. \u0410. \u0421. \u0421\u0443\u0432\u043e\u0440\u0438\u043d\u0430. \u0410\u043f\u0440\u0435\u043b\u044f 1908. \u0421\u0430\u043d\u043a\u0442-\u041f\u0435\u0442\u0435\u0440\u0431\u0443\u0440\u0433. Fi\u0161er, Konstantin Ivanovit\u0161:&nbsp;<em>Zapiski senatora K. I. Fi\u0161era<\/em>. Istorit\u0161eskij vestnik. T. CXII. Tip. A. S. Suvorina. Aprelja 1908. S:t Petersburg. URL:&nbsp;<a href=\"https:\/\/archive.org\/details\/istoricheskvies31shubgoog\/page\/57\/mode\/2up\">https:\/\/archive.org\/details\/istoricheskvies31shubgoog\/page\/57\/mode\/2up<\/a>. L\u00e4st 20.5.2026.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u042e\u0441\u0441\u0438\u043b\u0430, \u041e\u0441\u043c\u043e:&nbsp;<em>\u0412\u0435\u043b\u0438\u043a\u043e\u0435 \u041a\u043d\u044f\u0436\u0435\u0441\u0442\u0432\u043e \u0424\u0438\u043d\u043b\u044f\u043d\u0434\u0438\u0438 1809\u20131917. \u041f\u0435\u0440\u0435\u0432\u043e\u0434 \u0441 \u0444\u0438\u043d\u0441\u043a\u043e\u0433\u043e \u043f\u043e\u0434 \u0440\u0435\u0434\u0430\u043a\u0446\u0438\u0435\u0439 \u0430\u043a\u0430\u0434\u0435\u043c\u0438\u043a\u0430 \u0410. \u042e. \u0420\u0443\u043c\u044f\u043d\u0446\u0435\u0432\u0430.<\/em>&nbsp;Ruslania. \u0425\u0435\u043b\u044c\u0441\u0438\u043d\u043a\u0438. Jussila, Osmo:&nbsp;<em>Velikoe Knja\u017eestvo Finljandii 1809\u20131917. Perevod s finskogo pod redaktsiej akademika A. Ju. <\/em><em>Rumjantseva.<\/em>&nbsp;Ruslania. Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kalleinen, Kristiina:&nbsp;<em>Is\u00e4nmaani onni on kuulua Ven\u00e4j\u00e4lle \u2013 Vapaaherra Lars Gabriel von Haartmanin el\u00e4m\u00e4.<\/em>&nbsp;Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsingfors 2001,<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Kalleinen, Kristiina:&nbsp;<em>Suuriruhtinaskunnan etuvartiossa: ministerivaltiosihteeri R.H. Rehbinder Suomen etujen puolustajana Pietarissa 1811\u20131841<\/em>. Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Helsingfors 2017.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Konstantin Ivanovitj Fischer var chef f\u00f6r den finska generalguvern\u00f6rens kansli i S:t Petersburg under 1800-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft samt adjoint hos ministerstatssekreteraren f\u00f6r Finland. Han var generalguvern\u00f6r \u00e5ren 1833\u20131855 och furst Aleksandr Sergejevitj Menschikoffs betrodde medarbetare. Fischer skrev senare sina memoarer. som publicerades i b\u00f6rjan av 1900-talet. Memoarerna har anv\u00e4nts som k\u00e4llor av professor Osmo Jussila &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/19\/konstantin-fischers-tankar-om-abo\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Konstantin Fischers tankar om \u00c5bo<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[319,320],"class_list":["post-574","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-fischer-konstantin","tag-generalguvernor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/574","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=574"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/574\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":576,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/574\/revisions\/576"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=574"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=574"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=574"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}