{"id":577,"date":"2026-10-21T09:00:00","date_gmt":"2026-10-21T06:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=577"},"modified":"2026-10-20T12:06:40","modified_gmt":"2026-10-20T09:06:40","slug":"svarvningsuppvisning-pa-dovskolan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/21\/svarvningsuppvisning-pa-dovskolan\/","title":{"rendered":"Svarvningsuppvisning p\u00e5 D\u00f6vskolan"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 D\u00f6vskolan i \u00c5bo arrangerades i b\u00f6rjan av juni 1911 en utst\u00e4llning av en mera s\u00e4llsynt typ, enligt tidningarna \u201dden f\u00f6rsta i sitt slag h\u00e4r i Finland\u201d. &nbsp;I skollokalerna hade man byggt upp en hantverksutst\u00e4llning som presenterade ett brett urval av konstverk och handarbeten som skapats av d\u00f6va. Platsen var av betydelse emedan \u00c5bo var en av pionj\u00e4rst\u00e4derna i fr\u00e5ga om undervisningen av d\u00f6va i Finland. Den unge Carl Oscar Malm hade grundat en privat d\u00f6vskola i Borg\u00e5 redan \u00e5r 1846, men den skola som Malm grundade i \u00c5bo blev landets f\u00f6rsta statliga d\u00f6vskola. Den arbetade till en b\u00f6rjan i ett anspr\u00e5ksl\u00f6st tr\u00e4hus vid nuvarande Universitetsbacken. \u00c5r 1899 ritade arkitekten Theodor Granstedt ett stiligt nytt skolhus av sten som i dag \u00e4r k\u00e4nt som \u00c5bo Universitets Hus Signum.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"790\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Dovskolan-1024x790.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-578\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Dovskolan-1024x790.jpg 1024w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Dovskolan-300x231.jpg 300w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Dovskolan-768x592.jpg 768w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Dovskolan.jpg 1386w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>D\u00f6vskolan \u00e5r 1936.Bild: Turun Sanomat\/\u00c5bo stadsmuseum.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Till utst\u00e4llningen 1911 kom det b\u00e5de hantverk och hantverkare fr\u00e5n alla h\u00e5ll i Finland. Mest uppm\u00e4rksamhet fick den d\u00f6vblinde svarvaren Frans Leijon (1878\u20131947), som hade g\u00e5tt i d\u00f6vskolan i Jakobstad och ursprungligen kom fr\u00e5n Yl\u00e4ne. Han hade mist synen och h\u00f6rseln som barn och levt ett liv som naturbarn tills han som tio\u00e5ring skickades till Jakobstad f\u00f6r att f\u00e5 undervisning. Under skol\u00e5ren blev Frans en skicklig tr\u00e4hantverkare och snart l\u00e4rde han sig ocks\u00e5 svarva, trots l\u00e4rarnas motst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En reporter fr\u00e5n tidningen&nbsp;<em>Uusi Aura<\/em>&nbsp;bes\u00f6kte utst\u00e4llningen och f\u00e4ste sig s\u00e4rskilt vid Frans. Han skrev: \u201dF\u00f6rundransv\u00e4rt var det att betrakta hans arbeten. En m\u00e4nniska saknar syn och h\u00f6rsel och kan trots det \u00e5stadkomma n\u00e5got dugligt! Han hade tillverkat en ogr\u00e4sspade av j\u00e4rn, en ring av silver, en stoppsvamp och n\u00e5ldynor av tr\u00e4, en tallriksring och en nyckelplatta av m\u00e4ssing samt en namnskylt av nickel. Ett arbete som heter duga, gjort av en blind och d\u00f6vstum. Till yrket \u00e4r Frans Leijon svarvare.\u201d<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"620\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Frans-Leijon-620x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-579\" style=\"aspect-ratio:0.6054715741057465;width:250px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Frans-Leijon-620x1024.jpg 620w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Frans-Leijon-182x300.jpg 182w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Frans-Leijon-768x1268.jpg 768w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Frans-Leijon-scaled.jpg 1550w\" sizes=\"auto, (max-width: 620px) 100vw, 620px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Tv\u00e5 d\u00f6vblinda p\u00e5 ett gemensamt portr\u00e4tt, Frans Leijon och Maria Lovisa Nyman<\/em>. <em>Bild<\/em>: <em>D\u00f6vas museum. Arbetarmuseet Werstas<\/em>.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Frans hade ett speciellt bra k\u00e4nselsinne oh anv\u00e4nde mycket tid till att g\u00f6ra tr\u00e4f\u00f6rem\u00e5lens fogar s\u00f6ml\u00f6sa och ytorna sl\u00e4ta. Hans handaskicklighet imponerade inte bara p\u00e5 redakt\u00f6ren utan ocks\u00e5 p\u00e5 de \u00f6vriga utst\u00e4llningsbes\u00f6karna. Redakt\u00f6ren kunde inte l\u00e5ta bli att undra hur den h\u00e4r unge mannen kommunicerade. \u201dMed stor nyfikenhet f\u00f6ljer man hans r\u00f6relser och gester. Med hj\u00e4lp av k\u00e4nseln bildar han sig mycket beh\u00e4ndigt en uppfattning om saker och ting. En annan person kan delge honom sina tankar medelst fingeralfabetet, som talas eller r\u00e4ttare sagt ritas i hans hand. P\u00e5 samma s\u00e4tt st\u00e4ller han sj\u00e4lv m\u00e5nga fr\u00e5gor med hj\u00e4lp av fingrarna. Ocks\u00e5 p\u00e5 ett annat s\u00e4tt kan han f\u00e5 reda p\u00e5 den andras tankar. &nbsp;Han har n\u00e4mligen alltid med sig en kubformad m\u00e4ssingsskiva med punktskriftsalfabetet. D\u00e5 den andre f\u00f6r Leijons fingrar \u00f6ver bokst\u00e4verna kan denne snabbt forma ord och meningar.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vid tiden f\u00f6r \u00c5bobes\u00f6ket var Leijon 32 \u00e5r. D\u00e5 kunde han inte \u00e4nnu ana att han efter n\u00e5gra decennier skulle komma att bos\u00e4tta sig n\u00e4ra \u00c5bo, p\u00e5 \u00f6n Satava. F\u00f6rst efter flera decennier fann Frans sin familj, som han skiljts ifr\u00e5n d\u00e5 han skickades till skolan i Jakobstad. Under de kommande \u00e5ren skulle Frans komma att bes\u00f6ka d\u00f6vskolan i \u00c5bo p\u00e5 nytt flera g\u00e5nger.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hannu Salmi<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u201dKuuromykk\u00e4 Frans Leijon\u201d,&nbsp;<em>Uusi Aura<\/em>&nbsp;4.6.1911.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Salmi, Hannu:&nbsp;<em>Frans Leijon. Kuurosokean ihmeellinen el\u00e4m\u00e4.<\/em>&nbsp;Otava, Helsingfors 2025.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>P\u00e5 D\u00f6vskolan i \u00c5bo arrangerades i b\u00f6rjan av juni 1911 en utst\u00e4llning av en mera s\u00e4llsynt typ, enligt tidningarna \u201dden f\u00f6rsta i sitt slag h\u00e4r i Finland\u201d. &nbsp;I skollokalerna hade man byggt upp en hantverksutst\u00e4llning som presenterade ett brett urval av konstverk och handarbeten som skapats av d\u00f6va. Platsen var av betydelse emedan \u00c5bo var &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/21\/svarvningsuppvisning-pa-dovskolan\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Svarvningsuppvisning p\u00e5 D\u00f6vskolan<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[312,321,322],"class_list":["post-577","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-abo-dovstumskolan","tag-leijon-frans","tag-malm-carl-oscar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/577","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=577"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/577\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":580,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/577\/revisions\/580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=577"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=577"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=577"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}