![\"\"](\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/10\/ol-1024x683.jpg\")
\u00d6lbryggningen och krogh\u00e5llningen reglerades noga redan i b\u00f6rjan av 1600-talet genom kungliga majest\u00e4tets f\u00f6rordningar eller ordinantior. Inspekt\u00f6r Joachim Timme, som ledde \u00f6vervakningen, anklagade s\u00e5lunda i november 1640 Joachim Krukomakares hustru f\u00f6r att i strid med \u00f6lbryggnings- och kr\u00f6garef\u00f6rordningen ha s\u00e5lt \u00f6l till Klemet Karhus piga. Hustrun nekade till att ha s\u00e5lt n\u00e5got till utomst\u00e5ende. Hon hade dock inte betalt den accis eller tillverkningsskatt som ordinantian f\u00f6reskrev innan hon t\u00e4nt elden under \u00f6lbryggningspannan. Detta r\u00e4ckte till grund f\u00f6r h\u00f6ga b\u00f6ter eftersom ingen fick t\u00e4nda elden innan skatten betalts i stadens tullstuga. Hustrun sade att hon misslyckats med f\u00f6rsta bryggningen d\u00e5 \u00f6let inte hade b\u00f6rjat rinna och att hon d\u00e4rf\u00f6r inte g\u00e5tt till tullstugan. Av denna orsak fick hon betala 40 mark i b\u00f6ter.<\/p>\n\n\n\n
Verksamheten var s\u00e5 l\u00f6nande att man i den ovann\u00e4mnda handelsf\u00f6rdelningen klassificerade Alexander Wattson och r\u00e5dman Nils Olofsson som \u00f6lbryggare samt borgm\u00e4stare Johan Knutsson, Anders Merthen och Wellam Hollender med hustru som kr\u00f6gare. Trots dessa nedskrivna yrken h\u00f6rde de till det ledande borgerskapet genom sitt medlemskap i r\u00e5det och sin f\u00f6rm\u00f6genhet. \u00c4nkan efter n\u00e4mnde borgm\u00e4stare Johan Knutsson, Anna Persdotter, fick dessutom i februari 1651 tillst\u00e5nd att brygga \u00f6l hemma och att s\u00e4lja det. Hon fick dock inte s\u00e4lja andras \u00f6l. Dessutom besl\u00f6t r\u00e5det att andra som bryggde \u00f6l hos henne fick s\u00e4lja det till krogarna under en tid. <\/p>\n\n\n\n
Kr\u00f6garna beviljades inte alltid tillst\u00e5nd att brygga \u00f6l, s\u00e5 de m\u00e5ste skaffa \u00f6let hos godk\u00e4nda bryggare. Till exempel i mars 1643 d\u00f6mdes kr\u00f6garen Henrik Fr\u00e5gers \u00e4nka att betala fem koppardaler till \u00f6lbryggaren Matts Tontti. I juli samma \u00e5r d\u00f6mdes J\u00f6ran Kakolainens \u00e4nka, som drev en krog, att betala \u00f6lbryggaren Hans Berndtsson f\u00f6r den \u00f6ltunna som hon tagit med sig hem och \u00f6ppnat f\u00f6r att medicinera sig. \u00d6lf\u00f6rs\u00e4ljningen kombinerades ocks\u00e5 med annan ekonomisk verksamhet. S\u00e5lunda klagade kr\u00f6garhustrun Malin H\u00e4ger i juli 1643 \u00f6ver att framlidne m\u00e4staren J\u00f6ran Skreddare sistlidna vinter av henne l\u00e5nat fyra dyrbara glas, v\u00e4rda 1 daler styck, till Nils Olofssons dotters br\u00f6llop, d\u00e4r han varit uppassare. Skreddares \u00e4nka d\u00f6mdes att ers\u00e4tta glasen.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1651 fanns det i staden sex officiella bryggerier som s\u00e5lde \u00f6l till krogarna. Samtidigt omn\u00e4mns i staden krogar som drevs av hantverkargillet, Erik Mattsson, Johan N\u00e5lmakare, Ernst Skinnare, Joachim Bandeman Skr\u00e4ddare, Bengt S\u00e4mskmakare, Henrik Knivsmed, Margareta Myssmakerska, borgm\u00e4stardottern Elisabet M\u00e5rtensdotter, Karin Balbererska, k\u00f6pman Mickel Ryttares \u00e4nka Anna Larsdotter, P\u00e5val Eskilsson, Matts K\u00f6pi, Henrik Arkapoika, Bertil Bryggares \u00e4nka, skr\u00e4ddare Johan Lillefooth och hustru Elsa Klaschou. <\/p>\n\n\n\n
En av de n\u00e4mnda kr\u00f6garna, den tyske murarm\u00e4staren Matts Klaschous hustru Elsa, meddelades redan i oktober 1647 att grannarna klagat \u00f6ver att hon h\u00f6ll sin krog \u00f6ppen efter st\u00e4ngningstid. Hantverksges\u00e4llerna st\u00e4llde d\u00e5 till med slagsm\u00e5l, f\u00f6rde ov\u00e4sen och svor grovt samt missbrukade Guds heliga namn. Hustrun genm\u00e4lde att hon inte s\u00e5lt \u00f6l p\u00e5 olaga tid, och r\u00e5det besl\u00f6t h\u00e5lla henne under uppsikt i framtiden.<\/p>\n\n\n\n
Veli Pekka Toropainen<\/p>\n\n\n\n
\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4llor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Riksarkivet (Helsingfors), \u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tts protokoll z:11, 7.11.1640, 53\u221256; \u00c5bo k\u00e4mn\u00e4rsr\u00e4tts protokoll z 172, 28.3.1643, 98; 8.7.1643, 115; 10.7.1643, 116\u2212116v.<\/p>\n\n\n\n Riksarkivet (Stockholm), St\u00e4ders Acta. \u00c5bo Vol. 83. sp.<\/p>\n\n\n\n \u00c5bo stadsarkiv, \u00c5bo r\u00e5dstuvur\u00e4tts protokoll BIa 19, 18.10.1647, 413; BIa 22, 8.2.1651, 17.<\/p>\n\n\n\n Katajala-Peltomaa, Sari & Toivo, Raisa Maria 2009: Noitavaimo ja neitsyt\u00e4iti. Naisten arki keskiajalta uudelle ajalle<\/em>. Atena. Jyv\u00e4skyl\u00e4, 139. <\/p>\n\n\n\n Nallinmaa-Luoto, Terhi 1973: Ylioppilaitten ja kaupunkilaisten suhteet Turun vanhan akatemian alkuaikoina<\/em>. Pro gradu-avhandling inom \u00e4mnet Finlands historia, \u00c5bo universitet, \u00c5bo, 40\u221241.<\/p>\n\n\n\n Ling, Sofia 2011: Genusarbetsdelning i tidigmoderna st\u00e4der. Levebr\u00f6d. Vad vet vi om tidigmodern k\u00f6nsarbetsdelning?<\/em> Benny Jacobsson & Maria \u00c5gren (red.). Opuscula Historica Upsaliensia 47. Uppsala, 164\u2212165.<\/p>\n\n\n\n Ranta, Raimo 1977: \u00c5bo stads historia 1600\u22121721<\/em>. Band I. \u00c5bo.<\/p>\n\n\n\n Stadin, Kekke 2004: St\u00e5nd och genus i stormaktstidens Sverige<\/em>. Nordic Academic Press. Riga, 212\u2212214.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Redan p\u00e5 1600-talet hade det i \u00c5bo uppst\u00e5tt en inv\u00e5nargrupp som inte hade m\u00f6jlighet att f\u00f6rvara matvaror eller drycker utan dagligen, eller \u00e5tminstone n\u00e4stan dagligen, k\u00f6pte det som beh\u00f6vdes av f\u00f6rs\u00e4ljarna och kr\u00f6garna. Enligt 1619 \u00e5rs stadga om st\u00e4dernas administration h\u00f6rde endast handel och hantverk till de borgerliga yrkena. F\u00f6rutom dessa yrkesut\u00f6vare r\u00e4knades dock till … Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00a0\u00d6lbryggning och kr\u00f6geri i 1600-talets \u00c5bo<\/span>