{"id":592,"date":"2026-10-30T09:00:00","date_gmt":"2026-10-30T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=592"},"modified":"2026-10-27T10:29:07","modified_gmt":"2026-10-27T08:29:07","slug":"bouppteckningen-efter-en-ung-piga-i-abo-ar-1806","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/30\/bouppteckningen-efter-en-ung-piga-i-abo-ar-1806\/","title":{"rendered":"Bouppteckningen efter en ung piga i \u00c5bo \u00e5r 1806"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">N\u00e4r pigan Anna Catharina Engerer avled i \u00c5bo \u00e5r 1806 inskrevs i hennes bouppteckning en kl\u00e4nning av vit n\u00e4ttelduk. Den v\u00e4rderades till en daler och var s\u00e5lunda Engerers v\u00e4rdefullaste kl\u00e4desplagg. Dessutom upptar bouppteckningen en halsduk och en kjol, likaledes av n\u00e4ttelduk, och en sidensjal. I en pigas garderob v\u00e4ntar man sig inte att finna moderiktiga och ganska v\u00e4rdefulla textilier. Vem var d\u00e5 Anna Catharina?<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Anna Catharina Engerer avled i lungsot den 25 augusti 1806. Hon var d\u00e5 bara 27 \u00e5r, och enligt bouppteckningens f\u00f6rsta sida efterl\u00e4mnade hon ingen sl\u00e4kting. Med st\u00f6d av detta dokument kan man emellertid gissa sig till ett och annat om hennes bakgrund. Hennes efternamn Engerer tyder p\u00e5 tysk sl\u00e4kt, och i hennes bouppteckning n\u00e4mns till exempel f\u00f6ljande:&nbsp;<em>1: Tysk Psalm bok,&nbsp;<\/em>en tysk psalmbok, och under denna rad&nbsp;<em>1: Dito B\u00f6ne bok,&nbsp;<\/em>en dito (= tysk) b\u00f6nbok. Intill dessa finns en intressant bok upptagen, n\u00e4mligen&nbsp;<em>Mamsell Wargs Kokbok<\/em>, troligtvis den k\u00e4nda kokboken av Cajsa Warg. Kokboken utgavs ursprungligen \u00e5r 1755 och var vida k\u00e4nd i den \u00f6stra delen av det svenska riket i slutet av 1700-talet och b\u00f6rjan av 1800-talet. P\u00e5 basis av b\u00f6ckerna kan man anta att Engerer var l\u00e4skunnig, vilket inte var n\u00e5gon sj\u00e4lvklarhet vid denna tid, s\u00e4rskilt inte n\u00e4r det g\u00e4llde en person som h\u00f6rde till tj\u00e4nstefolket. B\u00f6ckerna ger oss en viss uppfattning om Engerers identitet och spr\u00e5kkunskaper.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">L\u00e5t oss \u00e5terg\u00e5 till Engerers kl\u00e4nning. N\u00e4ttelduk \u00e4r ett \u00f6vergripande namn p\u00e5 ett fint, tunt tyg, som tidigare tillverkades av n\u00e4sslor och senare ocks\u00e5 av lin och bomull. Tyget var en dyr importvara och anv\u00e4ndes i moderiktiga kl\u00e4nningar i empirestil kring sekelskiftet 1700\u20131800. Dessutom anv\u00e4ndes tyget till accessoarer, bland annat halsdukar. Tre objekt i bouppteckningen \u00e4r av n\u00e4ttelduk, vilket \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt eftersom bruket av tyget begr\u00e4nsades i 1794 \u00e5rs \u00f6verfl\u00f6dsf\u00f6rordning. I f\u00f6rordningen riktades f\u00f6rbuden s\u00e4rskilt mot fina utl\u00e4ndska importtyger. Kl\u00e4nningen av n\u00e4ttelduk vittnar om att det internationella modet vid denna tid blivit s\u00e5 k\u00e4nt i \u00c5bo att moderiktiga kl\u00e4der g\u00e5tt vidare fr\u00e5n st\u00e5ndspersonerna till tj\u00e4nstefolket. Bouppteckningarna bidrar till att visa att pigorna inte var materiellt osynliga utan hade en egen position i modekl\u00e4dernas cirkulation och konsumtion.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"605\" height=\"852\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/brollopsklanning.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-593\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/brollopsklanning.jpg 605w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/brollopsklanning-213x300.jpg 213w\" sizes=\"auto, (max-width: 605px) 100vw, 605px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Br\u00f6llopskl\u00e4nning av n\u00e4ttelduk fr\u00e5n \u00e5r 1797. Anna Catharina Engerers kl\u00e4nning kan ha varit av liknande tyg och modell. Bild: Danmarks nationalmuseum.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Vid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet f\u00f6refaller bouppteckningarna torra och enformiga, men en n\u00e4rmare granskning ger vid handen att de kan f\u00f6rmedla en intressant bild av en m\u00e4nniska som man i \u00f6vrigt inte vet just n\u00e5gonting om. I de bouppteckningar efter pigor i \u00c5bo som gjordes kring sekelskiftet 1700\u20131800 har textilierna vanligen utgjort den st\u00f6rsta och h\u00f6gst v\u00e4rderade delen av egendomen. Det \u00e4r inte ovanligt att i de h\u00e4r bouppteckningarna p\u00e5tr\u00e4ffa till exempel kl\u00e4desplagg och accessoarer av siden. Pigorna fick kl\u00e4desplagg i l\u00f6n, s\u00e5 under \u00e5rens lopp kunde en piga samla ihop \u00e4godelar i form av just textilier. Engerer var kanske en s\u00e4rskilt gynnad piga d\u00e5 hon kunde skaffa sig en s\u00e5 v\u00e4rdefull egendom redan som ung. Det \u00e4r m\u00f6jligt att pigorna inte sj\u00e4lva anv\u00e4nde sina dyraste kl\u00e4desplagg utan f\u00f6rvarade dem som ett slags sparkonto. Det faktum att det bland pigornas \u00e4godelar funnits modekl\u00e4der visar dock hur de sociala gr\u00e4nserna f\u00f6rdunklats n\u00e4r \u00e4ven de mindre lyckligt lottade kunnat f\u00e5 dyra kl\u00e4desplagg i sin \u00e4go. Men p\u00e5 basis av enstaka exempel p\u00e5 mer v\u00e4lb\u00e4rgade pigor kan man givetvis inte anta, att n\u00e5gon st\u00f6rre del av de lokala pigorna skulle ha \u00e4gt flera och dyra kl\u00e4desplagg. \u00c4ven om pigorna utgjorde en stor del av stadens befolkning \u00e4r de inte s\u00e4rskilt v\u00e4l representerade i de bevarade bouppteckningarna. Exempel p\u00e5 pigor som Engerer vidgar dock uppfattningen om hurdana personer som under historiens g\u00e5ng tj\u00e4nat som pigor i \u00c5bo och visar att pigorna bildat en m\u00e5ngsidig inv\u00e5nargrupp i stadens vardag.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Elina Saari<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5bo stadsarkiv, Magistratens och r\u00e5dstuvur\u00e4ttens i \u00c5bo arkiv, Bouppteckningar 1798\u20131809 (B1c:4\u201315)<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Laine, Tuija: Keittotaitoa nuorille ja miksei v\u00e4h\u00e4n vanhemmillekin. Bloggen&nbsp;<em>Minun aarteeni<\/em> 19.1.2015.&nbsp;<a href=\"https:\/\/blogs.helsinki.fi\/minunaarteeni\/2015\/01\/19\/keittotaitoa-nuorille-ja-miksei-vahan-vanhemmillekin\/\">https:\/\/blogs.helsinki.fi\/minunaarteeni\/2015\/01\/19\/keittotaitoa-nuorille-ja-miksei-vahan-vanhemmillekin\/<\/a>&nbsp;[L\u00e4st 1.6.2026]<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Pylkk\u00e4nen, Riitta:&nbsp;<em>S\u00e4\u00e4tyl\u00e4isnaisten pukeutuminen Suomessa 1700-luvulla.<\/em>&nbsp;Red. Lars Pettersson. Helsingfors 1982.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Saari, Elina:&nbsp;<em>Vaatearkkujen kertomaa \u2013 Vaatteet turkulaisten piikojen perukirjoissa vuosina 1789\u20131809.<\/em>&nbsp;Pro gradu-avhandling, \u00c5bo universitet 2025.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r pigan Anna Catharina Engerer avled i \u00c5bo \u00e5r 1806 inskrevs i hennes bouppteckning en kl\u00e4nning av vit n\u00e4ttelduk. Den v\u00e4rderades till en daler och var s\u00e5lunda Engerers v\u00e4rdefullaste kl\u00e4desplagg. Dessutom upptar bouppteckningen en halsduk och en kjol, likaledes av n\u00e4ttelduk, och en sidensjal. I en pigas garderob v\u00e4ntar man sig inte att finna moderiktiga &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/10\/30\/bouppteckningen-efter-en-ung-piga-i-abo-ar-1806\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Bouppteckningen efter en ung piga i \u00c5bo \u00e5r 1806<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[324,127],"class_list":["post-592","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1800-talet","tag-bouppteckningar","tag-pigor"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/592","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=592"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/592\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":594,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/592\/revisions\/594"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=592"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=592"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=592"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}