{"id":77,"date":"2026-02-12T09:00:00","date_gmt":"2026-02-12T07:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/?p=77"},"modified":"2026-02-08T11:10:09","modified_gmt":"2026-02-08T09:10:09","slug":"urho-verho-kulturpaverkare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/12\/urho-verho-kulturpaverkare\/","title":{"rendered":"Urho Verho, kulturp\u00e5verkare"},"content":{"rendered":"\n<p>Urho Verho f\u00f6ddes i \u00c5bo 1912 och avlade universitetsexamen i hemstaden. Han blev med tiden en m\u00e5ngsidig p\u00e5verkare inom stadens kulkulturliv och bildningsarbete. Efter krigen arbetade han som bitr\u00e4dande f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r det finskspr\u00e5kiga arbetarinstitutet i \u00c5bo och fortsatte sedan som dess f\u00f6rest\u00e5ndare fram till 1964.<\/p>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5n och med senare h\u00e4lften av 1950-talet undervisade han vid \u00c5bo universitet i \u00e4mnena inhemsk litteratur och allm\u00e4n litteraturvetenskap. Han sk\u00f6tte bitr\u00e4dande professorstj\u00e4nster och en kort tid \u00e4ven professuren i inhemsk litteratur. \u00c5r 1970 flyttade han till Tammerfors universitet. Enligt matrikeluppgifterna var det i b\u00f6rjan av karri\u00e4ren fr\u00e5ga om akademiska korttidsanst\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"654\" height=\"953\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Werho-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-78\" style=\"width:225px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Werho-1.jpg 654w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Werho-1-206x300.jpg 206w\" sizes=\"auto, (max-width: 654px) 100vw, 654px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\"><em>Turun Sanomat<\/em>\u00a0<em>publicerade \u00e4ven en bild i samband med nyheten om att tidningens frilansskribent Urho Verho blivit vald till f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Turun ty\u00f6v\u00e4enopisto.\u00a0Turun Sanomat\u00a027.5.1948<\/em>.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Kulturv\u00e4nnerna i \u00c5bo l\u00e4rde k\u00e4nna honom som frilansskribent i dagstidningen <em>Turun Sanomat.<\/em> Skrivglade Verho b\u00f6rjade som litteraturkritiker 1937, och tiden var s\u00e5dan, att en artikel om en bok kunde uppta en halv sida i en broadsheet-tidning. Teaterkritiken var emellertid hans specialitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Verho doktorerade vid \u00c5bo universitet \u00e5r 1951 med en avhandling om Kaarlo Bergboms dramauppfattning. Hans handledare var professor V. A. Koskenniemi. I sin avhandling inplacerade Verho den ryktbare chefen f\u00f6r Nationalteatern i personhistoriska, id\u00e9historiska, litteraturhistoriska och socialhistoriska ramar. Man kan s\u00e4ga, att han f\u00f6rs\u00f6kte visa vilka olika delar som tillsammans byggt upp teaterchefens monumentala rykte.<\/p>\n\n\n\n<p>Som teaterkritiker i <em>Turun Sanomat<\/em>&nbsp;kunde Verho vara verbalt vassare \u00e4n sin f\u00f6retr\u00e4dare Teppo Samooja. Detsamma kan emellertid inte s\u00e4gas om spr\u00e5kbruket i hans tv\u00e5 ess\u00e4samlingar, som gavs ut av \u00c5bof\u00f6rlaget Tajo. I dem \u00e4r tonen f\u00f6rsynt och texten t\u00e4t.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 1963 utkom&nbsp;<em>Uuden teatterin tienn\u00e4ytt\u00e4ji\u00e4,<\/em>&nbsp;som presenterade Georg Bernard Shaw, T. S. Eliot, Eugene O\u2019Neill och Thornton Wilder. Teaterentusiasten Verho var intresserad av det anglosaxiska moderna dramat och ans\u00e5g, att mycket i de d\u00e5tida trenderna var av \u00f6verg\u00e5ende art. Exemplen visar att han i sin f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det moderna dels ville h\u00e5lla ett l\u00e5ngt perspektiv, dels ta fasta p\u00e5 det som r\u00f6rde sig i tiden.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter krigen presenterade de finska teatrarna scenkonst fr\u00e5n det engelska spr\u00e5komr\u00e5det. S\u00e5 \u00e4ven i \u00c5bo.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"599\" height=\"934\" src=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Werho-2.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-79\" style=\"width:224px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Werho-2.jpg 599w, https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-content\/uploads\/sites\/727\/2026\/02\/Werho-2-192x300.jpg 192w\" sizes=\"auto, (max-width: 599px) 100vw, 599px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">\u00c5bo universitets bibliotek Feeniks har i sitt lager ett exemplar av\u00a0<em>Uuden teatterin tienn\u00e4ytt\u00e4ji\u00e4<\/em>\u00a0som skribenten signerat till professor Lauri Viljanen. Denne hade varit opponent vid Verhos doktorsdisputation. Vem som designade p\u00e4rmbilden n\u00e4mns inte.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Den andra Tajo-boken&nbsp;<em>Vanhaa ja uuttaa draamaa<\/em>&nbsp;utkom 1964, och d\u00e4r utnyttjar Verho en del av sina teaterrecensioner fr\u00e5n \u00e5ren 1961\u201363. Kritikerns tankar sysselsattes fortfarande av m\u00f6tet mellan gammalt och nytt och av det som h\u00e5ller \u00f6ver tid. Ett slags svar ger kanske samlingens text \u201dHyv\u00e4stij\u00e4tt\u00f6 kuolevalle el\u00e4m\u00e4nmuodolle\u201d (Farv\u00e4l till en d\u00f6ende livsform). D\u00e4r analyserar f\u00f6rfattaren Anton Tjechov och noterar att den relativa fr\u00e5nvaron av aktiviteter har avspeglingar i det d\u00e5 moderna anglosaxiska dramat: \u201dTjechov har helt uppenbart varit f\u00f6rebild \u00e4ven h\u00e4r.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p>Verho tr\u00e4ffade r\u00e4tt i sina spekulationer om Tjechov-dramatikens framtida dragningskraft&nbsp; Den ryska klassikern har beh\u00e5llit sin st\u00e4llning i teatrarnas repertoarer.<\/p>\n\n\n\n<p>Urho Verho skrev ocks\u00e5 om den tyske f\u00f6rfattaren Hans Carossas tankev\u00e4rld och om det finska arbetarinstitutets historia. Han avled i Pargas \u00e5r 1988.<\/p>\n\n\n\n<p>Paavo Oinonen<\/p>\n\n\n\n<p>\u00d6vers\u00e4ttning: Brita L\u00f6flund<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Litteratur:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Ellonen, Leena (red.):&nbsp;<em>Suomen professorit 1640\u20132007<\/em>, Professorsf\u00f6rbundet, Helsingfors 2008.<\/p>\n\n\n\n<p>Terho, Henri, Oinonen, Paavo och Ylitalo, Jan-Erik:&nbsp;<em>Teatteria Turussa 1940-luvulta 1970-luvulle<\/em>. k&amp;h, \u00c5bo 2006.<\/p>\n\n\n\n<p>Verho, Urho:&nbsp;<em>Uuden teatterin tienn\u00e4ytt\u00e4ji\u00e4<\/em>. F\u00f6rlaget Tajo, \u00c5bo 1963.<\/p>\n\n\n\n<p>Verho, Urho:&nbsp;<em>Vanhaa ja uutta draamaa<\/em>. F\u00f6rlaget Tajo, \u00c5bo 1964.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Urho Verho f\u00f6ddes i \u00c5bo 1912 och avlade universitetsexamen i hemstaden. Han blev med tiden en m\u00e5ngsidig p\u00e5verkare inom stadens kulkulturliv och bildningsarbete. Efter krigen arbetade han som bitr\u00e4dande f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r det finskspr\u00e5kiga arbetarinstitutet i \u00c5bo och fortsatte sedan som dess f\u00f6rest\u00e5ndare fram till 1964. Fr\u00e5n och med senare h\u00e4lften av 1950-talet undervisade han vid &hellip; <a href=\"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/2026\/02\/12\/urho-verho-kulturpaverkare\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Urho Verho, kulturp\u00e5verkare<\/span> <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":29,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[25,35,36,37],"class_list":["post-77","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-1900-talet","tag-abo-universitet","tag-litteratur","tag-teater","tag-werho-urho"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/users\/29"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=77"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/77\/revisions\/80"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=77"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=77"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogit.utu.fi\/abo800\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=77"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}