Den vackra s\u00e5ngen \u201dRos med godhetens dagg\u201d beredde \u00e5h\u00f6rarna f\u00f6r f\u00f6ljande dags stora fest. Hymnens ord kan f\u00f6rst\u00e5s som en inbjudan till helgonet, som omn\u00e4mns b\u00e5de som ros, stj\u00e4rna och k\u00e4rl, att n\u00e4rvara dels vid Birgittafesten, dels i f\u00f6rsamlingsbornas vardagsliv.<\/p>\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/Birgitta-745x1024.jpg\")
De medeltida hymner som till\u00e4gnats Birgitta har i Finland bevarats som fragment. Det kanske mest sp\u00e4nnande fragmentet \u00e4r en s\u00e5ngbok, som i Nationalbiblioteket har signumet F.m. IV.156. Av boken har 24 pergamentblad bevarats, men ursprungligen var bladen l\u00e5ngt fler. Boken \u00e4r en handskriven kopia, uppenbarligen fr\u00e5n \u00e5ren 1460\u20131475, och antas ha skrivits i kopieringsverkstaden i N\u00e5dendal. I handskriftsfragmentet ing\u00e5r en exceptionellt diger serie hymner till Birgitta. I \u00c5bo stift firades endast Henrik den helige, domkyrkans skyddshelgon, lika festligt som Birgitta.<\/p>\n\n\n\n
Handskriften har knappast n\u00e5gonsin anv\u00e4nts i N\u00e5dendal eftersom birgittasystrarna hade sina egna traditioner f\u00f6r Birgittafesten. Tillr\u00e4ckligt kunniga s\u00e5ngare, som kunde klara av det i fragmentet bevarade l\u00e5nga och h\u00f6gtidliga liturgiska m\u00f6nstret, fanns f\u00f6rutom i N\u00e5dendal troligen endast vid \u00c5bo domkyrka. D\u00e4rf\u00f6r kan man anta, att handskriften i tiden skr\u00e4ddarsyddes i enlighet med best\u00e4llarens \u00f6nskem\u00e5l f\u00f6r det i \u00c5bo domkyrka bel\u00e4gna altaret till S:ta Birgittas, det heliga korsets och alla \u00e4nglars lov. Altaret hade uppr\u00e4ttats av \u00c5bobiskopen Magnus Tavast \u00e5r 1421 (se dokumentet Diplomatarium Fennicum<\/em>, 1685: https:\/\/df.narc.fi\/document\/1685<\/a>). Magnus Tavast och andra donatorer sk\u00e4nkte \u00e4ven medel till altaret, vilket m\u00f6jliggjorde ett liturgiskt liv som var festligare \u00e4n vad som var vanligt; s\u00e5 h\u00f6lls tydligen m\u00e4ssa vid altaret varje dag, en g\u00e5ng i veckan turvis till Birgittas och de heliga \u00e4nglarnas lov. De bevarade dokumenten inneh\u00e5ller inga direkta best\u00e4mmelser om Birgittafesten, men det f\u00f6refaller som om man h\u00e5llit m\u00e4ssa till Birgittas lov samt b\u00f6nestunder b\u00e5de dagen f\u00f6re festen och p\u00e5 den egentliga festdagen (m\u00f6jligen under flera p\u00e5 varandra f\u00f6ljande dagar). D\u00e5 domkyrkan i \u00f6vrigt tystnat har hymner till Birgittas lov fortfarande h\u00f6rts fr\u00e5n sidokapellet.<\/p>\n\n\n\n Marika R\u00e4s\u00e4nen<\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Vuori, Hilkka-Liisa och Marika R\u00e4s\u00e4nen: \u201dRosa rorans bonitatem -antifoni Turun hiippakunnan nuottik\u00e4sikirjoituksissa\u201d, Pyh\u00e4 Birgitta ja birgittalaisuus my\u00f6h\u00e4iskeskiajan Suomessa<\/em>, red. A-S. H\u00e4gglund & S. Lahti. SKS 2025, 183\u2013221. Open Access: DOI-number 10.21435\/ht.294.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den Heliga Birgittas festdag den 7 oktober etablerade sig i slutet av 1300-talet i \u00c5bo stifts liturgiska kalender. I \u00c5bo domkyrka \u2013 liksom i alla f\u00f6rsamlingskyrkor \u2013 b\u00f6rjade f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r Birgittadagen kv\u00e4llen innan med en vesper eller b\u00f6nestund och f\u00f6ljande hymn: Rosa rorans bonitatem,Stella stillans claritatem,Birgitta, vas gratie,Rora celi pietatem,Stilla vite puritatemIn vallem miserie. Ros … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Birgitta i domkyrkans s\u00e5ngbok<\/span>